Y/8/2024

LAGSTIFTNING I ÖVERSIKT

Innehåll:

• Begränsning av konflikträtten
• Förteckning över reproduktionsstörande ämnen
• Ny förordning om skydd för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet
• Kommande ändringar i lagstiftningen

Ändringar i begränsningen av konflikträtten

Ett mål i regeringens arbetsmarknadsreform är att förbättra arbetsfreden. Lagändringarna syftar till att motverka störningar på arbetsmarknaden. Genom ändringarna

• höjs de böter som döms ut för brott mot fredsplikten
• begränsas sympatiaktioner
• begränsas längden på politiska stridsåtgärder
• utvidgas skyldigheten att anmäla stridsåtgärder.

Böter som döms ut för brott mot fredsplikten höjs

Fredsplikt råder medan kollektivavtalet är i kraft. Under den tiden får inga stridsåtgärder vidtas som gäller det gällande kollektivavtalet. För brott mot fredsplikten utdöms böter.

I och med reformen har beloppet höjts. Beloppet som utdöms är minst 10 000 euro och högst 150 000 euro. Om det finns särskilda skäl kan beloppet sänkas eller också kan man låta bli att döma ut det.

Böter tillämpas också vid brott mot fredsplikten genom en oproportionerlig sympatiaktion eller en politisk stridsåtgärd som pågår längre än tillåtet (se nedan).

Om en domstol i sin dom har konstaterat att en arbetsinställelse är lagstridig, och en arbetstagare fortsätter arbetsinställelsen även efter att arbetsgivaren skriftligen informerat arbetstagaren om domen, är arbetstagaren skyldig att betala 200 euro i kompensation till arbetsgivaren. Rätten till kompensation förutsätter inte att domen har vunnit laga kraft. Arbetsgivaren har rätt att kvitta kompensationen från lönen endast med arbetstagarens uttryckliga samtycke. I annat fall kräver kvittningen att kompensationen har dömts ut till betalning med en lagakraftvunnen dom.

Finlex:
Lag om ändring av 3 kap. och 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (248/2024)
Lag om ändring av lagen om kollektivavtal (246/2024)

Oproportionerliga sympatiaktioner begränsas

Genom sympatiaktioner stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Under rådande fredsplikt begränsas sympatiaktioner till sådana som inte medför oproportionerligt skadliga konsekvenser för utomstående arbetsgivare och deras samarbetsparter. Största delen av de sympatiaktioner som hittills förekommit är tillåtna också framöver. Begränsningen gäller inte branscher som saknar ett gällande kollektivavtal.

Sympatiaktioner får inte ordnas om den konflikt som stöds syftar till något annat än att ingå kollektivavtal och arbetsgivaren eller dess avtalsparter orsakas oproportionerlig skada. Arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet får inte begränsas mer än vad som är nödvändigt för att lösa konflikten. Bestämmelsen gäller också sympatiaktioner som inte direkt kan påverka i de företag som är delaktiga huvudtvisten. Bestämmelsen är avsedd att skydda utomstående arbetsgivare och arbetstagare från onödig skada och trygga att stridsåtgärderna är rimliga.

Längden på politiska stridsåtgärder begränsas

Den maximala längden på politiska stridsåtgärder begränsas vid rådande fredsplikt. En politisk stridsåtgärd syftar till att påverka det politiska beslutsfattandet på nationell, regional eller kommunal nivå.

Arbetsinställelsen får inte fortsätta efter att 24 timmar förflutit från det att den inleddes. En politisk stridsåtgärd som genomförs i form av arbetsinställelse kan pågå högst två veckor. Det kan till exempel vara fråga om övertids- eller skiftbytesförbud. En politisk stridsåtgärd får inte ordnas om den verkställande föreningen inom 12 månader de facto fortsätter en politisk stridsåtgärd som den tidigare ordnat för att nå samma mål.

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas till att också omfatta politiska stridsåtgärder och sympatiaktioner som genomförs i form av arbetsinställelse. I fortsättningen ska dessa anmälas senast sju dagar innan de inleds och utvidgas. Orsakerna starttidpunkten och omfattningen meddelas skriftligt till riksförlikningsmannens byrå. När fredsplikt råder ska en politisk stridsåtgärd också meddelas kollektivavtalsparten. Vid sympatiaktioner meddelas den arbetsgivare som är föremål för stridsåtgärden och kollektivavtalsparten.

