Y/11/2025

Samarbetslagen revideras 1.7.2025

Tröskeln för tillämpning av lagen höjs till företag med 50 arbetstagare.
Även företag med 20–49 arbetstagare har vissa skyldigheter.
Minimitiden för omställningsförhandlingar förkortas.
Alla företag ska reservera tid för utredning av arbetskraftsservice.

I fortsättningen tillämpas samarbetslagen primärt på företag med minst 50 arbetstagare. Vissa skyldigheter gäller dock även företag som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare, dock i underlättad form.

Företag som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare

Den fortlöpande dialogen underlättas

Lagändringen syftar till att underlätta behandlingen av frågor på arbetsplatsen mellan arbetsgivaren och personalen. I fortsättningen behöver samarbetslagens bestämmelser om minimiantalet diskussioner inte längre iakttas. Varje arbetsgivare ska dock skapa egen praxis för en regelbunden och fortlöpande dialog på arbetsplatsen. Existerande praxis kan iakttas också framöver, om den stöder en fortlöpande dialog.

Dialogen förs i regel med en företrädare för personalen. Om arbetsgivaren och företrädaren så avtalar, eller om det inte finns någon företrädare på arbetsplatsen, förs dialogen med hela personalen.

Skyldighet till omställningsförhandlingar endast i vissa situationer

Omställningsförhandlingar ska inledas om arbetsgivaren överväger att vidta åtgärder som berör minst 20 arbetstagare under en period på 90 dagar. Med åtgärder avses uppsägning, överföring till deltidsanställning eller ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker och permittering med uppsägningsgrund.

Om arbetsgivaren överväger permitteringar på grund av tillfällig minskning av arbetet (permitteringar som varar högst 90 dagar), behöver inga omställningsförhandlingar föras.

Om förhandlingsframställningen har getts före 1.7.2025, tillämpas de gamla bestämmelserna.

Nya tider för omställningsförhandlingar i företag av alla storlekar

Minimitiderna för omställningsförhandlingar förkortas enligt följande:

Företag som regelbundet sysselsätter minst 50 arbetstagare:

- 3 veckor när

förhandlingarna om uppsägning, permittering över 90 dagar eller tills vidare, överföring till deltidsanställning eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet gäller minst 10 arbetstagare

- 7 dagar när

förhandlingarna gäller uppsägning, permittering, överföring till deltidsanställning eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet för färre än 10 arbetstagare eller
förhandlingarna gäller permittering i högst 90 dagar eller
företaget är föremål för ett saneringsförfarande.

Företag som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare:

- 7 dagar när

arbetsgivaren överväger att vidta åtgärder som berör minst 20 arbetstagare under en period på 90 dagar (uppsägning, överföring till deltidsanställning eller ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller permittering med uppsägningsgrund)

Om förhandlingsframställningen har getts före 1.7.2025, tillämpas de gamla bestämmelserna.

Alla företag ska reservera tid för utredning av arbetskraftsservice

Lagen har kompletterats med en bestämmelse om att tid ska reserveras för utredning av arbetskraftsservice. Bestämmelsen gäller alla företag som omfattas av lagens tillämpningsområde.

Om uppsägningar av minst 10 arbetstagare övervägs, får anställningsförhållandena inte avslutas förrän 30 dagar har förflutit sedan förhandlingsframställningen lämnades till arbetskraftsmyndigheten. Förhandlingsframställningen lämnas till myndigheten i början av förhandlingarna.

Lag om ändring av samarbetslagen (252/2025)

by Heidi Nemlander

Y/10/2025

Ändringar som gäller arbetstillstånd i kraft 11.6.2025

Ny skyldighet för arbetsgivaren att anmäla när anställningen upphör i förtid.
Rätten att arbeta med arbetstagarens uppehållstillstånd utvidgas.
Ändringarna gäller inte säsongsarbetare.

Arbetet börjar inte alls eller slutar i förtid

Framöver ska arbetsgivaren meddela Migrationsverket när det sker förändringar i arbetet för en arbetstagare med uppehållstillstånd för arbetstagare.

Arbetsgivaren ska göra en anmälan i följande situationer:

1) Arbetstagaren har inte påbörjat arbetet.
2) Anställningen har slutat i förtid före arbetstagarens uppehållstillstånd går ut.

Anmälan ska göras senast inom 14 kalenderdagar från det att arbetet borde ha börjat eller från det att anställningen har slutat. Uppgifterna lämnas i första hand in via tjänsten EnterFinland. Om arbetsgivaren inte har möjlighet att lämna uppgifterna elektroniskt, kan de lämnas in på Migrationsverkets blankett.

Arbetstagaren blir arbetslös

Om anställningen upphör medan arbetstagarens uppehållstillstånd fortfarande är giltigt, kan arbetstagaren söka nytt arbete enligt följande villkor:

Nytt arbete kan sökas i tre månader.
Om personen har haft arbetstillstånd i Finland i minst två år, är tiden sex månader.
Om uppehållstillståndets giltighetstid är kortare, bestäms ansökningstiden enligt den återstående giltighetstiden.
Arbetstagaren kan i fortsättningen byta arbetsplats till branscher med arbetskraftsbrist utan att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd. De nationella branscherna med brist på arbetskraft fastställs i Statsrådets förordning. Förordningen kommer att uppdateras regelbundet i samarbete med KEHA-centralen och NTM-centralerna för att säkerställa att listan över branscher alltid motsvarar det aktuella arbetskraftsbehovet i Finland.
Om arbetstagaren inte hittar nytt arbete, återkallas tillståndet och arbetstagaren måste lämna landet.

Arbetsgivaren anställer en arbetstagare med giltigt arbetstillstånd

Arbetsgivaren kan anställa en arbetstagare som har rätt att arbeta i branschen. Arbetsgivaren kan också anställa en arbetstagare som har rätt att arbeta inom en annan bransch, om det erbjudna arbetet klassificeras som en bransch med brist på arbetskraft. Eftersom arbetsgivaren inte har deltagit i ansökningsprocessen för arbetstillståndet, måste arbetsgivaren göra en anmälan till Migrationsverket senast inom 7 kalenderdagar från det att arbetet inletts. Följande uppgifter ska anmälas:

arbetstimmar
anställningens längd
lön
det kollektivavtal som tillämpas

Samtidigt ska arbetsplatsens förtroendeman och arbetarskyddsombud få information om arbetstagarens namn och det kollektivavtal som tillämpas.

När arbetsgivaren anställer en arbetstagare som redan har ett giltigt arbetstillstånd, behöver inkomstkravet på 1 600 euro per månad inte beaktas. Migrationsverket kontrollerar att inkomstkravet uppfyllts i samband med ansökan om fortsatt tillstånd. Om anställningen fortsätter och inkomsten understiger 1 600 euro i månaden (t.ex. deltidsarbete och inga andra arbetsgivare), kan det leda till att fortsatt tillstånd inte beviljas.

