Y/13/2022

LAF:S FÖRVALTNING ÅR 2023

Förbundets höstmöte hölls den 14 december på hotell Lepolampi i Esbo. Höstmötet väljer ordförande och styrelse för följande år. Till styrelsens ordförande återvaldes trädgårdsrådet Pasi Hakkarainen från Luumäki.

Styrelsens sammansättning (ordförande + åtta medlemmar) är oförändrad. Ny ordinarie styrelsemedlem är Tiina Hildén, personalchef från Letala (landsbygdsnäringar), och hennes suppleant är Riku-Sippo Uotila, jordbrukare från Raikku. Ny supple¬ant i styrelsen är Aarni Alanne, jordbrukare från Pemar (landsbygdsnäringarna). Beslut om styrelsens viceordförande och arbetsutskottets sammansättning fattas vid styrelsens konstituerande möte i januari 2023.

Höstmötet utsåg också en revisor och ett valutskott för år 2023.

Styrelsen 2023

Ordförande: Pasi Hakkarainen, trädgårdsråd, Ansari-Yhtymä Oy, Luumäki; trädgårdsbranschen

Landsbygdsnäringarna:

Mikael Jensen, förvaltare, Söderlångvik Gård, Kimitoön
suppleant: Aarne Schildt, jordbrukare, Bosgård Oy, Borgå

Timo Heikkilä, jordbrukare, Heikkilän tila, Rusko
suppleant: Aarni Alanne, jordbrukare, Alanteen tila, Pemar

Anssi Laamanen, jordbrukare, Juvan Muumaa Ay, Juva
suppleant: Hanna-Mari Mähönen, jordbrukare, Koivurannan tila, Kuopio

Tiina Hildén, personalchef, Munax Oy, Letala
suppleant: Riku-Sippo Uotila, jordbrukare, Naistenlinna Oy, Kangasala

Trädgårdsbranschen:

Jenni Rantanen, ekonomichef, Huiskulan puutarha Oy, Åbo
suppleant: Juha Oksanen, verkställande direktör, Oksasen Puutarha Oy, Åbo

Tomi Tahvonen, verkställande direktör, Puutarha Tahvoset Oy, Raseborg
suppleant: Inari Jansson, verkställande direktör, Harviala Oy, Tammerfors

Grön- och miljöanläggningsbranschen:

Mikko Jaakkola, verkställande direktör, Viherrakenne Jaakkola Oy, Forssa
suppleant: Katja Hyvönen, ekonomi- och personalchef, Viherpalvelut Hyvönen Oy, Lahtis

Pälsproduktionsbranschen:

Lasse Paavola, verkställande direktör, E-P:n Minkinrehu Oy, Seinäjoki
suppleant: Peter Björkskog, verkställande direktör, Oy Nyko Ab, Larsmo

Revisor

KPMG Oy: Mikko Laijoki, revisor, CGR
Revisorssuppleant: KPMG Oy utser vid behov en person.

Valutskottet

Valutskottet består av styrelsens ordförande och viceordförande samt Olavi Järvenpää, verkställande direktör (grön- och miljöanläggningsbranschen), och Henrik Jensen, jordbrukare (landsbygdsnäringarna), som bägge valts vid höstmötet.

Kollektivavtalsutskotten

Styrelsen utser utskott för de olika avtalsbranscherna. Utskotten deltar i bered-ningen av kollektivavtalen i samband med förhandlingarna. Beslut om utskot-tens sammansättning år 2023 fattas vid styrelsens konstituerande möte.

Förvaltningsorganens sammansättning finns på vår webbplats under rubriken
Förbundet > Förvaltning.

Vi tackar för gott samarbete under det gångna året och önskar våra medlemmar en fridfull jul och ett gott nytt år 2023.


Y/12/2022

LÄGRE MEDLEMSAVGIFT OCH MÖJLIGHET TILL TILLÄGGSRABATT ÅR 2023

Landsbygdens Arbetsgivareförbund ger 10 % rabatt på medlemsavgiften för alla medlemmar år 2023. Höstmötet beslutade om en avgiftssänkning för alla medlemmar i syfte att beakta det fortsatt svåra läget i samhället och kostnadsökningen.

På samma sätt som tidigare ber vi alla medlemmar besvara vår begäran om årsanmälan som sänds i januari och efterfrågar den utbetalda lönesumman år 2022, eventuella kostnader för hyrd arbetskraft och antalet arbetstagare.

De medlemmar som lämnar in sin årsanmälan senast 28.2.2023 får ytterligare 2 % rabatt på sin medlemsavgift. Faktureringen sker vid samma tidpunkt som tidigare, förutom inom pälsproduktionsbranschen där faktureringen flyttas till augusti.

Vänligen fyll i årsanmälan på vår webbplats via länken Kom ihåg årsanmälan. På basis av den lönesumma som arbetsgivaren uppger sänder vi vår faktura där ovan nämnda avgiftssänkning är beaktad.

Kom också ihåg att meddela, om din e-postadress har ändrat, eftersom e-posten är en viktig informationskanal mellan oss och våra medlemmar. Vi sänder också information om nya medlemsbrev per e-post redan innan pappersposten hinner fram.

Kom också ihåg att meddela om det sker ändringar i företagets uppgifter och om företaget har en nätfaktureringsadress.

Vi besvarar gärna frågor om medlemsavgiften, tfn 09 725 04 500 eller e-post .

Med vänlig hälsning


Y/11/2022

BESKATTNING OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSAVGIFTER FÖR UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE ÅR 2023

I detta medlemsbrev behandlar vi följande frågor:

  • beskattning av begränsat skattskyldiga
  • socialförsäkringsavgifter
  • beskattning av hyrda arbetstagare
  • uppdragsgivarens skyldigheter

Två alternativ vid beskattningen av begränsat skattskyldiga

En utländsk arbetstagare som vistas högst 6 månader i Finland är begränsat skattskyldig. Det finns två alternativ för beskattningen: a) källskatt eller b) att personen i stället för att betala källskatt ansöker om ett skattekort hos Skatteförvaltningen för beskattning av förvärvsinkomst på samma sätt som en allmänt skattskyldig person i Finland.

