Y/7/2025

Utbildning i anställningsfrågor - Våren 2025

På vårens utbildningsdag bjuder vi på ett omfattande utbildningspaket om löneförhöjningarna och de textändringar som gjorts i kollektivavtalen. På den finska utbildningsdagen är det Päivi Sarmala från Arbetarskyddscentralen som föreläser om bedömningen av faror och risker. Vi diskuterar också god förhandlingsteknik med praktiska exempel.

Utbildningsdag i anställningsfrågor:

• Tavastehus 26.3.2025 kl. 8.30–16.00 (på finska)
  Scandic Aulanko, Aulangonkuja 1A, Tavastehus
  sista anmälningsdag 9.2
• Närpes 7.3.2025 kl. 8.30–16.00 (på svenska)
  Hotel Red & Green, Närpesvägen 16 C , Närpes
  sista anmälningsdag 28.2

Högst 25 deltagare ryms med på utbildningsdagen. Om vi inte får tillräckligt många deltagare, blir vi tvungna att ställa in utbildningen. De som anmält sig får information per e-post om utbildningsdagen ställs in.

Vi sänder utbildningsmaterialet i elektronisk form före utbildningen så att den som vill kan skriva ut det.

Ta gärna kontakt om du har frågor eller förslag kring LAF:s utbildningar, eller tfn 09 7250 4500.

Preliminärt heldagsprogram

• 8.30 Frukost
• 9.00 Löneförhöjningar
• 10.15 Paus
• 10.30 Textändringar i kollektivavtalen
• 11.15 Lunch
• 12.00 Bedömning av faror och risker
• 13.45 Kaffepaus
• 14.00 Förhandlingsteknik
• ca 16.00 Dagen avslutas

Anmälan till utbildningsdagen

Vänligen anmäl dig till utbildningsdagen via våra medlemssidor tyonantajat.fi/sv > Material och blanketter> Utbildning. Om du har frågor kan du kontakta oss per e-post eller telefon 09 7250 4500.

Välkommen på utbildning!

by Heidi Nemlander

Y/4/2025

LAF:s förvaltning år 2025 och ändring av grunden för medlemsavgiften

Förbundets höstmöte hölls den 4 december i Helsingfors (Kilta-sali). Höstmötet väljer ordförande och styrelse för följande år. Till styrelsens ordförande återvaldes jordbrukaren Anssi Laamanen (landsbygdsnäringarna) för sin andra period.

Styrelsens sammansättning (ordförande + åtta medlemmar) är oförändrad.

Nya ordinarie medlemmar i styrelsen är Aarni Alanne, bärodlare från Pemar (landsbygdsnäringarna), Inari Jansson, verkställande direktör från Tammerfors (trädgårdsbranschen), och Fredrik Snellman, verkställande direktör från Pedersöre (pälsproduktionsbranschen). De tidigare styrelsemedlemmarna Tomi Tahvonen, verkställande direktör från Raseborg (trädgårdsbranschen) och Timo Heikkilä, jordbrukare från Rusko (landsbygdsnäringarna) blir suppleanter. Beslut om styrelsens viceordförande och arbetsutskottets sammansättning fattas vid styrelsens konstituerande möte i januari 2025.

Höstmötet utsåg också en revisor och ett valutskott för år 2025.

Medlemmar i styrelsen 2025

Ordförande: Anssi Laamanen, jordbrukare, Juvan Muumaa Ay, Juva, och Jokiniemen Kartano Oy, Lovisa; landsbygdsnäringarna

Landsbygdsnäringarna:

Mikael Jensen, förvaltare, Söderlångvik Gård, Kimitoön
suppleant: Aarne Schildt, jordbrukare, Bosgård Oy, Borgå

Aarni Alanne, bärodlare, Alanteen tila, Pemar
suppleant: Timo Heikkilä, jordbrukare, Heikkilän tila, Rusko

Tiina Hildén, personalchef, Munax Oy, Letala
suppleant: Hanna-Mari Mähönen, jordbrukare, Koivurannan tila, Kuopio

Trädgårdsbranschen:

Juha Oksanen, verkställande direktör, Oksasen Puutarha Oy, Åbo
suppleant: Sakari Tamsi, verkställande direktör, Matti Tamsi Oy, Östermark