Säsongsarbetare som arbetar med stöd av lagen om säsongsanställning

Anmälningsskyldigheten gäller inte arbetstagare som arbetar med visum, intyg eller uppehållstillstånd för säsongsarbete.

En säsongsarbetare kan ha flera arbetsgivare. Alla arbetsgivare måste vara angivna i säsongsarbetstillståndet. Det är möjligt att genom ansökan lägga till nya arbetsgivare i ett redan beviljat säsongsarbetstillstånd.

by Manuela Tallberg-Nygård

M+P+T/1/2025

Semestrar 2025

Detta medlemsbrev sammanfattar viktig information om semesterfrågor och betalningen av lön för midsommaren.

Kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen och pälsproduktionsbranschen:

Begrepp

kvalifikationsåret är en period på 12 månader som infaller 1.4–31.3
full kvalifikationsmånad: arbetstagaren arbetar minst 14 dagar eller enligt avtal minst 35 timmar i månaden
semesterperioden är 2.5–30.9
vintersemesterperioden är 1.10–30.4
semesterlön är lön som betalas för semestertiden
procentbaserad semesterersättning betalas till visstidsanställda
semesterersättning betalas då anställningen upphör för semester som tjänats in men inte tagits ut

Intjänande av semester

Semester intjänas antingen enligt 14-dagarsregeln eller enligt 35-timmarsregeln. Huvudregeln är att semester intjänas för varje sådan månad då den anställda arbetar minst 14 dagar. Om arbetstagaren enligt arbetsavtalet arbetar färre än 14 dagar per månad, tillämpas 35-timmarsregeln. Arbetstagaren intjänar då semester för varje sådan kalendermånad som tiden i arbete uppgår till 35 timmar. Endast den ena av reglerna kan tillämpas åt gången, de kan inte tillämpas parallellt eller överlappande. Den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet avgör i praktiken vilken intjäningsregel som ska tillämpas.

Om anställningen före kvalifikationsårets slut oavbrutet har varat kortare än ett år, intjänas 2 vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad.

Om anställningen har varat oavbrutet i minst ett år före kvalifikationsårets slut, intjänar arbetstagaren redan från början av kvalifikationsåret 2,5 dagar semester per full kvalifikationsmånad.

Exempel 1:

A:s anställning började 22.4.2024 och på anställningen tillämpas 14-dagarsregeln. Under kvalifikationsåret 1.4.2024–31.3.2025 intjänas 2 dagar per månad, dvs. 11 x 2 = 22 semesterdagar.

22.4 2025 har A:s anställning varat i ett år. Under kvalifikationsåret som började 1.4.2025 intjänas därför 2,5 dagar semester per månad. Om A arbetar hela kvalifikationsåret intjänas 12 x 2,5 = 30 semesterdagar.

Exempel 2:

B:s anställning började precis då kvalifikationsåret började 1.4.2024 och även i det här fallet tillämpas 14-dagarsregeln. Under kvalifikationsåret 1.4.2024–31.3.2025 intjänas 2,5 dagar per månad, dvs. 12 x 2,5 = 30 semesterdagar.

Arbetsdagar och -timmar som likställs med tid i arbete

Semester intjänas även för vissa frånvarodagar. I 2 kap. 7 § i semesterlagen finns en fullständig förteckning över frånvaron under vilka semester intjänas:

Frånvaro för vilken arbetsgivaren enligt lag är skyldig att betala lön
Arbetstagarens semester
Utjämningsledighet
- vid tillämpning av genomsnittlig arbetstid (utjämningssystemet)
- likställs med arbetade dagar endast då antalet lediga dagar överstiger 4 dagar under en månad
Skötseln av ett offentligt förtroendeuppdrag eller avgivande av vittnesmål
Särskild graviditetsledighet
160 vardagar av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet
160 vardagar av föräldraledighet för en annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet
Tillfällig vård av sjukt barn
Frånvaro på grund av tvingande familjeskäl
Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall, högst 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret
Medicinsk rehabilitering, högst 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret
Bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom
Studieledighet, högst 30 arbetsdagar per kvalifikationsår
Utbildning som krävs för arbetet
Läroavtalsutbildning, arbetsdagar och tid som använts för teoretiska studier
Permittering, högst 30 arbetsdagar per permitteringsgång
Arbetstidsarrangemang som är jämförbara med permittering, högst 6 månader åt gången
Repetitionsövning, extra tjänstgöring och kompletterande civiltjänstgöring

Som arbetade dagar betraktas även sådana dagar under vilka arbetstagaren varit frånvarande på grund av förkortning av arbetstiden i enlighet med kollektivavtalet. Även dagar som erhållits genom utbyte av semesterpremie likställs med arbetade dagar.

Tidpunkt för semestern

Då arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern:

Enligt kollektivavtalet ges sommarsemestern (högst 24 vardagar) i regel under semesterperioden 2.5–30.9.

Tidpunkten och uppdelningen av semestern definieras på följande sätt i kollektivavtalen:

Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna

minst 12 vardagar semester utan avbrott under semesterperioden
12 vardagar kan ges utanför semesterperioden

Kollektivavtalet för trädgårdsbranschen

minst 16 vardagar semester utan avbrott under semesterperioden
8 vardagar kan ges utanför semesterperioden

Kollektivavtalet för pälsproduktionsbranschen

minst 18 vardagar semester utan avbrott under semesterperioden
6 vardagar kan ges utanför semesterperioden

Semester som på ovan nämnda sätt ges utanför semesterperioden av orsaker som beror på arbetsgivaren förlängs med 50 %.

Vintersemester är den del av semestern som överstiger 24 vardagar och den ges under perioden 1.10–30.4.

Avtal om tidpunkten för eller uppdelningen av semestern mellan arbetsgivaren och arbetstagaren:

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i enskilda fall avtala om tidpunkten för och uppdelningen av semestern under anställningstiden. Initiativ kan tas av arbetsgivaren eller arbetstagaren. Frågan kan dock inte avtalas som ett bindande villkor exempelvis i arbetsavtalet.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om

att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut i en eller flera delar
att semestern förläggs till en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör innan följande års semester¬period börjar. Till exempel så att semester som tjänats in fram till 31.3.2025 kan tas ut under perioden 1.1.2025–30.4.2026. På så sätt kan hela semestern genom avtal förläggas till vinterperioden.
dessutom är det möjligt att avtala om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut senast inom ett år efter semesterperiodens slut. Denna del av semestern ska därmed tas ut före 30.9.2026.
på arbetstagarens initiativ är det möjligt att avtala om att den del av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut i form av förkortad arbetstid, till exempel halva arbetsdagar. Ett sådant avtal ska ingås skriftligt.