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande innebär att skatten för begränsat skattskyldiga beräknas på basis av lagen om inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Utöver det får de begränsat skattskyldiga dra av utgifterna för inkomstens förvärvande på samma sätt och enligt samma tidtabell som de allmänt skattskyldiga. De kan också få skattefria ersättningar för resekostnader.

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande är möjligt om arbetstagaren bor i en EES-stat eller i en stat eller ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden.

Utländska arbetstagare ansöker om skattekort

För att en utländsk arbetstagares inkomster ska kunna beskattas progressivt behöver arbetstagaren ge den finländska arbetsgivaren ett skattekort för begränsat skattskyldiga. När arbetstagaren ansöker om ett skattekort för begränsat skattskyldiga hos Skatteförvaltningen, ska personen i fråga visa upp ett intyg som utfärdats av en myndighet i hemviststaten eller en annan tillförlitlig redogörelse för skattepliktiga inkomster i hemviststaten och avdrag från dessa. I Finland betalas skatt endast på de inkomster som tjänats i Finland, men de skattepliktiga inkomster som tjänats i hemviststaten höjer skatten på inkomsterna från Finland.

Mer information om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande finns på Skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi/sv > Detaljerade skatteanvisningar.

Beskattning enligt källskattelagen

Om en begränsat skattskyldig utländsk arbetstagare inte ansöker om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande eller om personen inte visar upp de utredningar över inkomster och avdrag som krävs, tillämpas bestämmelserna om en källskatt på 35 %.

Beskattningen av en begränsat skattskyldig utländsk arbetstagare verkställs med en källskatt på 35 % också i det fallet att arbetstagaren inte bor i något av de länder som anges i förteckningen över skatteavtal och vistas högst 6 månader i Finland. Innan källskatt innehålls på lönen avdras 510 euro per månad. Om inkomstperioden understiger en månad är avdraget 17 euro per dag. Avdraget får tillämpas endast om skattebyrån antecknat det på arbetstagarens källskattekort.

Utländska arbetstagare som vistas i Finland längre än 6 månader beskattas för förvärvsinkomst på samma sätt som personer som bor i Finland. Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning enligt det skattekort som fås på skattebyrån.

Socialförsäkringsavgifter

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter uppbärs även på lön som betalas till utländska arbetstagare. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för anställda som är försäkrade i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Arbetstagaren är sjukförsäkrad i Finland oavsett vistelsens längd, om personens lön är minst 800,02 euro per månad.

År 2023 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,53 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut av arbetstagaren är 1,36 % av löne-inkomsterna, om löneinkomsterna uppgår till sammanlagt minst 15 703 euro per år. I annat fall är arbetstagarens dagpenningspremie 0,00 %. Den dagpenningspremie som tagits ut ska framgå av arbetstagarens löne-specifikation, även i det fallet att arbetstagaren har ett progressivt skattekort.

Om arbetstagaren är begränsat skattskyldig i Finland (kommer till Finland för högst 6 månader) och sjukförsäkrad (den lön som personen får är minst 800,02 euro per månad), uppbärs utöver källskatten också sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 0,60 %, och om lönen överstiger 15 703 euro/år uppbärs dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie på 1,36 %. Om arbetstagaren har ansökt om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga, ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Om arbetstagaren är allmänt skattskyldig i Finland (vistas längre än 6 månader i Finland) och sjukförsäkrad (lönen minst 800,02 euro/månad), ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

UTLÄNDSKA HYRDA ARBETSTAGARE OCH BESKATTNINGEN I FINLAND

Allmänt

I Finland beskattas sådana hyrda arbetstagare som kommer från Island, Norge, Sverige, Danmark, Lettland, Litauen, Estland, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Guernsey, Isle of Man, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet, Cypern, Tadzjikistan, Tyskland, Turkmenistan, Spanien eller från ett land med vilket Finland inte har skatteavtal och som vistas i Finland i högst 6 månader. Hyrda arbetstagare från Bulgarien kan i Finland beskattas enligt samma villkor, om en person som bor i Bulgarien arbetar för någon annan arbetsgivare än en bulgarisk.

Skatten (källskatt eller progressiv skatt enligt lagen om beskattnings-förfarande) på de löneinkomster som en hyrd arbetstagare från de ovan nämnda länderna erhåller i Finland betalas i form av förskottsskatt. Därför ska arbetstagaren kontakta skattebyrån på arbets- eller vistelseorten genast när arbetet i Finland börjar, dock senast före utgången av den månad som följer efter den månad då arbetet inleddes.

När det gäller hyrda arbetstagare från övriga skatteavtalsländer (t.ex. Ukraina, Ryssland) beskattas lönen i Finland, om arbetstagaren vistas här längre än 183 dagar under 12 på varandra följande månader eller under ett kalenderår.

Skatteavtalen finns här och på skatteförvaltningens sidor: vero.fi/sv, med sökordet "skatteavtal". Närmare information hittas även vid sökning på "utländska arbetstagare".

Finländska uppdragsgivare skyldiga att anmäla företag som hyr arbetskraft

En finländsk uppdragsgivare som anlitar hyrda arbetstagare från ovan nämnda länder ska till Skatteförvaltningen lämna en anmälan om de utländska företag från vilka uppdragsgivaren hyr in utländsk arbetskraft för arbete i Finland. Anmälan ska innehålla identifierings- och kontaktuppgifter om företaget och uppgifter om företagets bransch. Uppdragsgivaren ska också lämna identifierings- och kontaktuppgifter om den utsedda företrädaren i Finland som avses i lagen om utstationerade arbetstagare.

Ovan nämnda uppgifter ska lämnas in till Skatteförvaltningen när den hyrda arbetstagaren inleder arbetet hos uppdragsgivaren, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer efter det att arbetet inleddes. Även ändrade uppgifter ska anmälas före utgången av den månad som följer efter ändringen.