Jenni Rantanen, ekonomichef, Huiskulan puutarha Oy, Åbo
suppleant: Anselmi Hakkarainen, verkställande direktör, Ansari-Yhtymä Oy, Luumäki

Inari Jansson, verkställande direktör, Harviala Oy, Tammerfors
suppleant: Tomi Tahvonen, verkställande direktör, Puutarha Tahvoset Oy, Raseborg

Grön- och miljöanläggningsbranschen:

Mikko Jaakkola, verkställande direktör, Viherrakenne Jaakkola Oy, Forssa
suppleant: Katja Hyvönen, ekonomi- och personalchef, Viherpalvelut Hyvönen Oy, Lahtis

Pälsproduktionsbranschen:

Fredrik Snellman, verkställande direktör, Torp Frys Ab, Pedersöre
suppleant: Esa Rantakangas, verkställande direktör, Höltin Minkki Oy, Lappajärvi

Revisor

KPMG Oy: Mikko Laijoki, revisor, CGR
Revisorssuppleant: KPMG Oy utser vid behov en person.

Valutskottet

Valutskottet består av styrelsens ordförande och viceordförande samt Olavi Järvenpää, verkställande direktör (grön- och miljöanläggningsbranschen), och Henrik Jensen, jordbrukare (landsbygdsnäringarna), som bägge valts vid höstmötet.

Kollektivavtalsutskotten

Styrelsen utser utskott för de olika avtalsbranscherna. Utskotten deltar i beredningen av kollektivavtalen i samband med förhandlingarna. Beslut om utskottens sammansättning år 2025 fattas vid styrelsens konstituerande möte.

Förvaltningsorganens sammansättning finns på vår webbplats under rubriken Förbundet > Förvaltning.

Medlemsavgifterna ändras 2025

Avgiftsgrunden ändras i enlighet med styrelsen förslag och kommer att vara 0,42 % av lönesumman för föregående år. Minimiavgiften ändras till 160 euro (lönesumman understiger 38 095 euro per år) och det nya avgiftstaket är 6 300 euro (lönesumman överstiger 1 500 000 euro per år). Avgiften för hyrd arbetskraft är oförändrad, dvs. 0,26 % av de kostnader som arbetsgivaren betalat för hyrd arbetskraft.

Lämna in årsanmälan

På samma sätt som tidigare ber vi alla medlemmar besvara vår begäran om årsanmälan som sänds i januari och efterfrågar den utbetalda lönesumman år 2024, eventuella kostnader för hyrd arbetskraft och antalet arbetstagare.

Vänligen skicka in årsanmälan senast 28.2.2025. Faktureringen sker vid samma tidpunkt som tidigare.

Vänligen fyll i årsanmälan på vår webbplats via länken Kom ihåg årsanmälan.
Vi fakturerar medlemsavgiften på basis av den lönesumma som arbetsgivaren uppger.

Kom också ihåg att meddela om din e-postadress ändras, eftersom e-posten är en viktig informationskanal mellan oss och våra medlemmar. Vi sänder bland annat information om nya medlemsbrev per e-post. Kom också ihåg att meddela om det sker ändringar i företagets uppgifter och om företaget har en nätfaktureringsadress.

År 2024 är det sista året då vi sänder papperspost. Från och med år 2025 sänder vi medlemsbreven per post endast till de medlemmar som särskilt begär om det.

Vi tackar för gott samarbete under det gångna året och önskar våra medlemmar en fridfull jul och ett gott nytt år 2025.

by Heidi Nemlander

Y/9/2024

Utbildning i anställningsfrågor - Hösten 2024

Vet du vad företrädesordning betyder eller hur anställningsvillkoren bestäms? Och vet du hur lokala avtal kan ingås på arbetsplatsen?

Vi erbjuder dig ett utbildningspaket som bland annat besvarar dessa frågor. Vi går igenom frågor med hjälp av exempel och förhoppningsvis blir det också livlig diskussion. Vi erbjuder också en översikt över aktuella frågor på arbetsmarknaden och den sociala villkorligheten.

Föreläsare är förbundets personal Kristel Nybondas, Minna Marttila, Manuela Tallberg-Nygård och förbundets nya sakkunniga Kirsi Hyvönen.