Då semester ges räknas alla vardagar som semesterdagar. Som semesterdagar räknas dock inte helgdagar i kalendern och inte heller julafton, midsommarafton och påsklördagen.

När semester tas ut åtgår 6 vardagar per vecka. Om enskilda semesterdagar tas ut ska den sjätte dagen alltid vara en lördag.

Meddelande om tidpunkten för semestern

Huvudregel: Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för semestern senast en månad innan semestern börjar. Om det inte är möjligt, ska tidpunkten för semestern meddelas senast två veckor innan den börjar. I samband med att tidpunkten för semestern avtalas är det också möjligt att komma överens om en kortare tid för meddelande.

Meddelandet om tidpunkten för semestern binder arbetsgivaren, och den meddelade tidpunkten kan ändras endast med arbetstagarens samtycke.

Semestern senareläggs på grund av arbetsoförmåga innan den börjar

Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på arbetstagarens begäran senareläggas. Rätt att flytta fram semestern föreligger också om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som gör att arbetstagaren under tiden för vården är arbetsoförmögen.

6 dagars självrisk vid sjukdomsfall under semestern

Om arbetstagaren blir arbetsoförmögen under semestern, har han eller hon på begäran rätt att få de dagar av arbetsoförmåga som överstiger 6 semesterdagar framflyttade till en senare tidpunkt. Självriskdagarna får dock inte minska arbetstagarens rätt till fyra veckors semester.

I praktiken gäller bestämmelsen om självrisk sådana arbetstagare som har rätt till längre än fyra veckors semester, dvs. flera än 24 dagar. Om en arbetstagare har tjänat in högst fyra veckor semester, dvs. högst 24 vardagar, beaktas därmed inga självriskdagar. Om en arbetstagare har tjänat in flera än 24 men färre än 30 semesterdagar, kan de dagar av arbetsoförmåga som överstiger 24 dagar vara självriskdagar. Vid full semester på 30 vardagar kan antalet självriskdagar vara högst 6.

Tillämpningen av självriskdagar bedöms enligt antalet semesterdagar för respektive kvalifikationsår. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagaren får de intjänade 24 dagarna semester för varje kvalifikationsår, trots arbetsoförmåga.

Självriskdagar kan uppkomma på grund av korta sjukfrånvaron eller enskilda dagar av arbetsoförmåga. En arbetstagare kan vara arbetsoförmögen exempelvis fyra semesterdagar under sin sommarsemester och två semesterdagar under sin vintersemester. Om arbetstagaren även efter det är arbetsoförmögen under sin vintersemester, kan arbetstagaren senarelägga de semesterdagar som överstiger dessa 6 dagar.

Rätt att senarelägga semestern föreligger dock inte, om arbetstagaren har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet. Denna begränsning gäller även arbetsoförmåga när semestern börjar.

Arbetstagaren ska före semestern eller när den redan börjat utan obefogat dröjsmål begära att arbetsgivaren flyttar fram semestern. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran lägga fram en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

Arbetsgivaren kan flytta fram semestern först från och med anmälningsdagen, i det fallet att begäran fördröjs utan giltig orsak. Vid bedömningen beaktas omständigheter som beror på arbetstagaren, såsom typen av sjukdom eller olycksfall, liksom också arbetsgivarens förhållanden, till exempel om det under semestertiden finns någon person på plats som kan ta emot begäran om senareläggning av semestern.

Exempel:

Arbetstagaren inleder sin semester 30.6 och har för avsikt att ha semester fram till 26.7, dvs. fyra veckor. Arbetstagaren insjuknar under sin semester och sjukdomen varar 7.7–20.7. Arbetstagaren meddelar arbetsgivaren om sin sjukdom, lämnar ett läkarintyg och begär att semestern ska senareläggas. Av sjukdomstiden räknas 6 självriskdagar som semester, nämligen 7.7–12.7. Arbetstagaren får sjuklön för perioden 13.7–20.7. Efter sjukdomstiden fortsätter semestern enligt den ursprungliga planen 21.7–26.7.2025. De semesterdagar som flyttas på grund av sjukdomen ges till exempel senare under semesterperioden.

Arbetsplatsen bör ha anvisningar för hurdana utredningar av arbetsoförmågan som förutsätts, liksom också hur och till vem sjukfrånvaro ska anmälas under semestertiden.

Semester som på grund av sjukdom flyttats utanför semesterperioden förlängs inte.
Meddelande om tidpunkten för den flyttade semestern ska ges senast en vecka innan den börjar.

Sommarsemester som senarelagts på grund av arbetsoförmåga ska ges under samma semesterperiod och vintersemester ska ges före följande semesterperiod. Om det inte är möjligt att ge semester på detta sätt, ska den framflyttade sommar- och vintersemestern ges senast före utgången av det kalenderår som följer efter semesterperioden. Om semester på grund av arbetsoförmåga inte kan ges inom ovan nämnda tid, betalas semesterersättning för outtagna semesterdagar. Semester-ersättningen består då av lönen för de outtagna semesterdagarna + semesterpremie.

Rätt till extra lediga dagar som kompletterar semestern

I vårt medlemsbrev Y/2/2019 redogjorde vi för ändringen i semesterlagen som gäller de så kallade extra lediga dagarna. Extra lediga dagar ges då arbetstagaren inte intjänar 24 semesterdagar under ett helt kvalifikationsår på grund av frånvaro vid långvarig sjukdom eller medicinsk rehabilitering. Extra lediga dagar ges då på så sätt att minimikravet på 24 semesterdagar uppfylls.

När anställningen upphör mitt under kvalifikationsåret

Om arbetstagarens anställning upphör mitt under kvalifikationsåret ska semesterdagarna klarläggas. Det kan uppstå situationer då arbetstagaren varit sjuk och är berättigad till extra lediga dagar som kompletterar semestern, om semesterdagarna på grund av sjukdom eller medicinsk rehabilitering är färre än det normala antalet semesterdagar.

Arbetstagaren kan därmed ha rätt till den del som motsvarar sjuk- eller rehabiliteringsfrånvaron av de ovan nämnda 24 dagarna. I praktiken innebär det att det antal kalenderdagar som hänför sig till frånvaron divideras med kvalifikationsårets kalenderdagar och multipliceras med talet 24.

Exempel:

Arbetstagaren har en långvarig sjukdom som börjar 2.5.2025 och fortsätter fram till det att anställningen upphör 15.12.2025. Sjukdomstiden 2.5.–15.12. omfattar 228 kalenderdagar. Kvalifikationsåret 1.4.2025–31.3.2026 har 365 kalenderdagar. Intjänad rätt till semester under sjukdomstiden sammanlagt = 24 x (228/365) = 15 dagar.