Uppdragsgivaren ska dessutom anmäla den tidpunkt då uppdragsavtalet går ut eller när de hyrda arbetstagarnas arbete hos uppdragsgivaren helt och hållet upphör (tillfälliga avbrott behöver inte anmälas). Uppdragsavtalet anses ha gått ut eller det utländska företagets arbetstagare anses ha slutat arbeta helt och hållet hos uppdragsgivaren när det utländska företagets arbetstagare inte arbetat för uppdragsgivaren under de senaste 6 månaderna.

Anmälan och ändringar ska lämnas in via MinSkatt före utgången av följande kalendermånad. Alternativt kan uppgifterna lämnas in på blanketten ”Inhyrarens anmälan om användning av hyrd utländsk arbetskraft” (6146r).

Om uppdragsgivaren försummar att lämna in anmälan eller lämnar in den för sent, kan en försummelseavgift om högst 15 000 euro påföras. Fysiska personer kan inte påföras försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av skyldighet att lämna uppgifter i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk.

Utländska arbetsgivare skyldiga att anmäla uppgifter till inkomstregistret

En utländsk arbetsgivare ska lämna anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret i följande situationer:

Lön betalas till en inkomsttagare som arbetar i Finland och något av följande kriterier uppfylls:

  • Inkomsttagaren är försäkrad i Finland.
  • Inkomsttagaren vistas i Finland över 6 månader, även om inkomsttagaren inte är försäkrad i Finland.
  • Inkomsttagaren arbetar i Finland som uthyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland. Uppgifter ska lämnas när skatteavtalet mellan arbetstagarens hemviststat och Finland tillåter att den uthyrda arbetstagarens lön beskattas i Finland eller när det inte finns något skatteavtal.

Om en utländsk arbetsgivare har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland, ska denna arbetsgivare lämna uppgifter till inkomstregistret på samma sätt som en finländsk arbetsgivare.

Löneuppgifterna ska lämnas in till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

Den utländska arbetsgivaren ska dessutom till inkomstregistret lämna in de uppgifter om den uthyrda arbetstagaren som krävs i etableringsanmälan för hyrda arbetstagare. Uppgifterna i etableringsanmälan för hyrda arbetstagare ska lämnas in senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats till den hyrda arbetstagaren.

Uppdragsgivarens skyldighet att innehålla skatt

På arbetsersättning som betalas till utländska företag ska uppdragsgivaren innehålla en källskatt på 13 procent (aktiebolag, andra samfund och sammanslutningar) eller 35 procent (näringsidkare). Källskatten betalas till Skatteförvaltningen med det egna kundspecifika referensnumret tillsammans med övriga arbetsgivaravgifter. Arbetsersättningen och innehållen källskatt anmäls till inkomstregistret

Skatt behöver inte innehållas om det utländska företaget finns med i förskottsuppbördsregistret eller visar upp ett källskattekort med 0 % eller någon annan utredning som hindrar att skatt innehålls. Uppdragsgivaren kan avgiftsfritt kontrollera om det utländska företaget finns i förskottsuppbörds-registret antingen via FODS-informationstjänsten (www.ytj.fi/sv) eller genom att ringa Skatteförvaltningens servicenummer 029 497 007.

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas


Y/10/2022

UTMÄTNING AV LÖN ÅR 2023

Utmätning i korthet

  • Huvudregeln är att utmätning görs enligt en progressiv skala på basis av nettolönen, fortfarande i regel högst 1/3 av nettolönen.
  • Kom ihåg det skyddade beloppet.
  • Räkna ut utmätningsbeloppet med hjälp av räknaren på justitieministeriets webbplats https://asiointi2.oikeus.fi/ulosotto/#/maksukieltolaskuri > På svenska
  • Arbetsgivarna bör se över definitionerna i sina löneräkningsprogram.

Utmätning av lön

I regel är det möjligt att utmäta en tredjedel av lönen, pensionen, den inkomstrelaterade arbetslös¬hetsdagpenningen, graviditetspenningen, föräldrapenningen och sjukdagpenningen. Även semesterpremier och naturaförmåner, provisioner och olika arvoden utgör löneinkomst. Det belopp som ska utmätas beräknas på nettoinkomsterna.

För gäldenärens och familjens utkomst måste ett skyddat belopp alltid lämnas kvar åt gäldenären. Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas den äkta maken eller sambon och gäldenärens egna och makens eller sambons minderåriga barn och adoptivbarn som bor i samma hushåll och som försörjs av gäldenären. Som make betraktas en äkta make, en sambo av det andra könet och parterna i ett registrerat partnerskap. Om maken eller barnen har egna inkomster som överstiger det skyddade beloppet (922,50 euro/mån.) beaktas dessa personer inte när det skyddade beloppet fastställs.

Beräkningen av det belopp som utmäts av regelbunden inkomst

Vid utmätning avses med lön eller annan inkomst den nettolön eller netto-inkomst som blir kvar efter förskottsinnehållningen av skatt och andra motsvarande innehållningar. Från ingången av år 2023 är det skyddade beloppet som ska lämnas åt gäldenären 30,75 euro per dag för gäldenären själv och 8,99 euro per dag för en person som är beroende av gäldenärens underhåll.

Det skyddade beloppet beräknas på så sätt att det dagliga beloppet multiplice¬ras med antalet dagar för vilka lön eller annan inkomst betalas. Om lönen eller annan inkomst betalas för en kalendermånad, är antalet dagar alltid 30.