Kirsi Hyvönen ansvarar framöver för förbundets utbildningar. Frågor och förslag som gäller utbildningar kan sändas direkt till .

Utbildningsdag i anställningsfrågor:

• Tammerfors 21.10.2024, 8.30–16.00 (på finska)
  Lapland Hotels Arena, Ratapihankatu 54, Tammerfors
  sista anmälningsdag 29.9.
• Vasa 29.10.2024, 8.30–16.00 (på svenska)
  Scandic Vaasa, Rostensgatan 6, Vasa
  sista anmälningsdag 26.9.
• Kuopio 12.11.2024, 8.30–16.00 (på finska)
  Sokos Hotelli Puijonsarvi, Minna Canthinkatu 16, Kuopio
  sista anmälningsdag 28.10.

Högst 40 deltagare ryms med på utbildningsdagen. Om vi inte får tillräckligt många deltagare, blir vi tvungna att ställa in utbildningen. De som anmält sig får information per e-post om utbildningsdagen ställs in.

Utbildningsmaterialet delas ut på ort och ställe och sänds elektroniskt efter utbildningen.

Preliminärt heldagsprogram

8.30 Frukost

9.00 Nyheter från arbetsmarknaden

10.15 Paus

10.30 Social villkorlighet

11.15 Lunch

12.00 Hur bestäms anställningsvillkoren?

13.45 Kaffepaus

14.00 Lokala avtal och andra frågor som avtalas på arbetsplatsen

ca 16.00 Dagen avslutas

Anmälan till utbildningsdagen

Vänligen anmäl dig till utbildningsdagen via våra medlemssidor tyonantajat.fi/sv > Material och blanketter> Utbildning. Om du har frågor kan du kontakta oss per e-post eller telefon 09 7250 4500.

Välkommen på utbildning!

by Heidi Nemlander

Y/4/2023

SKYDD FÖR VISSELBLÅSARE – WHISTLEBLOWING

Allmänt

Ny lagstiftning om skydd för visselblåsare har trätt i kraft. Syftet är att säkerställa att en arbetstagare som upptäcker eller misstänker överträdelser eller lagstridig verksamhet på arbetsplatsen ska kunna rapportera detta tryggt utan att behöva oroa sig för följder. Skyddet för visselblåsare innebär att inga ofördelaktiga åtgärder får riktas mot rapporterande personer på grund av en lagenlig rapportering.

Lagen omfattar inte alla de lagstridigheter eller överträdelser som kan förekomma i ett företag. Till exempel trakasserier och mobbning ingår inte i lagens tillämpningsområde.

Företag som regelbundet har minst 50 anställda ska dessutom inrätta en intern rapporteringskanal. Skyddet för visselblåsare gäller dock även sådana företag som inte behöver inrätta en intern rapporteringskanal när arbetstagaren gör rapporterar till en behörig myndighet eller via justitiekanslersämbetets centraliserade myndighetskanalen.

Tillämpningsområde

Skydd får de personer som anmäler överträdelse av bestämmelser inom lagens tillämpningsområde. Tillämpningsområdet omfattar följande lagstiftningsområden:

• offentlig upphandling, med undantag för sådan som gäller försvar och säkerhet
• finansiella tjänster, produkter och marknader
• förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
• produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
• transportsäkerhet
• miljöskydd
• strål- och kärnsäkerhet
• livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande
• folkhälsa enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
• konsumentskydd
• skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem

Allmänna förutsättningar för skydd

• Vid tidpunkten för rapporteringen har den rapporterande personen grundad anledning att tro att uppgifterna om en överträdelse är korrekta.
• Informationen om överträdelsen omfattas av lagens tillämpningsområde.
• Den rapporterande personen rapporterar om en överträdelse som upptäckts i samband med arbetet.

En förutsättning för skydd är dessutom att rapporteringen gäller en handling eller försummelse som

• är straffbar
• kan leda till påföljdsavgift eller
• allvarligt kan äventyra tillgodoseendet av det allmänna intresset.