När sjukfrånvaron börjar räknas semesterdagarna enligt regeln med 75 arbetsdagar. Semester intjänas således för maj, juni och juli 3 x 2,5 dagar = 7,5 dagar. Om arbetstagaren arbetar i april intjänas 2,5 dagar. För tiden i arbete och sjukfrånvaron enligt 75-dagarsregeln får arbetstagaren då sammanlagt 10 semesterdagar.

På basis av ovan nämnda beräkning ges således 15 - 10 = 5 extra lediga dagar.

När anställningen upphör betalas semesterersättning för 10 semesterdagar (= semesterlön + semesterpremie) och 5 extra lediga dagar enligt dagslön för ordinarie arbetstid.

Förläggning av semestern till arbetstagarens lediga dagar

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern ska börja på en dag som är ledig för arbetstagaren, om det innebär att antalet semesterdagar minskar. Semesterdelar på tre eller färre dagar får inte utan arbetstagarens samtycke ges så att en semesterdag infaller på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är ledig. Utan arbetstagarens samtycke får arbetsgivaren inte heller bestämma att semestern ska tas ut under de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledigheten för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller under de 105 första dagarna av föräldraledigheten för en annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet.

Förutom ovan nämnda ledigheter begränsar semesterlagen inte att semestern förläggs till andra ledigheter. Semestern kan förläggas till exempel till perioder av annan föräldraledighet eller vårdledighet.

Uppsägningstid och semester

Arbetsgivaren kan besluta att semester intjänad under det kvalifikationsår som slutade 31.3.2025 förläggs till uppsägningstiden (sommarsemestern under sommarsemesterperioden och vintersemestern under vintersemesterperioden). Arbetsgivaren och arbetstagaren kan även komma överens om att hela den semester som tjänats in tas ut under uppsägningstiden. Genom avtal kan även den intjänade semestern för kvalifikationsåret som börjar 1.4.2025, förläggas till uppsägningstiden. Om någon del av semestern inte tas ut under uppsägningstiden, betalas semesterersättning för denna del när anställningen upphör.
För semester som tas ut under uppsägningstiden betalas normal semesterlön (se undantaget om lönen för extra lediga dagar ovan). Även semesterpremie betalas om anställningen upphör av orsaker som inte beror på arbetstagaren.

Semester för deltidsanställda

Om arbetstagaren arbetar på deltid (t.ex. deltidspensionerad) intjänas semester på normalt sätt enligt 35-timmarsregeln. Semester åtgår på normalt sätt 6 vardagar per vecka. Sålunda kan en del av semestern infalla samtidigt med pensionstiden.

Semesterlön

För en arbetstagare med timlön ska semesterlönen betalas på den närmaste normala lönebetalningsdagen före semestern eller så som avtalas på arbetsplatsen.

Beräkning av semesterlönen inom landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen och pälsproduktionsbranschen:

Timlönen (vid behov medeltimförtjänsten) multipliceras med antalet ordinarie arbetstimmar i veckan, divideras med 6 och multipliceras med talet 1,03 =
lönen för en semesterdag, som sedan multipliceras med antalet semesterdagar.
Om arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid varierar, beräknas den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden som genomförts under kvalifikationsåret.
Pälsproduktionsbranschens ackordsarbete: se 30 § i kollektivavtalet

En arbetstagare med månadslön får normal månadslön även för en sådan månad då semester tas ut.

För bestämning av semesterpremien och beräkning av semesterersättningen när anställningen upphör divideras månadslönen med 25 och multipliceras med antalet semesterdagar.

Semesterpremie

Semesterpremien är 50 % av semesterlönen. Semesterpremien betalas senast på den lönebetalningsdag som följer efter respektive semesterdels slut. Om arbetstagaren inte återvänder till arbetet efter semestern som överenskommet, får arbetsgivaren återkräva semesterpremie som betalats på förhand.

Semesterpremie betalas även om arbetstagaren efter semesterns slut är frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller på grund av ovan nämnda skäl som nämns i 2 kap. 7 § i semesterlagen.

Semesterpremie betalas inte för eventuell förlängning av semestern.

Semesterpremien byts ut mot ledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren byter ut semesterpremien eller en del av den mot avlönad ledighet. Vid beräkningen av ledighetens längd i arbetsdagar divideras semesterpremiens belopp med lönen för en arbetsdag. Den resterande delen av semesterpremien betalas ut i samband med följande lönebetalning.

Exempel:

Arbetstagaren byter ut semesterpremien för två veckors semester mot ledighet. Veckoarbetstiden är 37,5 timmar. Ledighetens längd i arbetsdagar räknas enligt följande:

Lönen för en semesterdag	37,5 t x 11,50 x 1,03/6 = 74,03
Semesterlön	12 pv x 74,03 = 888,38 euro
Semesterpremie	50 % x 888,38 = 444,19
Lönen för en arbetsdag	7,5 t x 11,50 = 86,25
Ledighetens längd	444,19/86,25 = 5,15 arbetsdagar

Arbetstagaren får 5 lediga arbetsdagar och den resterande delen av semesterpremien 0,15 x 86,25 = 12,94 euro betalas i samband med följande lönebetalning.

En kalendervecka förbrukar högst fem lediga dagar som erhållits genom utbyte av semesterpremien. Söckenhelgerna förbrukar inte de dagar som erhållits genom utbyte av semesterpremien.

Semesterlönen för arbetstagare med månadslön då arbetstiden ändras

I semesterlagen beaktas den situation då en månadsavlönad arbetstagares arbetstid och lön ändras på grund av att arbetstagaren övergår till deltidspension, delinvalid-pension, partiell vårdledighet, partiell sjukledighet eller deltidsarbete enligt arbets-avtalslagen. Lagen gäller även en motsatt situation, dvs. då en deltidsanställd övergår till heltidsarbete.

Principen för beräkning av semesterlönen bestäms enligt tidpunkten då arbetstiden och lönen ändras. Om ändringen sker under kvalifikationsåret 1.4–31.3, beräknas semesterlönen i procent av lönen under kvalifikationsåret. Procenttalet är 9 % (24 vardagar semester i anställningar som varat kortare än ett år) eller 11,5 % (30 vardagar semester i anställningar som varat längre än ett år). Om semestern tas ut i delar beräknas semesterlönen i samma förhållande.

Exempel:

Arbetstagaren har gått i deltidspension 3.2.2025. Han har tjänat in 30 semesterdagar, av vilka han tar ut 12 vardagar i juli 2025. Semesterlönen för kvalifikationsåret beräknas på följande sätt: 11,5 % x (inkomsten för 1.4.2024–31.3.2025) / 30 x 12.

Semesterpremien ingår inte i procenttalen. Semesterpremie betalas om förutsättningarna enligt kollektivavtalen uppfylls.

Om ändringen sker efter kvalifikationsåret 1.4–31.3 men innan semestern börjar, beräknas semesterlönen enligt månadslönen för arbetstagarens arbetstid under kvalifikationsåret.