Finlex: Lag om ändring av lagen om kollektivavtal (246/2024)

Förteckning över reproduktionsstörande ämnen

I fortsättningen ska arbetsgivaren föra en förteckning också över reproduktionsfarliga faktorer och arbetstagare som utsätts för dem. Uppgifterna ska sparas i 5 år. Ändringen har kommit in i lagen om förteckningar och ett register över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom (ASA-lagen).

När arbetsgivaren avslutar sin verksamhet ska uppgifterna överlämnas till arbetarskyddsmyndigheten för den tid som återstår av femårsperioden. I arbetsgivarens förteckning ska för varje arbetsavdelning och kalenderår antecknas:

1) uppgifter om arbetsgivaren,
2) de agenser som medför risk för cancersjukdom som använts och som förekommer och de mutagena och de reproduktionstoxiska agenser som använts och som förekommer,
3) de produkter som innehåller ett cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt ämne och dessa produkters årliga användningsmängder,
4) användningssättet för den agens som medför risk för cancersjukdom eller den mutagena eller den reproduktionstoxiska agensen eller andra orsaker till exponeringen för agensen,
5) den uppmätta exponeringsnivå som arbetstagarna utsätts för, om uppgiften finns tillgänglig,
6) de exponerade arbetstagarnas namn, personbeteckningar och yrken samt grunderna för exponeringsuppgiften.

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarnas representanter om att förteckningen förs. Arbetstagarna och arbetstagarnas representanter har rätt att ta del av uppgifter på gruppnivå, utan angivande av namn och personbeteckningar.

Arbetshälsoinstitutet har på sin webbplats sammanställt ett informationspaket om kemiska agenser och en sammanfattning av arbetsgivarens skyldigheter och företagshälsovårdens roll.

Arbetsgivaren ska anmäla uppgifter om arbetstagarnas exponering för cancerframkallande och mutagena agenser till ASA-registret där uppgifterna sparas i 80 år i enlighet med ASA-lagen. Anmälan till ASA-registret ska i första hand göras genom Arbetshälsoinstitutets elektroniska anmälningssystem.

Finlex: Lag om ändring av ASA-lagen (117/2024)

Ny förordning om skydd för arbetstagare mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet

Förordningen preciserar och förtydligar det skydd som gäller säkerheten och hälsan i arbetet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Förordningen gäller alla arbetsplatser och alla branscher.

I förordningen föreskrivs om bedömningen av riskerna och de riskfaktorer som ska beaktas. I förordningen föreskrivs också om arbetsgivarens skyldighet att informera om riskerna, de faktorer som medför särskild risk och åtgärder som vidtas för att eliminera riskerna.

Den nya förordningen ersätter statsrådets förordning om agens och andra faktorer i arbetet som medför risker för den reproduktiva hälsan och om avvärjande av risker.

Jämfört med tidigare har följande lagts till i förordningen:

• Arbetstagare som ammar och nyligen fött barn.
• Fysikaliska och fysiska agenser och andra faktorer som är kända för att medföra risk för arbetstagare som är gravida eller nyligen fött barn eller för graviditeten: buller, icke-joniserande strålning, extrem kyla och hetta, stötar, vibrationer och rörelser, manuell hantering av laster, arbetsrörelser och arbetsställningar, förflyttningar, psykisk eller fysisk uttröttning och annan fysisk belastning som sammanhänger med de arbetsuppgifter som utförs av arbetstagaren.
• Arbetsförhållanden som är kända för att medföra risk för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar eller för graviditet eller amning, såsom nattarbete och rök- och kemikaliedykning.
• I förteckningen över kemikaliska faktorer har lagts till mangan, aluminium, svetsrök, sådana kemiska agenser som är kända för att vara farliga och som kan upptas genom huden och de arbetsmetoder som anges i förordning 113/2024 och medför risk för cancersjukdom.

Finlex: Statsrådets förordning (143/2024)

Kommande ändringar i lagstiftningen

Tidpunkten för följande ändringar har ännu inte klarnat.