Det skyddade beloppet per kalendermånad fr.o.m. 1.1.2023

  • Gäldenären ensam    922,50 euro
  • Gäldenären + 1 beroende av underhåll    1 192,20 euro
  • Gäldenären + 2 beroende av underhåll    1 461,90 euro
  • Gäldenären + 3 beroende av underhåll    1 731,60 euro

Belopp som ska utmätas

  1. Om nettolönen är mindre än det skyddade beloppet, utmäts ingenting.
  2. Om nettolönen överstiger det skyddade beloppet, men är högst två gånger det skyddade beloppet, utmäts två tredjedelar från skillnaden mellan nettolönen och det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning 2/3 x (lön - skyddat belopp)).
  3. Om nettolönen är större än två gånger det skyddade beloppet, men högst fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts en tredjedel (1/3) av nettolönen.
  4. Om lönen är större än fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts en tredjedel (1/3) av det lönebelopp som motsvarar fyra gånger gäldenärens skyddade belopp, och dessutom fyra femtedelar (4/5) av det överstigande lönebeloppet. Av lönen får dock högst hälften (1/2) utmätas.

Se exempel bakom följande länk: https://www.ulosottolaitos.fi/sv/index/informationomutsokningen/informationtillgaldenaren/hurberaknasbeloppetsomskautmatas_1.html

Lindringar i utmätningen och fria månader

Vid utmätningen kan man beakta att gäldenären blivit sjuk, arbetslös, betalar underhåll eller att andra särskilda faktorer föreligger. Av dessa orsaker kan utmätningen skjutas upp, avbrytas för viss tid eller också kan utmätnings-beloppet begränsas.

De bestämmelser om utmätning som anges i detta brev tillämpas även i det fallet att arbetsgivaren kvittar arbetstagarens lön. Kvittning kan tillämpas till exempel då en arbetstagare avbryter anställningen utan att iaktta uppsäg-ningstiden.

Med vänlig hälsning

LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas


Y/9/2022

FÖRSKOTTSINNEHÅLLNING ÅR 2023

På prestationer som betalas i januari 2023 ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningsprocenter som var i kraft den 31 december 2022.

På löner som betalas den 1 februari och senare tillämpas de innehållnings-procenter som fastställts för år 2023. Vid beräkningen av förskottsinnehållning-ens belopp 1.2.2023 och senare ska man inte ta i beaktande prestationer som betalats i januari 2023 och inte heller förskottsinnehållningar som verkställts på dessa. Om den skattskyldige har ett skattekort som gäller från och med början av år 2023, verkställs förskottsinnehållningen dock i enlighet med det.

ARBETSGIVARENS SOCIALFÖRSÄKRINGSAVGIFTER ÅR 2023

I tabellen nedan finns socialförsäkringsavgifterna för år 2023. Löneutbetal­ningsdagen avgör vilken avgiftsprocent arbetsgivaren ska tillämpa. Det har ingen betydelse under vilken tid lönen har intjänats, utan det är utbetalnings­tidpunkten som avgör vilken procentsats som ska användas. De nya social­försäkringsavgifterna gäller fr.o.m. 1.1.2023.

Socialförsäkringsavgifterna år 2023 (procent av förskottsinnehållningspliktig lön):

1. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,53 %

Sjukförsäkringsavgiften betalas för arbetstagare i åldern 16–67 år.

1.1. Arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter ingår i förskottsinnehållningen

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie är 0,60 %.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie är 1,36 % av bruttolönen. Det belopp som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation. År 2023 uppbärs ingen dagpenningspremie på årsinkomster som understiger 15 703 euro. Avgiften behöver inte betalas för personer under 16 år och inte heller för personer som fyllt 68 år.

2. Arbetslöshets-försäkringspremie

Arbetsgivarens andel Arbetstagarens andel
0,52 % 1,50 %

Premien är 0,52 % för de första 2 251 500 euro av företagets lönesumma och 2,06 % för den överskjutande delen.

Arbetslöshetsförsäkringspremien betalas för arbetstagare i åldern 18–64 år.

2.1. Arbetslöshets-försäkringspremie för delägare i företag

Arbetsgivarens andel Delägarens andel
0,52 % 0,75 %

av de löner som betalas till företagets delägare.

3. Arbetspensionsförsäkringspremier och gränsbelopp 

ArPL-premier:

Avtalsarbetsgivare
- ArPL-grundpremie 25,30 %
- eventuell kundåterbäring och omkostnadsrabatt inverkar nedsättande på premien
- om lönesumman år 2021 var minst 2 197 500 euro
påverkas försäkringspremien dessutom av invalidpensionsavgiften i enlighet med avgiftsklassen och nedsättningen av avgiftsförlustandelen

Tillfällig arbetsgivare
- lönesumman understiger 9 348 euro/6 månader och
inga kontinuerligt anställda arbetstagare 26,20 %

Arbetstagarens andel av ArPL-premien

17–52-åringar 7,15 %
53–62-åringar 8,65 %
63 år fyllda 7,15 %

Arbetsgivaren innehåller arbetstagarens ArPL-premie i samband med löneutbetalningen.

Gränsbeloppet för ArPL-premien 65,26 euro/månad 

4. Grupplivförsäkringspremie Arbetsgivarens Arbetstagarens

Arbetsgivarens andel Arbetstagarens andel
i genomsnitt 0,06 % -

Försäkringsbolaget fakturerar i samband med olycksfallsförsäkringspremien.

5. Olycksfallsförsäkringspremie 

Om arbetstagarnas lön totalt överstiger 1 300 euro per år, är arbetsgivaren skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för sina arbetstagare. Olycksfallsförsäkringstariffen varierar beroende på olycksfallsrisken i arbetet.

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas


Y/8/2022

BESKATTNINGSVÄRDEN FÖR NATURAFÖRMÅNER ÅR 2023

Skatteförvaltningen har fattat beslut om de beskattningsvärden som ska tillämpas på naturaförmåner vid förskottsinnehållningen år 2023. Beslutet följer som bilaga.

I beloppen har den förhöjda kostnadsnivån beaktats, till exempel kostförmånen är nu 8,00 euro per måltid. Telefonförmånens värde är oförändrat, dvs. 20 euro. Bostadsförmånernas värden har stigit.