Exempel:

Arbetstagaren övergår från deltidsarbete till heltidsarbete 2.6.2025. Arbetstiden ökar från 50 % till 100 %. Arbetstagarens lön stiger från 1 000 euro till 2 000 euro. Semestern börjar 1.7.2025. Arbetstagaren får semesterlön enligt månadslönen på 1 000 euro.

När semesterlönen beräknas följande år (2026) tillämpas ovan nämnda 11,5 %, varvid den förändrade arbetstiden under kvalifikationsåret beaktas.

Semesterersättning för säsongsarbetare

I visstidsanställningar betalas semesterersättning när anställningen upphör eller enligt överenskommelse i samband med varje lönebetalning.

Semesterersättning: landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen och pälsproduktionsbranschen:

12,5 % av arbetsinkomsten till den del som anställningen varat kortare än ett år
15,8 % av arbetsinkomsten till den del som anställningen varat längre än ett år

Som arbetsinkomst räknas lön som betalats för arbete och för perioder av arbetsoförmåga och graviditets- och föräldraledighet.

Semesterersättning när anställningen upphör

När en anställning som gäller tills vidare upphör betalas semesterersättning = semesterlön som motsvarar intjänad semester. Utöver det betalas semesterpremie, om anställningen upphör av orsaker som inte beror på arbetstagaren.

Arbetstagarens rätt till ledighet

En arbetstagare som under alla kalendermånader enligt avtal arbetar mindre än 14 dagar eller 35 timmar har rätt att under anställningen, om arbetstagaren så vill, få 2 dagar ledigt per månad.

För den lediga tiden betalas en procentbaserad semesterersättning enligt semesterlagen. Semesterersättningen är 9 %, men i det fallet att anställningen fortgått minst ett år före utgången av kvalifikationsåret som föregår semesterperioden är semester-ersättningen 11,5 % av den lön för arbetad tid som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning, frånsett den förhöjning som betalas för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Ersättning för semesterkostnader av FPA

För semesterkostnader som gäller semester intjänad under tiden för särskild graviditets-, graviditets- och föräldraledighet har arbetsgivaren rätt att på ansökan få ersättning från FPA. Ersättningens storlek fastställs på basis av den årsinkomst som ligger till grund för arbetstagarens dagpenning under den tid för vilken semester intjänats.

Ersättning ska sökas inom två år från början av den kalendermånad för vilken ersättnings söks.

LÖN UNDER MIDSOMMAREN

Midsommarafton är en oavlönad fridag. Om produktionen dock kräver att arbetstagaren är i arbete, betalas för utförda arbetstimmar lönen förhöjd med 100 %.

En arbetstagare med månadslön har lika stor lön varje månad och midsommarafton minskar inte på lönen.

Midsommardagen är en kyrklig helgdag, och för arbete som utförts den dagen betalas lönen förhöjd med 100 %.

För midsommaren betalas ingen söckenhelgsersättning.

När semester tas ut under midsommarveckan åtgår fyra semesterdagar. Midsommarafton som är en fredag (20.6) räknas inte som semesterdag, inte heller midsommardagen som är en lördag (21.6).

Semesterlagen finns på våra medlemssidor under rubriken: Arbetslagstiftning.

by Heidi Nemlander

T/1/2025

Nytt kollektivavtal för pälsproduktionsbranschens och löneförhöjningar år 2025

Förhandlingarna mellan Landsbygdens Arbetsgivareförbund och Industrifacket medförde ändringar i Kollektivavtalet för pälsproduktionsbranschen. Kollektivavtalsperioden är 1.2.2025–31.1.2028.

Kollektivavtalets förhandlingsresultat innehåller förutom löneförhöjningar även några ändringar i innehållet.

Dessutom har den arbetsgrupp som tillsattes av kollektivavtalsparterna lagt fram omstrukturerade och språkligt reviderade versioner av kollektivavtalets bilagor, vilka godkänts av förhandlingsdelegationerna.

Nedan följer en beskrivning av löneförhöjningarna med exempel och de textändringar som gjorts i kollektivavtalet. Utöver dessa har också vissa förtydliganden och språkvård gjorts i kollektivavtalet, men de behandlas inte i detta brev.

Vi kommer att skicka ut det nytryckta kollektivavtalet under våren.

Förhöjning av lönerna 2025 och 2028

Lönerna höjs genom en centförhöjning både när det gäller den allmänna förhöjningen och lönetabellens kravgrupper. Den allmänna förhöjningen är 27 cent år 2025, 32 cent år 2026 och 28 cent år 2027.

Tidpunkt för den allmänna förhöjningen 2025

Den allmänna förhöjningen betalas vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast före eller efter 1.5.2025.

Exempel:

Lönebetalningsperioden är 20.4–19.5.2025.
Den allmänna förhöjningen betalas redan från och med denna lönebetalningsperiod, dvs. från 20.4.
Lönebetalningsperioden är 15.4–14.5.2025.
Den allmänna förhöjningen betalas först från och med följande lönebetalningsperiod, dvs. från 15.5.

Således kan det hända att den allmänna förhöjningen inte kommer in på kontot i maj, utan först i juni beroende på lönebetalningsperioden och lönebetalningsdagen. Till skillnad från arbetsavtalslagen ger kollektivavtalet möjlighet att betala lönen efter lönebetalningsperioden (se 32 § i kollektivavtalet).

Allmän förhöjning (24 § 5 punkten)

Den allmänna förhöjningen betalas till alla arbetstagare som vid förhöjningstidpunkten har en anställning.

Löneförhöjningen genomförs i cent, inte i procent.

Den allmänna förhöjningen som genomförs 1.3.2024 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter är

27 cent/timme för timavlönade
46,44 euro/månad för månadsavlönade (40 veckotimmars avtal).

Lönetabell (24 § 3 punkten)

Den allmänna förhöjningens centbelopp har förts in i lönetabellens alla kravgrupper.

Kravgruppernas timlöner och kompetenstilläggets miniminivå i nya anställningar 1.5.2025–30.4.2026 är följande:

Kravgrupp		Kompetenstilläggetsminiminivå (3 %)	Tabellönen inkl.kompetenstillägg (3 %)
	€/h	€/h	€/h
1	10,35	0,31	10,66
2	11,20	0,34	11,54
3	12,07	0,36	12,43

Löneförhöjningen i praktiken

1. Höj lönen

Timavlönade arbetstagare

Den personliga timlönen höjs med 27 cent.

Månadsavlönade arbetstagare

Förhöjningen betalas i proportion till veckoarbetstiden.
Vid 40 timmars veckoarbetstid är förhöjningen 46,44 euro/månad
(= 172 * 0,27 euro).
Till exempel för en arbetstagare, vars veckoarbetstid är 37,5 timmar, blir löneförhöjningen 43,54 euro (37,5/40 = 0,9375 x 172 = 161,25 x 0,27 euro
= 43,54 euro).