Utveckling av förhandlingssystemet

Regeringen har i sitt program fastställt riktlinjer för utvecklingen av förhandlingssystemet på arbetsmarknaden. Målet är att stärka den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen för att öka Finlands konkurrenskraft på lång sikt. Avsikten är att fastställa en allmän linje för lönejusteringarna och klarlägga metoder för att förebygga arbetskonflikter och främja frivillig medling.

Mer lokala avtal

En av regeringens reformer som syftar till att göra arbetsmarknaden i Finland mer flexibel är att främja användningen av lokala avtal. Avsikten är att stödja sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen. Regeringen har som mål att lokala avtal ska vara möjliga på lika villkor i alla företag.

Snabbare process för arbetstillstånd

Avsikten är att förenkla processen för arbetstillstånd. Målet är att avveckla den tvåstegsprocess där arbets- och ekonomibyrån fattar ett delbeslut till arbetstagarens uppehållstillstånd och att överföra processen helt till Migrationsverket. De föreslagna ändringarna påverkar både arbetstagarens uppehållstillstånd och tillstånden för säsongsarbete.

Ändring av samarbetslagen

Regeringen har som mål att ändra samarbetslagen så att den tillämpas på företag och sammanslutningar som regelbundet sysselsätter 50 arbetstagare. Dessutom är avsikten att förkorta minimitiden för omställningsförhandlingar.

by Manuela Tallberg-Nygård

M+P+T+V/2/2024

Lönebetalning för påsken, första maj, kristi himmelsfärdsdag och midsommaren

Påsken, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och midsommaren medför ändringar i arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen. Bestämmelserna nedan gäller kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, pälsproduktionsbranschen och grön- och miljöanläggningsbranschen.

Söckenhelgsersättning

Söckenhelgsersättning betalas till timavlönade arbetstagare i stället för den lön som uteblir i och med att arbetstagaren är ledig under en söckenhelg. För långfredagen, annandag påsk och Kristi himmelsfärdsdag, liksom också första maj som infaller på någon annan veckodag än lördag eller söndag, får arbetstagaren söckenhelgsersättning som motsvarar 8 timmars lön enligt medeltimförtjänsten. Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltimförtjänstens beräkningsperiod.

Allmänna förutsättningar för betalning av söckenhelgsersättning är att

• arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga och att
• arbetsgivaren enligt kollektivavtalet är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbets-dagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgiva-rens samtycke eller permittering. Utgångspunkten är att det alltid är fråga om arbetsgivarens samtycke, om det inte handlar om olovlig frånvaro.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg. Ersättningen av den lediga söckenhelgen ingår därmed redan i vecko- eller månadslönen och betalas därför inte separat.

Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning

Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls:

• i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst 6 månader och
• arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.

Påsken

För långfredagen 29.3 och annandag påsk 1.4 betalas söckenhelgsersättning till arbetstagare som är lediga, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.

Till en arbetstagare som arbetar på långfredagen eller annandag påsk betalas lönen förhöjd med 100 % och därtill söckenhelgsersättning. Även till vecko- och månadsavlönade arbetstagare som arbetar under ovan nämnda dagar betalas förutom förhöjningen för söndagsarbete också söckenhelgsersättning.

Obs! För djurskötsel under dessa söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, dvs. ingen söckenhelgsersättning.

Påsklördagen 30.3 är en oavlönad fridag. Arbetstagare som arbetar då får lönen förhöjd med 100 %.

Första maj

I år infaller första maj på en onsdag. Arbetstagare som är lediga då får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls. Om arbetstagaren däremot arbetar på första maj, betalas lönen förhöjd med 100 %.

Kristi himmelsfärdsdag

I år infaller Kristi himmelsfärdsdag 9.5. Arbetstagare som är lediga då får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls. Arbetstagare som arbetar på Kristi himmelsfärdsdag får lönen förhöjd med 100 %.

Lördagar under söckenhelgsveckor

Under söckenhelgsveckor är lördagen i regel en ledig dag. Om produktionen så kräver, kan lördagen vara en arbetsdag och antecknas som ordinarie arbetsdag i arbetsskiftsförteckningen. Då ges motsvarande ledighet vid en annan tidpunkt. Det innebär att en extra ledig dag ges under en annan vecka, med andra ord har arbetstagaren tre oavlönade fridagar under någon annan vecka. Om motsvarande ledighet inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförts den aktuella lördagen. Påsklördagen utgör här ett undantag, se ovan.