SKATTEFRIA ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER ÅR 2023

Skatteförvaltningen har också fattat beslut om skattefria ersättningar för resekostnader år 2023. Beslutet följer som bilaga. Dagtraktamentena och måltidsersättningen stiger.

- heldagtraktamente 48,00 euro
- partiellt dagtraktamente 22,00 euro
- måltidsersättning 12,00 euro

Kilometerersättningen för användning av egen bil stiger till 53 cent per kilometer. När det gäller förmånen att använda bil stiger ersättnings¬beloppet till 14 cent per kilometer.

Besluten finns också på skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi/sv > Detaljerade skatteanvisningar > Beslut.

Obs!
De medlemmar som omfattas av kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen samt grön- och miljöanläggningsbranschen informeras separat om de resekostnadsersättningar som gäller dessa branscher.

Uppgifterna om beskattningsvärden för naturaförmåner och skattefria resekostnadsersättningar finns på våra medlemssidor, både under egna rubriker och bland medlemsbreven.

Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2023

Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2023

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas

 


Y/7/2022

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER ARBETSTAGARE SOM FYLLT 55 ÅR

Arbetstidslagen och arbetsavtalslagen ändras 1.1.2023 när det gäller deltidsarbete och omställningsskydd för arbetstagare som fyllt 55 år.

Förkortad arbetstid

I arbetstidslagen anges att om en arbetstagare av andra sociala skäl eller hälsoskäl än partiell vårdledighet vill ha en kortare arbetstid än den ordinarie arbetstiden, ska arbets-givaren försöka ordna arbetet så att arbetstagaren kan utföra deltidsarbete. I fråga om deltidsarbete ska arbetsgivaren och arbetstagaren ingå ett tidsbestämt avtal för högst 26 veckor åt gången, och av avtalet ska framgå åtminstone arbetstidens längd per dygn och vecka.

På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetet så att arbets-tagaren kan förkorta sin ordinarie arbetstid i syfte att gå i partiell förtida ålderspension eller delinvalidpension eller utföra deltidsarbete under partiell sjukfrånvaro. Denna partiella sjuk¬frånvaro är ny i bestämmelsen. Också bestämmelsen om arbetstagare som fyllt 55 år är ny. Bestämmelsen innebär att arbetsgivaren ska ordna arbetet på ett sätt som möjlig¬gör deltidsarbete när en arbetstagare som fyllt 55 år och varit anställd hos arbets¬givaren i minst tre år vill förkorta sin ordinarie arbetstid.

Arbetstiden förkortas på det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar med beaktande av arbetstagarens behov samt arbetsgivarens produktions- och service-verksamhet. Om arbetsgivaren vägrar att ordna deltidsarbete ska arbetsgivaren ge en motivering till sin vägran.

Sysselsättningsledighet och förfarandet vid upphävande av arbetsavtal

En arbetstagare som sägs upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker eller på grund av företagssanering har rätt till sysselsättningsledighet under uppsägningstiden. Detta innebär att arbetstagaren kan ta ut avlönad ledighet för att under uppsägningstiden delta i utarbetandet av en sysselsättningsplan enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, i arbetskraftsutbildning och därtill ansluten praktik eller inlärning i arbetet enligt planen eller i arbetssökande på eget eller myndigheternas initiativ och i anställnings¬intervjuer eller omplaceringsträning. Sysselsättningsledigheten är maximalt 5–20 arbets¬dagar, beroende på uppsägningstidens längd.

Från och med 1.1.2023 kommer arbetsavtalslagen att ha en ny bestämmelse om särskild rätt till sysselsättningsledighet för personer som fyllt 55 år. Den nya bestämmelsen innebär att om arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen har fyllt 55 år och anställningsförhållandet har varat i minst fem år utan avbrott eller med avbrott som sammanlagt har varat i högst 30 dagar, bestäms sysselsättningsledighetens längd så att den är

  1. sammanlagt högst 5 arbetsdagar, om uppsägningstiden är högst en månad,
  2. sammanlagt högst 15 arbetsdagar, om uppsägningstiden är längre än en månad men högst fyra månader,
  3. sammanlagt högst 25 arbetsdagar, om uppsägningstiden är längre än fyra månader.

Sysselsättningsledighet får också användas för i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsedd utbildning inom omställningsskyddet, och för att göra en kartläggning av kompetens och arbetsförmåga.

Arbetsgivaren är skyldig att informera en arbetstagare som vid delgivning av uppsägningen har fyllt 55 år och vars anställningsförhållande har varat i minst fem år utan avbrott eller med avbrott som sammanlagt har varat i högst 30 dagar om att denne har rätt till sådan utbildning inom omställningsskyddet som avses i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och till sådan omställningspenning som avses i 9 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Dessa nya bestämmelser i arbetsavtalslagen tillämpas när uppsägningsdagen är 1.1.2023 eller senare.

Genom utbildning inom omställningsskyddet ges personer som har fyllt 55 år och som har blivit uppsagda från sitt arbete av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker bättre yrkesfärdigheter eller företagarfärdigheter som stöd för att de snabbt ska få nytt arbete. Utbildning inom omställningsskyddet ska ordnas för uppsagda personer

  1. som blivit uppsagda från ett anställningsförhållande av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker,
  2. som har fyllt 55 år senast den dag de blivit uppsagda,
  3. som senast på uppsägningsdagen har varit anställda hos den arbetsgivare som avses i 1 punkten i minst fem år utan avbrott eller med avbrott som sammanlagt har varat i högst 30 dagar, och
  4. som inom 60 dagar från den dag de blivit uppsagda har registrerat sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.

En arbetssökande som är försäkrad i en arbetslöshetskassa ska söka omställningspen-ning skriftligt hos den arbetslöshetskassa i vilken den arbetssökande är medlem på upp-sägningsdagen och andra arbetssökande ska söka omställningspenning skriftligt hos Folkpensionsanstalten. Som grund för omställningspenningen beaktas den försäkrings-pliktiga lön som betalas av arbetsgivaren och annat vederlag som har betalats på basis av det upphörande anställningsförhållandet under de 12 kalendermånader som föregår upp-sägningsdagen. Omställningspenningen beräknas genom att lönesumman divideras med tolv.