2. Dela upp den nya lönen och kontrollera lönens delar

Kontrollera att arbetstagarens nya lön uppfyller lönetabellens miniminivå (tabellön + eventuellt kompetenstillägg). Om den nya lönen understiger lönetabellen är den allmänna förhöjningen inte tillräcklig, vilket innebär att även kompetenstillägget stiger (exempel 2).
Om företaget har ett eget system för kompetenstillägg, kontrollera att den nya lönen är minst lika stor som kravgruppens nya lön + det kompetenstillägg som tidigare fastställts för arbetstagaren. Det kompetenstillägg som fastställts för arbetstagaren minskar inte i samband med en allmän förhöjning (exempel 5).

3. Informera arbetstagaren

I samband med varje allmän förhöjning ska den personliga timlönen delas upp
(t.ex. i lönespecifikationen) så att arbetstagaren kan följa upp hur den egna timlönen utformas och utvecklas.

Exempel 1.

Arbetstagarens timlön enligt kravgrupp 1 har varit 10,08 euro. Anställningen har hittills varat två månader och därför har ännu inget kompetenstillägg getts.

timlön före förhöjningen 10,08 euro/timme
allmän förhöjning 27 cent 0,27 "
totalt 10,35 euro/timme

I detta fall är den allmänna förhöjningen på 27 cent tillräcklig, eftersom den nya timlönen efter förhöjningen når den nya tabellönen (10,35 euro).

Arbetstagarens nya lön består i enlighet med kollektivavtalets tabell av endast en del: minimilönen 10,35 euro.

Exempel 2.

Arbetstagarens timlön har enligt kravgrupp 1 varit 10,08 euro + 30 cent kompetenstillägg (motsvarat exakt miniminivån 3 %) = 10,38 euro/timme.

timlön före förhöjningen 10,38 euro/timme
allmän förhöjning 27 cent 0,27 "
totalt 10,65euro/timme

I detta fall är den allmänna förhöjningen på 27 cent inte tillräcklig, eftersom den nya timlönen efter förhöjningen understiger summan av den nya tabellönen (10,35 euro) + kompetenstilläggets miniminivå 3 % (31 cent).

Arbetstagarens nya lön består i enlighet med kollektivavtalets tabell av två delar: minimilönen 10,35 euro + den omdefinierade miniminivån på kompetenstillägget 31 cent, sammanlagt 10,66 euro/timme. Den allmänna förhöjningen blir i detta fall därför 28 cent.

Underskottet på en cent beror på att tabellens kompetenstillägg har räknats i procent av den nya minimilönen.

Exempel 3.

Arbetstagarens timlön har enligt kravgrupp 3 varit 11,80 euro + 36 cent kompetenstillägg som företaget tidigare fastställt = 12,16 euro/timme.

lön före förhöjningen 12,16 euro/timme
allmän förhöjning 27 cent _0,27 "
totalt 12,43 euro/timme

I detta fall är den allmänna förhöjningen på 27 cent tillräcklig, eftersom den nya tabellönen 12,07 euro + kompetenstilläggets nya miniminivå 36 cent uppgår till 12,43 euro/timme, varvid den allmänna förhöjningen är 27 cent.

Exempel 4.

Arbetstagarens timlön har enligt kravgrupp 1 varit 10,08 euro + 30 cent kompetenstillägg (motsvarat exakt miniminivån 3 %) + 1 cent löneglidning = 10,39 euro/timme.

lön före förhöjningen 10,39 euro/timme
allmän förhöjning 27 cent 0,27 "
totalt 10,66 euro/timme

I detta fall är den allmänna förhöjningen på 27 cent tillräcklig, eftersom den nya lönen efter förhöjningen når den nya tabellönen. Efter förhöjningen består den nya timlönen endast av två delar = minimilönen 10,35 euro + 31 cent kompetenstillägg. Eftersom kompetenstillägget måste vara minst 31 cent, kan den cent som saknas tas från löneglidningen.

Om arbetstagarens lön utöver kompetenstillägget också innehåller en löneglidning som inte separat har definierats, kan denna lönedel minska vid en allmän förhöjning, fastän timlönen stiger i och med förhöjningen. En allmän förhöjning innebär alltid att den individuella lönen höjs åtminstone med den allmänna förhöjningens belopp.

Exempel 5.

Arbetstagarens lön har enligt kravgrupp 3 varit 11,80 euro + 3 euro kompetenstillägg som fastställdes år 2023 = 14,80 euro/timme.

lön före förhöjning 14,80 euro/månad
allmän förhöjning 46,44 euro 0,27 "
totalt 15,07 euro/månad

I detta fall är den allmänna förhöjningen på 27 cent tillräcklig, eftersom den nya tabellönen 12,07 euro + 3 euro kompetenstillägg som företaget tidigare fastställt blir 15,07 euro/timme. Den allmänna förhöjningen blir därför 27 cent.

Exempel 6.

Arbetstagarens månadslön i kravgrupp 2 har varit 2 000 euro/månad inklusive
ett kompetenstillägg på 110 euro och en löneglidning på 10,04 euro (172 x 10,93 = 1879,96 + 110 + 10,04 = 2 000 euro.)

lön före förhöjning 2 000,00 euro/månad
allmän förhöjning 46,44 euro 46,44 "
totalt 2 046,44 euro/månad

I detta fall är den allmänna förhöjningen på 46,44 euro tillräcklig, eftersom den nya minimilönen 172 timmar x 11,20 euro + 110 euro kompetenstillägg är 2 036,40 euro. Den resterande delen av månadslönen, dvs. löneglidningen på 10,04 euro, är oförändrad. Den nya månadslönen är 2 046,44 euro.

Cent- och eurobaserade tillägg

Kollektivavtalets cent- och eurobaserade tillägg fr.o.m. 1.5.2025:

3.3.1 Yrkes- och specialyrkesexamenspenning (29 § 13 punkten) 127 euro per examen

3.3.2 Tjänsteårstillägg (29 § 12 punkten)

8–11 år 102 euro
12–15 år 198 euro
16–19 år 298 euro
20 år eller längre 393 euro

3.3.3 Pälsningstillägg (29 § 8 punkten) 0,52 euro/timme

3.3.4 Ersättning till förtroendeman (Förtroendemannaavtalet 7 §)

5–20 arbetstagare 44 euro/månad
21–50 arbetstagare 57 euro/månad
51 eller flera arbetstagare 93 euro/månad

3.3.5 Ersättning till arbetarskyddsfullmäktig (Avtalet om arbetarskyddsverksamhet 8 §)

10–20 arbetstagare 44 euro/månad
21–50 arbetstagare 57 euro/månad
51 eller flera arbetstagare 93 euro/månad

Textändringar

Nedan följer en beskrivning av de textändringar som avtalades. Textändringarna beskrivs i den ordning de finns i kollektivavtalet. De exakta textändringarna finns i underteckningsprotokollet som hittas i kollektivavtalet.