Midsommaren är ingen söckenhelg

Midsommarafton infaller i år 21.6 och är en oavlönad fridag, inte en söcken-helg. Om produktionen dock kräver att arbetstagaren är i arbete, betalas för utförda arbetstimmar lönen förhöjd med 100 %.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön har lika stor lön varje vecka eller månad, och midsommarafton dras inte av från lönen.

Midsommardagen 22.6 är en kyrklig helgdag och för arbete som utförs den dagen betalas lönen förhöjd med 100 %.

Semester under söckenhelgsveckor

När semester tas ut kan söckenhelgerna i kalendern, påsklördagen, midsom-marafton och midsommardagen inte räknas som semesterdagar. Övriga vardagar före en helg, till exempel valborgsmässoafton, kan räknas som semesterdagar.

by Heidi Nemlander

M+P+T+V/1/2024

Sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" genomförs även år 2024

Genom sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" kan grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister och unga som deltar i handledande utbildning (VALMA) bekanta sig med arbetslivet. Programmet genomförs också på arbetsplatser inom landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, grön- och miljöanläggningsbranschen och pälsproduktionsbranschen.

De bestämmelser som beskrivs nedan gäller grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister och unga i handledande utbildning (VALMA), vilkas anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant".

1. En anställning enligt sommarpraktikprogrammet omfattar två veckor eller tio arbetsdagar och kan infalla under perioden 1.6–31.8. Den unga kan arbeta endast en period per år enligt denna rekommendation hos samma arbetsgivare.
2. För det genomförda sommarpraktikprogrammet betalar arbetsgivaren en engångslön på 395 euro till den unga år 2024. Lönen innefattar semesterersättning för perioden. För lönen ska lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas beroende på personens ålder.
3. Kollektivavtalens bestämmelser om löner, avlöningsgrunder och övriga förmåner som kan värderas i pengar tillämpas inte inom ramen för detta sommarpraktikprogram. Med undantag av bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd och arbetsskiftsförteckningar, tillämpas inte heller kollektivavtalens bestämmelser om arbetstider, om det försvårar det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet.

För den lön på 395 euro som gäller sommarpraktikprogrammet ska normala socialförsäkringsavgifter betalas. Åldersgränserna beträffande dessa avgifter är:

• Arbetspensionsförsäkringsavgift 17 år
• Arbetslöshetsförsäkringsavgift 18 år
• Sjukförsäkringsavgift 16 år

Bestämmelser som gäller unga arbetstagare

Lagen om unga arbetstagare gäller alla arbetstagare under 18 år. Genom förordningar definieras dessutom vad som avses med lätta arbeten som lämpar sig för unga och å andra sidan arbeten som är farliga och särskilt skadliga för unga arbetstagare.

Hur gammal ska man vara för att kunna anställas?

Den som har fyllt 15 år och har avlagt den grundläggande utbildningen får fastanställas. En 14-åring, eller en 13-åring som fyller 14 under kalenderåret, får anställas i lätt arbete som lämpar sig för unga. En 14-åring får arbeta högst halva tiden av skolans lov. Under pågående skolarbete får den unga vara i tillfälligt eller annars kortvarigt arbete.

Arbetsavtal för unga arbetstagare

En person som fyllt 15 år får själv ingå arbetsavtal. När det gäller personer under 15 år är det vårdnadshavaren som ingår arbetsavtalet på den ungas vägnar eller ger den unga tillstånd att själv ingå avtal. På begäran ska arbetsgivaren ge en skriftlig utredning om anställningsvillkoren innan avtalet ingås.

Lätta arbeten som lämpar sig för unga

Social- och hälsovårdsministeriets förordning (189/2012) innehåller en förteckning med exempel på lätta arbeten som lämpar sig för unga. När det gäller trädgårds- och jordbruksarbete innehåller förteckningen bland annat planterings-, plocknings- och hjälparbete samt utfodring av ofarliga husdjur. Andra lämpliga arbeten är lagerarbete, biträdande byråarbete och förpacknings- och försäljningsarbete. Arbetet får inte kräva större ansträngningar eller ansvar än vad som är skäligt med hänsyn till den ungas ålder och krafter.