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas


M+P+T+V/3/2022

ARBETSDAGAR, FRIDAGAR OCH LÖNEBETALNING UNDER JULTIDEN

December och årsskiftet medför ändringar i de normala arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen. Nedan följer en beskrivning av bestämmelserna om fridagar och betalningen av söckenhelgsersättningar enligt kollektivavtalen.

Självständighetsdagen

Enligt lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag ska arbetet avbrytas på självständighetsdagen på samma sätt som på söndagar. Trots att arbetet avbryts ska arbetstagaren för självständighetsdagen, om den annars hade varit en arbetsdag, få en lön som motsvarar en hel arbetsdag och som beräknas enligt medeltimförtjänsten.

Om arbete utförs mot dag-, tim- eller ackordslön är förutsättningen för utbetalning av lön att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren oavbrutet i minst 6 arbetsdagar före självständighetsdagen.

I år infaller självständighetsdagen 6.12 på en tisdag. Om ovan nämnda förutsättningar uppfylls, ska arbetstagaren få lön för självständighetsdagen. En arbetstagare som arbetar på självständighetsdagen får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter självständighetsdagen

Lördag 10.12 efter självständighetsdagen är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som en ordinarie arbetsdag i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.

Julafton

Julafton 24.12 infaller i år på en lördag och är en oavlönad fridag. Om produktionen dock kräver att arbetstagaren arbetar på julafton, betalas lönen förhöjd med 100 %.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får lika stor lön varje vecka eller månad och således minskar lönen inte på grund av julafton.

Söckenhelgsersättning

När en söckenhelg infaller på en annan vardag än en lördag får arbetstagaren enligt kollektivavtalen söckenhelgsersättning för ordinarie arbetstid beräknad enligt medeltimförtjänsten.

Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltim¬förtjänstens beräkningsperiod.

Söckenhelgsersättning betalas också till en arbetstagare för vilken den aktuella söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen är en normal veckofridag.

Utbetalning av söckenhelgsersättning förutsätter att

• arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga och att

• arbetsgivaren enligt kollektivavtalet är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbetsdagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgivarens samtycke eller permittering.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg.

Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning

Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls samtidigt:

a) i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst 6 månader

OCH

b) arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.

Söckenhelgsersättning vid djurskötsel

För djurskötsel under söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, dvs. ingen söckenhelgsersättning. För juldagen betalas dock både söckenhelgsersättning och lön som för söndagsarbete, också i det fallet att juldagen infaller på en lördag eller söndag.

Juldagen

Juldagen 25.12 infaller i år på en söndag, vilket innebär att söckenhelgsersättning inte betalas, förutom vid arbete inom djurskötsel.

Om arbetstagaren arbetar på juldagen betalas lönen förhöjd med 100 %.

Om arbetstagaren arbetar inom djurskötsel, betalas söckenhelgsersättning och lönen förhöjd med 100 %.

Annandag jul

Annandag jul 26.12 infaller i år på en måndag. Arbetstagare som är lediga då får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls. Arbetstagare som arbetar på annandag jul får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter julen

Lördagen efter julen 31.12 (nyårsafton) är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.

Nyårsdagen

Nyårsdagen 1.1.2023 infaller på en söndag, vilket innebär att söckenhelgsersättning inte betalas. Om arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, betalas lönen för utfört arbete förhöjd med 100 %.

Trettondagen

Trettondagen 6.1.2023 infaller på en fredag. Om ovan nämnda förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning uppfylls, får arbetstagaren en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid.

Om arbetstagaren arbetar på trettondagen, betalas lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter trettondagen

Lördag 7.1.2023 efter trettondagen är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.

Semester under jultiden

Såväl vecka 51 som vecka 52 åtgår fem semesterdagar. Enligt semesterlagen räknas varken julafton eller kyrkliga helgdagar som semesterdagar.

För söckenhelger som infaller under semestern betalas söckenhelgsersättning, om förutsättningarna för betalning uppfylls.

Tjänsteårstillägget år 2022

Tjänsteårstillägg betalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter den 1 december. Beloppet beror på hur länge anställningen varat oavbruten fram till utgången av november samma år.

Tjänsteårstilläggen år 2022:

Landsbygdsnäringarna:

5–9 år 142 euro 5–7 år 91 euro
10–15 år 193 euro 8–11 år 178 euro
16–19 år 264 euro 12–15 år 267 euro
20 år eller längre 351 euro 16–19 år 354 euro
20 år eller längre 452 euro

Trädgårdsbranschen:
5–7 år 91 euro
8–11 år 178 euro
12–15 år 267 euro
16–19 år 354 euro
20 år eller längre 452 euro

Pälsproduktionsbranschen:

8–11 år 93 euro
12–15 år 182 euro
16–19 år 273 euro
20 år eller längre 361 euro

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas

 


Y/5/2022

ÄNDRINGAR I LAGSTIFTNINGEN OM VARIERANDE ARBETSTID OCH ARBETSAVTAL 1.8.2022

Arbetsavtalslagen ändrades på följande punkter 1.8.2022:

  • varierande arbetstid (bl.a. nollavtal och andra avtal där arbetstiden enligt avtal varierar)
  • utredning om anställningens centrala villkor
  • skyldighet att på arbetstagarens begäran ge information om en tryggare anställningsform

Varierande arbetstid

Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under en bestämd tidsperiod varierar mellan en minimitid och en maximitid som anges i arbetsavtalet, eller ett arbetstidsarrangemang där arbetstagaren förbinder sig att arbeta när arbetsgivaren särskilt kallar till arbete. I det fallet att behovet av arbetskraft per vecka är konstant, är det inte tillåtet att på arbetsgivarens initiativ avtala om varierande arbetstid. Minimiarbetstiden får inte heller på initiativ av arbetsgivaren avtalas att vara kortare än vad arbetsgivarens behov av arbetskraft förutsätter.