Personer som får skydd

Den rapporterande personen kan vara

• anställd i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande
• självständig yrkesutövare
• aktieägare
• medlem i styrelsen eller förvaltningsrådet för en sammanslutning eller en stiftelse eller verkställande direktör
• frivilligarbetare
• praktikant
• arbetssökande som fått informationen under ansökningsprocessen
• tidigare arbetstagare
• hyrd arbetstagare
• arbetstagare som är anställd hos en underleverantör

Utöver den rapporterande personen kan också sådana personer få skydd som på grund av sin ställning riskerar att utsättas för repressalier:

• personer som bistår den rapporterande personen
• tredje personer (t.ex. den rapporterande personens arbetskamrater och släktingar)
• juridiska personer som den rapporterande personen äger eller arbetar för

Anmälan via myndighetskanal

Anmälan kan göras hos en behörig myndighet eller justitiekanslersämbetets centraliserade rapporteringskanal, om

• företaget inte har en intern rapporteringskanal eller om den rapporterande personen inte har getts möjlighet att rapportera via en intern rapporteringskanal
• den rapporterande personen har grundad anledning att tro att en intern rapport inte har lett till att åtgärder vidtagits inom den fastställda tidsfristen
• den rapporterande personen har grundad anledning att tro att det inte är möjligt att effektivt ingripa i överträdelsen på basis av en intern rapport eller
• den rapporterande personen har grundad anledning att tro att han eller hon riskerar att utsättas för repressalier på grund av rapporten.

Skyldighet att inrätta en intern rapporteringskanal

Företag som regelbundet har minst 50 anställda ska inrätta en intern rapporteringskanal. Den interna kanalen ska inrättas senast 17.12.2023. Anställda ska ges möjlighet att rapportera via den interna rapporteringskanalen. Företaget kan tillåta att också andra personer kan rapportera via den interna kanalen.

Företaget kan inrätta den interna rapporteringskanalen med hjälp av en extern tjänsteproducent. Rapporteringskanalen kan också läggas ut endast delvis, till exempel så att det tekniska systemet skaffas av en tjänsteproducent, medan företagets egen personal ansvarar för handläggningen av rapporter. I samtliga fall är det företaget som ansvarar för att de skyldigheter som lagen anger uppfylls.

Ett företag som har inrättat en intern rapporteringskanal eller en tjänsteproducent ska utse en eller flera personer som ansvarar för handläggningen av rapporter och som ska kunna sköta sitt uppdrag opartiskt och oberoende. Dessutom kan man utse sådana sakkunniga som behövs för att utreda en rapports riktighet. Endast de personer som utsetts för detta uppdrag får handlägga rapporter.

Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt eller muntligt via den interna rapporteringskanalen (t.ex. meddelande i en feedbacklåda, per e-post eller via ett internt eller externt datanät eller via en tipstelefon eller att annat system för röstmeddelanden).

Den rapporterande personen ska få en mottagningsbekräftelse inom sju dagar från att rapporten mottagits. Om den interna rapporteringskanalen är elektronisk, kan mottagandet bekräftas med ett automatiskt meddelande.

Om muntlig rapportering är möjlig, ska den kunna göras per telefon eller via något annat system för röstmeddelanden och på begäran av den rapporterande personen vid ett fysiskt möte som ordnas inom skälig tid. Ovan nämnda skyldighet gäller inte om företaget tar emot rapporter endast skriftligt.

De rapporter som tas emot ska föras in i ett ärendehanteringsregister eller registreras på något annat sätt. Om rapporteringen sker vid ett fysiskt möte upprättas ett protokoll för mötet. Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera och godkänna protokollet.

Informationsskyldighet

Företaget ska informera om förfarandena för rapportering och förutsättningarna för visselblåsarskydd. Detta gäller både den interna rapporteringskanalen och justitieämbetsverkets centraliserade rapporteringskanal. Informationen ska framställas på ett tydligt sätt och så att den är lättillgänglig för rapporterande personer.

Åtgärder

När en rapport inkommit ska den ansvariga personen vidta behövliga åtgärder för att utreda rapportens riktighet och vid behov ingripa vid en överträdelse. Inom tre månader från mottagningsbekräftelsen ska den rapporterande personen få information om vilka åtgärder som vidtas. Om ingen bekräftelse har sänts, ska information om åtgärder lämnas inom tre månader efter att tidsfristen på sju dagar för bekräftelse av mottagandet har löpt ut.