Farliga arbeten

Personer under 16 år får inte utföra arbete som kan medföra särskild risk för olycksfall eller men för hälsan. En person som fyllt 16 år kan utföra sådant arbete förutsatt att arbetarskyddsåtgärder vidtagits så att ovan nämnda risker inte föreligger. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren informera arbetarskyddsmyndigheten om det.

SHM:s förordning (188/2012) innehåller en förteckning med exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare och anger olika riskfaktorer. Bland mekaniska riskfaktorer finns till exempel användning av motorsåg och gassvetsmaskiner, traktor utan säkerhetshytt eller traktor med frontlastare eller arbetsmaskin som kräver kraftöverföring, skördetröska och skogsmaskiner. Vid tolkningen av vad som kan betraktas vara farligt arbete kan arbetsgivaren vid behov vara i kontakt med arbetarskyddsmyndigheten (www.tyosuojelu.fi).

Fysikaliska riskfaktorer föreligger i arbeten där det förekommer buller eller skakningar. Som farliga arbeten betraktas också rivning av byggnader och tempoarbete där arbetet utförs mot ackordslön. Ensidigt belastande arbete kan också betraktas som farligt arbete.

Arbetstiden för unga arbetstagare

Arbetstiden för en 15–17-åring får vara lika lång som för en myndig arbetstagare i samma arbete. Maximiarbetstiden får inte överstiga 9 timmar per dag och 48 timmar per vecka. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn.

15–17-åringar får utföra högst 80 timmar övertidsarbete per kalenderår. Inte heller då får maximiarbetstiden överstiga 9 timmar per dygn och 48 timmar per vecka. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 6 och 22.

För 13–14-åringar får arbetstiden under skolornas lov vara högst 7 timmar per dag och 35 timmar per vecka. Övertidsarbete är helt förbjudet. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 8 och 20.

Lön till unga

Lönegrunderna för unga arbetstagare fastställs i kollektivavtalens lönebestämmelser.

• Elever i den grundläggande utbildningen, vid gymnasier och yrkesläroanstalter och unga som gått ut grundskolan eller gymnasiet under året i fråga och som arbetar under läroanstalternas lov eller andra ledigheter ska få minst 70 % av lönen i kravgrupp 1.
• Studerande vid yrkeshögskolor eller universitet inom branschen som fullgör sin praktik inom studieprogrammet ska få minst 85 % av lönen i kravgrupp 1.
• Arbetstagare som saknar arbetserfarenhet inom branschen ska för introduktionstiden få minst 90 % av lönen i kravgrupp 1 under en tidsperiod på högst två månader. Om det är fråga om en anställning som varar mindre än fyra månader, kan introduktionstiden utgöra högst hälften av anställningens längd. Till introduktionstiden räknas endast den tid då arbetstagaren de facto introduceras i arbetet och ännu inte klarar av sina arbetsuppgifter självständigt. För att kunna tillämpa denna lön under introduktionstiden ska det avtalas i arbetsavtalet.
• En sådan period av inlärning i arbete som ingår i en yrkesinriktad grundexamen är oavlönad.

Lagstiftningen om unga arbetstagare hittar du också på våra medlemssidor under rubriken Arbetslagstiftning.

by Joonas Ylläsjärvi

Y/6/2024

Beskattning och socialförsäkringsavgifter för utländska arbetstagare år 2024

I detta medlemsbrev behandlar vi följande frågor:

• beskattning av begränsat skattskyldiga
• socialförsäkringsavgifter
• beskattning av hyrda arbetstagare
• uppdragsgivarens skyldigheter

Två alternativ vid beskattningen av begränsat skattskyldiga

En utländsk arbetstagare som vistas högst 6 månader i Finland är begränsat skattskyldig. Det finns två alternativ för beskattningen: a) källskatt eller b) att personen i stället för att betala källskatt ansöker om ett skattekort hos Skatteförvaltningen för beskattning av förvärvsinkomst på samma sätt som en allmänt skattskyldig person i Finland.

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande innebär att skatten för begränsat skattskyldiga beräknas på basis av lagen om inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Utöver det får de begränsat skattskyldiga dra av utgifterna för inkomstens förvärvande på samma sätt och enligt samma tidtabell som de allmänt skattskyldiga. De kan också få skattefria ersättningar för resekostnader.

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande är möjligt om arbetstagaren bor i en EES-stat eller i en stat eller ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden.