Lokala avtal

I bestämmelserna om lokala avtal ströks villkoret att företaget måste vara medlem i LAF, eftersom lagstiftningen har avreglerat förfarandet.

Samtidigt preciserades lokalt avtalande på följande sätt:

i avtalet ska antecknas den kollektivavtalsbestämmelse som möjliggör lokalt avtal
entydigt ska beskrivas vilka ändringar avtalet medför
bägge parterna ska ha tillräckligt med tid för att sätta sig in i den fråga som avtalas och inhämta ytterligare information av kollektivavtalsexperter
i förhandlingarna ska syftet vara att skapa och upprätthålla en positiv och öppen interaktion mellan parterna
förhandlingarna ska föras på ett språk som bägge parterna förstår.

Informationsskyldighet

Den tidigare paragrafen (Anställningens början, ingående av arbetsavtal och prövotid) har delats in i tre olika paragrafer och dessutom lades en fjärde paragraf till om informationsskyldighet.

Arbetsgivaren ska se till att varje arbetstagare har tillgång till:

kollektivavtalet
lagstiftning som ska finnas till påseende på arbetsplatsen
arbetsskiftsförteckningen
en eventuell arbetstidsplan
information om hur företagshälsovården ordnats och
arbetsplatsutredning enligt lagen om företagshälsovård.

Dessutom ska arbetsgivaren informera arbetstagarna om

arbetsplatshandledare och
introduktörer.

Arbetstagarna ska också ha tillgång till information om arbetsplatsens valda

förtroendeman och
arbetarskyddsfullmäktig.

En arbetsgivare som rekryterar utomlands ska bevisligen meddela arbetstagaren de centrala anställningsvillkoren och kollektivavtalet redan i rekryteringsskedet i avreselandet.

I prövotidsparagrafen lades till att arbetsgivaren också ska introducera i anställningsvillkoren och att all introduktion ska ges på ett språk som arbetstagaren förstår.

Arbetsgivarens kvittningsrätt

I kollektivavtalets skrevs in att arbetsgivaren har möjlighet att innehålla en dagslön, om en visstidsanställd arbetstagare avbryter sitt arbete i förtid utan att ha kommit överens om det med arbetsgivaren.

Förutsättningar:

anställningens slutdatum har avtalats i arbetsavtalet
arbetsgivarens rätt att innehålla lön har meddelats skriftligt i arbetsavtalet på ett språk som arbetstagaren förstår.

Gäller inte hävning under prövotid.

Arbetsgivaren får innehålla dagslönen från slutlönen med iakttagande av bestämmelserna om arbetsgivarens kvittningsrätt i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.

Regelbundet återkommande permittering

Permitteringar som uppfyller följande kriterier omfattas inte av förhandlingsskyldigheten enligt samarbetslagen:

förändring i behovet av arbetskraft som är karaktäristisk för branschen
regelbundet årligen återkommande och
beror på produktionen.

Arbetsgivaren ska i samband med meddelandet om permittering ge arbetstagaren en utredning om

åtgärder
grunder
verkningar och
alternativ.

Åtgärden ska så snart som möjligt meddelas till den förtroendeman som representerar arbetstagarna, en annan företrädare för arbetstagarna eller, om en sådan inte valts, till arbetstagaren.

Precisering som gäller arbetstiden

Om arbetstagaren på uppdrag av arbetsgivaren mitt under arbetsdagen förflyttar sig till ett annat arbetsställe, räknas förflyttningen som arbetstid.

Arbetstidsbokföring

Gällande bestämmelser om arbetstidsbokföring skrevs in i kollektivavtalet. Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstimmar, övertids-, mertids- och nödarbete och över arbete som utförs på söndagar och andra kyrkliga högtidsdagar. Av denna arbetstidsbokföring ska det vara möjligt att läsa ut hur många timmar som gått åt till varje enskilt arbete och hur mycket lön som betalats för dessa. Arbetstagaren eller arbetstagarens ombud har rätt att få uppgifter om de anteckningar som gäller arbetstagaren.

Pauser inom utjämningssystemet

I fortsättningen ges två pauser inom utjämningssystemet endast om arbetsdagen är minst åtta timmar. Bestämmelsen är i linje med övriga arbetstidsarrangemang.

Högskolepraktikanter

Texten om högskolepraktikanter preciserades. Arbetstagaren ska för arbetsgivaren visa upp en utredning över längden på den praktikperiod som ingår i studieprogrammet. Under praktikperioden utförs arbete under handledning.

I det fallet att arbetet fortsätter efter praktikperioden betalas lön enligt arbetets kravgrupp.

Slutlön för en arbetstagare som lämnar landet

Om en säsongsarbetare som ska lämna landet, senast två veckor före anställningens avtalade slut bevisligen visar upp en resebiljett vars avresedag infaller inom 5-dagarsperioden för betalning av slutlönen, ska arbetsgivaren betala slutlönen före avresan.

Efter att arbetstagaren visat upp sin biljett får arbetsgivaren inte ändra på visstidsavtalets längd.

Rekryteringsavgifter förbjudna

Arbetsgivaren får inte ta ut avgifter av arbetstagaren för rekrytering, introduktion i arbete eller tjänster som anknyter till inresa till eller utresa från Finland och inte heller ränta för eventuell finansiering av arbetstagarens resekostnader.

Det är arbetsgivarens skyldighet att informera arbetstagaren om att ingen instans får ta ut ovan nämnda avgifter av arbetstagaren.

Avgifter och boende

När arbetsgivaren ordnar biljetter till flyg eller andra transportmedel för att arbetstagaren ska resa in och ut från landet ska strävan vara att beakta det förmånligaste biljettalternativet i ett så tidigt skede som möjligt så att arbetstagarens kostnader hålls skäliga.

Arbetsgivaren ordnar vid behov säsongsarbetarens transport mellan flygfältet eller något annat ankomstställe och det boende som arbetsgivaren har ordnat.

Arbetsgivaren ordnar vid behov ändamålsenligt boende för säsongsarbetaren. Vid bedömningen av om boendet är ändamålsenligt används Migrationsverkets anvisningar om säsongsarbetares boende och andra myndighetsrekommendationer och -bestämmelser.

Vid eventuella naturaförmåner tillämpas Skatteförvaltningens årliga beslut om naturaförmåner. Om det boende som arbetsgivaren ordnar inte avtalas som en naturaförmån, är det möjligt att komma överens om en skälig hyra som inte överstiger områdets allmänna hyresnivå. När det gäller skäligheten ska boendets kvalitet och antalet personer i samma boende beaktas.