Medan anställningen varar ska arbetsgivaren med högst 12 månaders mellanrum granska utfallet av den arbetstid som finns i arbetsavtalet. Granskningsskyldigheten gäller automatiskt och förutsätter inte att arbetstagaren begär det. Om antalet arbetstimmar under granskningsperioden och behovet av arbetskraft visar att minimiarbetstiden i arbetsavtalet skulle kunna fastställas till en högre nivå, ska arbetsgivaren inom en månad erbjuda arbetstagaren möjlighet att höja arbetstiden i avtalet. Arbetstagaren kan avböja det nya arbetstidsvillkoret, vilket innebär att arbetstiden förblir oförändrad.

Exempel:

Om arbetstiden i avtalet till exempel är 0–40 timmar per vecka, men den verkliga arbetstiden under en ettårig granskningsperiod regelbundet har varit minst fem timmar per vecka, finns det ett behov av att höja minimiarbetstiden till minst fem timmar per vecka.

Om den utförda arbetstiden under granskningsperioden undantagsvis eller tillfälligt varit på en högre nivå än minimiarbetstiden enligt arbetsavtalet, behöver minimiarbetstiden inte höjas. Detta är fallet till exempel när behovet av arbetskraft under granskningsperioden har avvikit från det normala (t.ex. skördearbete, projektarbete av engångskaraktär), vilket inte ger en korrekt bild av arbetsgivarens behov av arbetskraft. Dessutom har andra arbetstagares frånvaro exceptionellt kunnat sysselsätta arbetstagaren under granskningsperioden så att antalet utförda arbetstimmar ger en felaktig bild av det kontinuerliga arbetskraftsbehovet.

Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren tidpunkten för granskningen. Arbetstagaren eller dennes företrädare kan dessutom begära att arbetsgivaren ger skriftlig information om resultatet av granskningen och de omständigheter som ligger till grund för den. Granskningen ska göras första gången senast ett år efter att lagen trädde i kraft, dvs. senast 31.7.2023.

Om arbetsgivaren helt och hållet slutar att erbjuda arbete, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran ge skriftlig information om orsakerna till att arbetet minskat. Bestämmelsen tillämpas endast på sådana arbetstagare vars minimiarbetstid i avtalet är noll.

Planeringen av arbetsskift vid varierande arbetstid

Nytt är att arbetsgivaren ska ge information om de veckodagar och klockslag då arbetsgivaren får planera arbete utan att arbetstagaren ger sitt samtycke varje gång eller för en kort tid åt gången. Bestämmelsen syftar till att göra arbetet mer förutsebart för arbetstagaren och att planera sitt liv. Arbetsgivaren ska bedöma och när anställningen börjar informera arbetstagaren om de veckodagar och klockslag under vilka arbetsgivaren vanligen behöver arbetskraft och arbetstagaren därmed kan erbjudas arbete. Tillräcklig information kan i regel anses vara uppgifter om företagets öppettider, om det inte är möjligt att ge mer detaljerad information. Om verksamhet bedrivs under största delen av dygnet eller varje veckodag, ska arbetsgivaren dock försöka precisera hur arbetstiden förläggs, så att arbetstagaren har bättre möjligheter att förutse sina arbetsskift.

Gamla arbetstagare ska få information om dessa referenstider inom tre månader från det att lagen trädde i kraft, dvs. senast 31.10.2022.

I fråga om avtal med varierande arbetstid ska arbetsgivaren som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen anteckna minst det minimiantal arbetstimmar som anges i arbetsavtalet. Om den avtalade arbetstiden är till exempel 10–40 timmar per vecka, ska arbetsgivaren anteckna minst 10 arbetstimmar i arbetsskiftsförteckningen.

Om arbetstiden infaller utanför de veckodagar och/eller tider som meddelats arbetstagaren, krävs arbetstagarens samtycke för att ett arbetsskift ska få antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Arbetstagarens samtycke krävs också i det fallet att arbetstiden överstiger avtalets minimiarbetstid. Samtycket kan ges separat för varje gång eller för en kort tidsperiod åt gången.

Arbetsgivaren kan alltså planera arbete för en arbetstagare med varierande arbetstid utan arbetstagarens särskilda samtycke endast till det minimiantal timmar som anges i arbetsavtalet, om dessa timmar antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de förläggs till de veckodagar och klockslag som meddelats skriftligt.

Ersättning som betalas när ett arbetsskift ställs in

Arbetstidslagen har en ny 30 a § som innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala ersättning till arbetstagaren, om arbetsgivaren ställer in ett arbetsskift för en arbetstagare med varierande arbetstid mindre än 48 timmar före arbetsskiftets början.

Om arbetsgivaren ställer in ett arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen eller avtalats på annat sätt mindre än 48 timmar innan arbetsskiftet ska börja, och det på arbetsplatsen inte finns ett lokalt avtal enligt kollektivavtalet om ändring av arbetsskiftsförteckningen, ska arbetstagaren få en skälig ersättning för den olägenhet som orsakas av att arbetsskiftet ställs in. Ersättningen beror på situationen och avgörs av arbetsgivaren. Den skäliga ersättningen är principiellt alltid mindre än inkomstbortfallet.

Möjligheten att ställa in arbetsskift gäller principiellt endast sådana arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och arbete som överstiger den minimiarbetstid som anges i arbetsavtalet. Den minimiarbetstid som finns i arbetsavtalet binder bägge parterna. Arbetsgivaren ska därför principiellt betala arbetstagaren lön för den minimiarbetstid som anges i arbetsavtalet, även i det fallet att det inte finns arbete.

Ersättningsskyldigheten gäller inte situationer där arbetsskiftsförteckningen ändras så att arbetsskiftet flyttas till en annan tidpunkt. Enligt kollektivavtalet kan arbetstiderna enligt arbetsskiftsförteckningen på grund av produktionsbehov eller andra skäl (t.ex. vädret) ändras på ett sätt som man lokalt kommer överens om. Det lokala avtalet om ändring av arbetsskiftsförteckningen ska finnas i skriftlig form.