Utländska arbetstagare ansöker om skattekort

För att en utländsk arbetstagares inkomster ska kunna beskattas progressivt behöver arbetstagaren ge den finländska arbetsgivaren ett skattekort för begränsat skattskyldiga. När arbetstagaren ansöker om ett skattekort för begränsat skattskyldiga hos Skatteförvaltningen, ska personen i fråga visa upp ett intyg som utfärdats av en myndighet i hemviststaten eller en annan tillförlitlig redogörelse för skattepliktiga inkomster i hemviststaten och avdrag från dessa. I Finland betalas skatt endast på de inkomster som tjänats i Finland, men de skattepliktiga inkomster som tjänats i hemviststaten höjer skatten på inkomsterna från Finland.

Mer information om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande finns på Skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi/sv > Detaljerade skatteanvisningar.

Beskattning enligt källskattelagen

Om en begränsat skattskyldig utländsk arbetstagare inte ansöker om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande eller om personen inte visar upp de utredningar över inkomster och avdrag som krävs, tillämpas bestämmelserna om en källskatt på 35 %.

Beskattningen av en begränsat skattskyldig utländsk arbetstagare verkställs med en källskatt på 35 % också i det fallet att arbetstagaren inte bor i något av de länder som anges i förteckningen över skatteavtal och vistas högst 6 månader i Finland. Innan källskatt innehålls på lönen avdras 510 euro per månad. Om inkomstperioden understiger en månad är avdraget 17 euro per dag. Avdraget får tillämpas endast om skattebyrån antecknat det på arbetstagarens källskattekort.

Utländska arbetstagare som vistas i Finland längre än 6 månader beskattas för förvärvsinkomst på samma sätt som personer som bor i Finland. Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning enligt det skattekort som fås på skattebyrån.

Socialförsäkringsavgifter

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter uppbärs även på lön som betalas till utländska arbetstagare. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för anställda som är försäkrade i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Arbetstagaren är sjukförsäkrad i Finland oavsett vistelsens längd, om personens lön är minst 800,02 euro per månad.

År 2024 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,16 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut av arbetstagaren är 1,01 % av löneinkomsterna, om löneinkomsterna uppgår till sammanlagt minst 16 499 euro per år. I annat fall är arbetstagarens dagpenningspremie 0,00 %. Den dagpenningspremie som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation, även i det fallet att arbetstagaren har ett progressivt skattekort.

Om arbetstagaren är begränsat skattskyldig i Finland (kommer till Finland för högst 6 månader) och sjukförsäkrad (den lön som personen får är minst 800,02 euro per månad), uppbärs utöver källskatten också sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 0,51 %, och om lönen överstiger 16 499 euro/år uppbärs dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie på 1,01 %. Om arbetstagaren har ansökt om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga, ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Om arbetstagaren är allmänt skattskyldig i Finland (vistas längre än 6 månader i Finland) och sjukförsäkrad (lönen minst 800,02 euro/månad), ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

Uutländska hyrda arbetstagare och beskattningen i finland

Allmänt

I Finland beskattas sådana hyrda arbetstagare som kommer från Island, Norge, Sverige, Danmark, Lettland, Litauen, Estland, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Guernsey, Isle of Man, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet, Cypern, Tadzjikistan, Tyskland, Turkmenistan, Spanien eller från ett land med vilket Finland inte har skatteavtal och som vistas i Finland i högst 6 månader. Hyrda arbetstagare från Bulgarien kan i Finland beskattas enligt samma villkor, om en person som bor i Bulgarien arbetar för någon annan arbetsgivare än en bulgarisk.

Skatten (källskatt eller progressiv skatt enligt lagen om beskattningsförfarande) på de löneinkomster som en hyrd arbetstagare från de ovan nämnda länderna erhåller i Finland betalas i form av förskottsskatt. Därför ska arbetstagaren kontakta skattebyrån på arbets- eller vistelseorten genast när arbetet i Finland börjar, dock senast före utgången av den månad som följer efter den månad då arbetet inleddes.

När det gäller hyrda arbetstagare från övriga skatteavtalsländer (t.ex. Ukraina, Ryssland) beskattas lönen i Finland, om arbetstagaren vistas här längre än 183 dagar under 12 på varandra följande månader eller under ett kalenderår.