Anonym rapportering

Företaget kan besluta att ta emot även anonyma rapporter i sin interna rapporteringskanal. När det gäller anonyma rapporter behöver ingen bekräftelse sändas.

Sekretess

En person som i rapporteringsförfarandet fått reda på identiteten för den rapporterande personen eller föremålet för rapporten eller har fått annan information från vilken identiteten kan härledas direkt eller indirekt är skyldig att hemlighålla denna information. Sekretessbelagd information får inte röjas utan uttryckligt samtycke av personen i fråga.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna får den handläggningsansvariga ge ovan nämnda uppgifter till den person som utsetts i företaget, om det är nödvändigt för att utreda rapportens riktighet.

Förvaring av information

Information som kommit in via rapporteringskanalen ska raderas efter fem år från att den inkommit, om det inte är nödvändigt att spara informationen för att rättigheter eller skyldigheter enligt lagen ska tillgodoses eller fullgöras. Personuppgifter som tydligt inte har någon betydelse för handläggningen av en rapport ska raderas utan obefogat dröjsmål.

Visselblåsarskydd

Arbetsgivaren är skyldig att skydda den rapporterande personen mot repressalier. Utöver detta är det också förbjudet att hindra eller försöka hindra rapportering.

Förbjudna repressalier är

• försämring av den anställdas anställningsvillkor
  (t.ex. degradera, byta arbetsuppgifter, ändra arbetsplats, sänka lönen och ändra arbetstiderna på ett ofördelaktigt sätt)
• avslutande av anställningsförhållandet (också hävning under prövotid)
• permittering
• annan ofördelaktig behandling (t.ex. tvång, hot, trakasserier eller utfrysning, diskriminering, utebliven befordran eller orättvis behandling) eller
• utsättande för andra negativa följder (t.ex. utebliven fortbildning, negativ bedömning av arbetsprestation eller negativt arbetsbetyg, förordnande eller genomförande av disciplinåtgärd, varning eller annan påföljd såsom ekonomisk påföljd, underlåtenhet att omvandla en visstidsanställning till en tillsvidareanställning, underlåtenhet att förnya ett visstidsavtal).

Ovan nämnda förteckning är inte uttömmande. Arbetsgivaren får inte utsätta den rapporterande personen för några som helst negativa följder på grund av rapporteringen.

Förbudet mot repressalier gäller också situationer där den rapporterande personen själv är näringsidkare (t.ex. självständig yrkesutövare). Förbudet mot repressalier gäller också i förhållanden mellan företag. Det kan vara fråga om förbjudna repressalier till exempel när den rapporterande personen förvägras att leverera tjänster för att beställaren är föremål för rapporteringen, avtalsförhållandet avslutas i förtid eller den rapporterande personen på något annat sätt utsätts för negativa följder.

Konsekvensbedömning

Enligt dataombudsmannens beslut (https://tietosuoja.fi/sv/forteckningen-av-konsekvensbedomning) ska en konsekvensbedömning i enlighet med dataskyddsförordningen göras för rapporteringskanalen.

Konsekvensbedömningen omfattar

• en beskrivning av behandlingen av personuppgifter,
• en bedömning av behandlingens nödvändighet, dess proportionalitet och de risker som orsakas av behandlingen av personuppgifter och nödvändiga åtgärder för att ingripa mot risker.

En konsekvensbedömning hjälper den personuppgiftsansvarige att iaktta kraven i dataskyddslagstiftningen och att dokumentera och bevisa efterlevnaden. Konsekvensbedömning och uppfyllandet av dataskyddskraven överlag kan kräva att tjänsterna skaffas utifrån, om företaget inte har den kunskap som krävs. Utöver detta ska insamlingen av personuppgifter i den interna rapporteringskanalen handläggas i dialog enligt samarbetslagen.

by Heidi Nemlander

Y/2/2023

Vägran att bevilja tillstånd för säsongsarbete

Migrationsverket kan nu besluta att tillstånd för säsongsarbete inte beviljas för anställning hos en arbetsgivare som allvarligt försummat sina skyldigheter.