Tillämpningsrekommendation:

När vädret gör att arbetet är oregelbundet och det är svårt att planera, är det enligt kollektivavtalet möjligt att göra upp arbetsskiftsförteckningen till exempel en vecka i förväg i stället för fyra veckor. Med stöd av ett lokalt avtal är det därför möjligt att senarelägga inställda arbetsskift till exempel till följande vecka. Observera att minimiantalet timmar i arbetsavtalet inte får underskridas och inte heller flyttas till en annan vecka.

Ersättningsskyldigheten gäller inte genomsnittlig ordinarie arbetstid (utjämningssystemet), eftersom arbetstiden enligt arbetsavtalet är 40 timmar och inte varierande, trots att längden på arbetsskift och arbetsveckor i praktiken varierar under anställningen.

Arbetsavtalet och utredning om de centrala anställningsvillkoren

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet, om inte villkoren framgår av arbetsavtalet. Också arbetsavtalet ska vara skriftligt.

Information behöver inte ges, om arbetstagarens arbetstid i genomsnitt uppgår till högst tre timmar per vecka under en period på fyra på varandra följande veckor. Om ett arbetsavtal för viss tid förnyas och villkoren förblir oförändrade, behöver informationen inte ges på nytt.

Följande punkter ska finnas i arbetsavtalet (blankett finns på extranet) och en eventuell separat utredning (de nya punkterna har markerats i marginalen):

  1. arbetsgivaren och arbetstagaren samt deras hemort eller driftställe,
  2. den tidpunkt då arbetet inleds,
  3. den tidpunkt då ett arbetsavtal för viss tid upphör att gälla eller en uppskattning av tidpunkten då avtalet upphör att gälla samt grunden för att arbetsavtalet ingåtts för viss tid eller uppgift om att det är fråga om ett avtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös,
  4. prövotiden,
  5. den plats där arbetet utförs eller, om arbetstagaren inte har någon huvudsaklig permanent plats där arbetet utförs, de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen eller själv får bestämma var arbetet utförs (t.ex. distansarbete),
  6. arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter,
  7. de grunder enligt vilka lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden,
  8. den tillämpade arbetstiden,
  9. i fråga om arbetstagare med varierande arbetstid:
    a) i vilka situationer och i vilken omfattning ett behov av arbetskraft uppstår för arbetsgivaren
    b) de veckodagar och tider under vilka arbetsgivaren får låta utföra arbete utan att arbetstagaren för varje gång ger sitt samtycke. Gamla arbetstagare ska få information om dessa referenstider inom tre månader från det att lagen trädde i kraft, dvs. senast 31.10.2022.
  10. Om företaget anställer en arbetstagare tillsammans med ett annat företag och endast det ena företaget är arbetsgivare antecknas dessutom:
    a) användarföretagets namn och verksamhetsställe, när de är kända,
    b) uppgift om orsaken till och varaktigheten eller en uppskattning av varaktigheten för den kundbeställning från användarföretaget som utgör bakgrunden till avtalet för viss tid,
    c) en uppskattning av vilka andra motsvarande arbetsuppgifter än de som avtalats i arbetsavtalet för den för viss tid inhyrda arbetstagaren dennes arbetsgivarföretag kan erbjuda,
  11. eventuell på lag, avtal eller praxis grundad rätt till utbildning som arbetsgivaren erbjuder,
  12. hur semestern bestäms,
  13. uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den,
  14. det kollektivavtal som ska tillämpas på arbetet,
  15. den försäkringsanstalt där arbetsgivaren har ordnat arbetstagarens pensionsskydd eller försäkrat arbetstagaren mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar.

De uppgifter som avses i punkt 1–8 ska ges inom sju dagar och de uppgifter som avses i punkt 9–15 inom en månad från det att arbetet inleddes.

Arbetsgivaren ska dessutom när något villkor i arbetet ändras ge arbetstagaren skriftlig information så snart som möjligt, dock senast när ändringen träder i kraft. Information behöver inte ges om ändringen beror på att lagstiftning eller kollektivavtal ändrats.

Skyldighet att på begäran ge information om en tryggare anställningsform

På begäran av en deltidsanställd eller visstidsanställd ska arbetsgivaren ge ett motiverat svar om möjligheten att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt arbetsavtalet eller arbetsavtalets längd. Svaret ges skriftligt endast om arbetstagaren uttryckligen begär ett skriftligt svar.

Arbetstagarens begäran om ett motiverat svar kan till exempel gälla möjligheten att vid varierande arbetstid få en längre minimiarbetstid. När det gäller visstidsavtal kan begäran gälla förlängning av anställningstiden så att arbetsavtalet omvandlas att gälla tills vidare eller att visstidsanställningen förlängs.

Svaret ska ges skriftligen inom en månad från det att begäran lämnades. Om begäran upprepas får svaret ges muntligen, om motiveringen till svaret inte har ändrats efter det föregående svaret. Skyldighet att ge ett skriftligt svar föreligger inte, om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren mindre än 6 månader eller det har förflutit mindre än 12 månader sedan arbetstagarens föregående begäran.

Med vänlig hälsning

LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas


Y-MEDDELANDE

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIEN

Vi har fått många frågor kring huruvida arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas för ukrainska arbetstagare som flyr kriget. Arbetsgivaren ska betala arbetslöshetsförsäkringspremie för de arbetstagare som kommer från Ukraina på basis av tillfälligt skydd.
Arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas för personer med tillfälligt skydd, trots att den inte betalas för säsongsarbetare som kommer till Finland från tredje länder med stöd av lagen om säsongsanställning. Säsongsarbetarna utgör det enda undantaget från denna betalningsskyldighet, medan personer som kommer på basis av tillfälligt skydd omfattas av premien.

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF
Kristel Nybondas