Skatteavtalen finns här och på Skatteförvaltningens sidor: vero.fi/sv, med sökordet "skatteavtal". Närmare information hittas även vid sökning på "utländska arbetstagare".

Finländska uppdragsgivare skyldiga att anmäla företag som hyr arbetskraft

En finländsk uppdragsgivare som anlitar hyrda arbetstagare från ovan nämnda länder ska till Skatteförvaltningen lämna en anmälan om de utländska företag från vilka uppdragsgivaren hyr in utländsk arbetskraft för arbete i Finland. Anmälan ska innehålla identifierings- och kontaktuppgifter om företaget och uppgifter om företagets bransch. Uppdragsgivaren ska också lämna identifierings- och kontaktuppgifter om den utsedda företrädaren i Finland som avses i lagen om utstationerade arbetstagare.

Ovan nämnda uppgifter ska lämnas in till Skatteförvaltningen när den hyrda arbetstagaren inleder arbetet hos uppdragsgivaren, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer efter det att arbetet inleddes. Även ändrade uppgifter ska anmälas före utgången av den månad som följer efter ändringen.

Uppdragsgivaren ska dessutom anmäla den tidpunkt då uppdragsavtalet går ut eller när de hyrda arbetstagarnas arbete hos uppdragsgivaren helt och hållet upphör (tillfälliga avbrott behöver inte anmälas). Uppdragsavtalet anses ha gått ut eller det utländska företagets arbetstagare anses ha slutat arbeta helt och hållet hos uppdragsgivaren när det utländska företagets arbetstagare inte arbetat för uppdragsgivaren under de senaste 6 månaderna.

Anmälan och ändringar ska lämnas in via MinSkatt före utgången av följande kalendermånad. Alternativt kan uppgifterna lämnas in på blanketten ”Inhyrarens anmälan om användning av hyrd utländsk arbetskraft” (6146r).

Om uppdragsgivaren försummar att lämna in anmälan eller lämnar in den för sent, kan en försummelseavgift om högst 15 000 euro påföras. Fysiska personer kan inte påföras försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av skyldighet att lämna uppgifter i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk.

Utländska arbetsgivare skyldiga att anmäla uppgifter till inkomstregistret

En utländsk arbetsgivare ska lämna anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret i följande situationer:

Lön betalas till en inkomsttagare som arbetar i Finland och något av följande kriterier uppfylls:

• Inkomsttagaren är försäkrad i Finland.
• Inkomsttagaren vistas i Finland över 6 månader, även om inkomsttagaren inte är försäkrad i Finland.
• Inkomsttagaren arbetar i Finland som uthyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland. Uppgifter ska lämnas när skatteavtalet mellan arbetstagarens hemviststat och Finland tillåter att den uthyrda arbetstagarens lön beskattas i Finland eller när det inte finns något skatteavtal.

Om en utländsk arbetsgivare har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland, ska denna arbetsgivare lämna uppgifter till inkomstregistret på samma sätt som en finländsk arbetsgivare.

Löneuppgifterna ska lämnas in till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

Den utländska arbetsgivaren ska dessutom till inkomstregistret lämna in de uppgifter om den uthyrda arbetstagaren som krävs i etableringsanmälan för hyrda arbetstagare. Uppgifterna i etableringsanmälan för hyrda arbetstagare ska lämnas in senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats till den hyrda arbetstagaren.

Uppdragsgivarens skyldighet att innehålla skatt

På arbetsersättning som betalas till utländska företag ska uppdragsgivaren innehålla en källskatt på 13 procent (aktiebolag, andra samfund och sammanslutningar) eller 35 procent (näringsidkare). Källskatten betalas till Skatteförvaltningen med det egna kundspecifika referensnumret tillsammans med övriga arbetsgivaravgifter. Arbetsersättningen och innehållen källskatt anmäls till inkomstregistret

Skatt behöver inte innehållas om det utländska företaget finns med i förskottsuppbördsregistret eller visar upp ett källskattekort med 0 % eller någon annan utredning som hindrar att skatt innehålls. Uppdragsgivaren kan avgiftsfritt kontrollera om det utländska företaget finns i förskottsuppbördsregistret antingen via FODS-informationstjänsten (www.ytj.fi/sv) eller genom att ringa Skatteförvaltningens servicenummer 029 497 007.