En arbetsgivare som anställer en säsongsarbetare ska innan tillstånd för säsongsarbete beviljas lämna myndigheten en försäkran om att

1. anställningsvillkoren i säsongsarbetet överensstämmer med gällande bestämmelser och det tillämpliga kollektivavtalet eller, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal, motsvarar den praxis som tillämpas i fråga om arbetstagare som är verksamma i motsvarande uppgifter på arbetsmarknaden
2. säsongsarbetaren under hela sin vistelse kommer att få tillgång till en bostad med lämplig standard, om arbetsgivaren svarar för att ordna bostad,
3. följande grunder för att förvägra tillstånd inte föreligger
   - arbetsgivaren har påförts sanktioner för brott mot arbetsgivarskyldigheterna eller olaglig anställning,
   - arbetsgivaren har påförts sanktioner för allvarlig försummelse av skyldigheterna enligt lagen om säsongsanställning,
   - arbetsgivaren har inte uppfyllt sina rättsliga skyldigheter enligt lag eller kollektivavtal när det gäller social trygghet, beskattning, arbetstagares rättigheter, arbetsförhållanden eller anställningsvillkor,
   - arbetsgivarens företag har sökts i konkurs eller företaget bedriver inte någon ekonomisk verksamhet
   - arbetsgivaren har inte uppfyllt sin samarbetsskyldighet när det gäller den försäkran som arbetsgivaren ska lämna till myndigheterna innan tillstånd för säsongsarbete beviljas.

Säsongsarbetarens logi

Säsongsarbetaren eller, om arbetsgivaren tillhandahåller säsongsarbetaren en bostad, arbetsgivaren ska underrätta Migrationsverket om alla förändringar i fråga om säsongsarbetarens bostad.
Om bostaden tillhandahålls av eller genom arbetsgivaren

1. får det av säsongsarbetaren tas ut en hyra som inte får vara oskälig i förhållande till hans eller hennes nettoförtjänster och boendets kvalitet och som inte automatiskt får dras av från säsongsarbetarens lön,
2. ska arbetsgivaren med säsongsarbetaren ingå ett skriftligt avtal eller till denne lämna ett liknande dokument av vilket boendevillkoren tydligt framgår,
3. arbetsgivaren ska se till att bostaden motsvarar de allmänna hälso- och säkerhetsbestämmelserna.

Rätt att arbeta, anmälan och förvaring av uppgifter

Arbetsgivaren ska försäkra sig om att utlänningar som anställs eller är anställda har rätt att arbeta.

En arbetsgivare som anställer en icke-unionsmedborgare ska utan dröjsmål lämna arbets- och näringsbyrån information om den arbetstagare som anställts, anställningsförhållandets längd, lönen och det kollektivavtal som tillämpas. Uppgifterna ska lämnas via det elektroniska ärendehanteringssystemet eller, om det inte är möjligt, i pappersform (blankett TEM055). Också förtroendemannen, förtroendeombudet och arbetarskyddsfullmäktige ska informeras om utlänningens namn och det kollektivavtal som tillämpas.

Arbetsgivaren ska på arbetsplatsen förvara uppgifter om anställda utlänningar och om grunderna för deras rätt att arbeta så att arbetarskyddsmyndigheten vid behov kan granska uppgifterna utan svårigheter. Arbetsgivaren ska förvara uppgifterna två år efter det att anställningen upphört.

Vägran att bevilja tillstånd

Migrationsverket kan besluta att tillstånd för säsongsarbete inte beviljas för anställning hos en arbetsgivare som allvarligt försummat de skyldigheter som beskrivs ovan eller om tillstånd för säsongsarbete förvägrats med stöd av lagen om säsongsanställning. Beslutet ska fattas utan obefogat dröjsmål efter det att Migrationsverket har fått kännedom om grunden för beslutet.

En förutsättning för ett sådant beslut är att arbetsgivaren trots uppmaning av Migrationsverket inte har rättat till försummelsen inom en tid som med tanke på ärendets natur är tillräcklig. Beslutet kan gälla i minst tre månader och högst ett år. Om det är fråga om ett företag eller en sammanslutning, kan beslutet riktas även till den ansvariga personen.

by Heidi Nemlander