by Joonas Ylläsjärvi

Y/5/2024

Utmätning av lön år 2024

Utmätning i korthet

• Huvudregeln är att utmätning görs enligt en progressiv skala på basis av nettolönen, fortfarande i regel högst 1/3 av nettolönen.
• Kom ihåg det skyddade beloppet.
• Räkna ut utmätningsbeloppet med hjälp av räknaren på justitieministeriets webbplats https://asiointi2.oikeus.fi/ulosotto/#/maksukieltolaskuri > På svenska
• Arbetsgivarna bör se över definitionerna i sina löneräkningsprogram.

Utmätning av lön

I regel är det möjligt att utmäta en tredjedel av lönen, pensionen, den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, graviditetspenningen, föräldrapenningen och sjukdagpenningen. Även semesterpremier och naturaförmåner, provisioner och olika arvoden utgör löneinkomst. Det belopp som ska utmätas beräknas på nettoinkomsterna.

För gäldenärens och familjens utkomst måste ett skyddat belopp alltid lämnas kvar åt gäldenären. Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas den äkta maken eller sambon och gäldenärens egna och makens eller sambons minderåriga barn och adoptivbarn som bor i samma hushåll och som försörjs av gäldenären. Som make betraktas en äkta make, en sambo av det andra könet och parterna i ett registrerat partnerskap. Om maken eller barnen har egna inkomster som överstiger det skyddade beloppet (976,80 euro/mån.) beaktas dessa personer inte när det skyddade beloppet fastställs.

Beräkningen av det belopp som utmäts av regelbunden inkomst

Vid utmätning avses med lön eller annan inkomst den nettolön eller nettoinkomst som blir kvar efter förskottsinnehållningen av skatt och andra motsvarande innehållningar. Från ingången av år 2024 är det skyddade beloppet som ska lämnas åt gäldenären 32,56 euro per dag för gäldenären själv och 9,52 euro per dag för en person som är beroende av gäldenärens underhåll.

Det skyddade beloppet beräknas på så sätt att det dagliga beloppet multipliceras med antalet dagar för vilka lön eller annan inkomst betalas.
Om lönen eller annan inkomst betalas för en kalendermånad, är antalet dagar alltid 30.

Det skyddade beloppet per kalendermånad fr.o.m. 1.1.2024

• Gäldenären ensam          976,80 euro
• Gäldenären + 1 beroende av underhåll    1 262,40 euro
• Gäldenären + 2 beroende av underhåll    1 548,00 euro
• Gäldenären + 3 beroende av underhåll    1 833,60 euro

Belopp som ska utmätas

1. Om nettolönen är mindre än det skyddade beloppet utmäts ingenting.
2. Om nettolönen överstiger det skyddade beloppet, men är högst två gånger det skyddade beloppet, utmäts två tredjedelar från skillnaden mellan nettolönen och det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning 2/3 x (lön - skyddat belopp)).
3. Om nettolönen är större än två gånger det skyddade beloppet, men högst fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts en tredjedel (1/3) av nettolönen.
4. Om lönen är större än fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts en tredjedel (1/3) av det lönebelopp som motsvarar fyra gånger gäldenärens skyddade belopp, och dessutom fyra femtedelar (4/5) av det överstigande lönebeloppet. Av lönen får dock högst hälften (1/2) utmätas.

Se exempel bakom följande länk: https://www.ulosottolaitos.fi/sv/index/informationomutsokningen/informationtillgaldenaren/hurberaknasbeloppetsomskautmatas_1.html  

Lindringar i utmätningen och fria månader

Vid utmätningen kan man beakta gäldenärens sjukdom, arbetslöshet, underhållsbidrag som gäldenären betalar, osedvanligt stora kostnader för inkomstens förvärvande eller något annat särskilt skäl. Av dessa orsaker kan utmätningen skjutas upp, avbrytas för viss tid eller också kan utmätningsbeloppet begränsas.

De bestämmelser om utmätning som anges i detta brev tillämpas även i det fallet att arbetsgivaren kvittar arbetstagarens lön. Kvittning kan tillämpas till exempel då en arbetstagare avbryter anställningen utan att iaktta uppsägningstiden.

by Joonas Ylläsjärvi