För bespisning som arbetsgivaren ordnar är det möjligt att avtala om en skälig måltidsavgift.

Arbetstagaren ska redan på förhand i samband med rekryteringen informeras om de kostnader som uppstår.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att kostnaderna ska dras av från penninglönen, får arbetsgivaren endast innehålla de belopp som på förhand skriftligt avtalats med arbetstagaren. Avtalet ska ingås på ett språk som arbetstagaren förstår. När avgifter tas ut iakttas 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.

Semesterpremie när anställningen upphör mitt under semesterperioden

Om anställningen upphör mitt under semesterperioden (2.5–30.9) av en orsak som inte beror på arbetstagaren, betalas semesterpremie endast för den semester som tjänats in fram till slutet av föregående kvalifikationsår. Orsaker som inte beror på arbetstagaren är uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsskäl.

Semesterersättningen i lönespecifikationen

Till kollektivavtalet fogades den gällande tolkningen att den procentbaserade semesterersättningen ska specificeras på arbetstagarens lönespecifikation vid betalningstidpunkten.

Semester i långvariga visstidsanställningar

Till kollektivavtalet fogades den gällande tolkningen att semesterbestämmelserna ska tillämpas i långvariga visstidsanställningar som fortsätter till följande kvalifikationsår. I praktiken innebär detta att arbetstagaren kan ta ut semester enligt samma regler som fastanställda.

Åldersrelaterade hälsogranskningar

En ny bestämmelse i kollektivavtalet är att fastanställda arbetstagare ska erbjudas åldersrelaterade hälsogranskningar som fokuserar på hälsan och arbetsförmågan minst en gång vart femte år från och med 50 års ålder. Förutsätter att anställningen har varat i fem år.

Granskningarna genomförs på arbetstagarens fritid.
Om det inte finns mottagningar utanför arbetstid, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren möjlighet att delta under arbetsdagen.
Lön och resekostnader betalas inte.

Lönebetalningen under föräldraledigheten utvidgas till alla föräldrar

En arbetstagare som sköter om barnet, men inte har fött barnet, och som har rätt till föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen ska få lön för åtminstone de första 6 vardagarna, om anställningen har varat utan avbrott i minst 6 månader före föräldraledigheten.

Till arbetstagare som har graviditetsledighet betalas på samma sätt som tidigare en månads lön.

Preciseringar av skyddsutrustning

Paragrafen om skyddsutrustning har utvidgats så att arbetsgivaren vid behov skaffar en huvudbonad som skyddar mot solen och skor om arbetssäkerheten så kräver.

Arbetarskyddsfullmäktiges mandatperiod förkortas

Arbetsskyddsfullmäktiges mandatperiod har förkortats från fyra till två år.

Verksamhet i arbetsgrupper

Kollektivavtalsparterna tillsätter en arbetsgrupp som behandlar främjande av kunskap i introduktion, arbetshandledning och daglig ledning i form av ett eventuellt gemensamt utbildningsprojekt.

Kollektivavtalsparterna tillsätter en arbetsgrupp som bereder en modell för branscherna för eventuellt införande av företagsspecifika potter.

Kollektivavtalets översättningar

Kollektivavtalets svenska, engelska och ryska versioner uppdateras.

by Heidi Nemlander

M+P+T+V/2/2025

Sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" genomförs även år 2025

Genom sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" kan grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister, unga i utbildning som handleder för examensutbildning (Hux) och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (Telma) bekanta sig med arbetslivet. Programmet genomförs också på arbetsplatser inom landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, grön- och miljöanläggningsbranschen och pälsproduktionsbranschen.

De bestämmelser som beskrivs nedan gäller grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister, unga i Hux- och Telma-utbildning, vilkas anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant".

En anställning enligt sommarpraktikprogrammet omfattar två veckor eller tio arbetsdagar och kan infalla under perioden 1.6–31.8. Den unga kan arbeta endast en period per år enligt denna rekommendation hos samma arbetsgivare.
För det genomförda sommarpraktikprogrammet betalar arbetsgivaren en engångslön på 405 euro till den unga år 2025. Lönen innefattar semesterersättning för perioden. För lönen ska lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas beroende på personens ålder.
Kollektivavtalens bestämmelser om löner, avlöningsgrunder och övriga förmåner som kan värderas i pengar tillämpas inte inom ramen för detta sommarpraktikprogram. Med undantag av bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd och arbetsskiftsförteckningar, tillämpas inte heller kollektivavtalens bestämmelser om arbetstider, om det försvårar det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet.

För den lön på 405 euro som gäller sommarpraktikprogrammet ska normala socialförsäkringsavgifter betalas. Åldersgränserna beträffande dessa avgifter är:

Arbetspensionsförsäkringsavgift 17 år
Arbetslöshetsförsäkringsavgift 18 år
Sjukförsäkringsavgift 16 år

Bestämmelser som gäller unga arbetstagare

Lagen om unga arbetstagare gäller alla arbetstagare under 18 år. Genom förordningar definieras dessutom vad som avses med lätta arbeten som lämpar sig för unga och å andra sidan arbeten som är farliga och särskilt skadliga för unga arbetstagare.

Hur gammal ska man vara för att kunna anställas?

Den som har fyllt 15 år och har avlagt den grundläggande utbildningen får fastanställas. En 14-åring, eller en 13-åring som fyller 14 under kalenderåret, får anställas i lätt arbete som lämpar sig för unga. En 14-åring får arbeta högst halva tiden av skolans lov. Under pågående skolarbete får den unga vara i tillfälligt eller annars kortvarigt arbete.

Arbetsavtal för unga arbetstagare

En person som fyllt 15 år får själv ingå arbetsavtal. När det gäller personer under 15 år är det vårdnadshavaren som ingår arbetsavtalet på den ungas vägnar eller ger den unga tillstånd att själv ingå avtal. På begäran ska arbetsgivaren ge en skriftlig utredning om anställningsvillkoren innan avtalet ingås.

Lätta arbeten som lämpar sig för unga

Social- och hälsovårdsministeriets förordning (189/2012) innehåller en förteckning med exempel på lätta arbeten som lämpar sig för unga. När det gäller trädgårds- och jordbruksarbete innehåller förteckningen bland annat planterings-, plocknings- och hjälparbete samt utfodring av ofarliga husdjur. Andra lämpliga arbeten är lagerarbete, biträdande byråarbete och förpacknings- och försäljningsarbete. Arbetet får inte kräva större ansträngningar eller ansvar än vad som är skäligt med hänsyn till den ungas ålder och krafter.

Farliga arbeten

Personer under 16 år får inte utföra arbete som kan medföra särskild risk för olycksfall eller men för hälsan. En person som fyllt 16 år kan utföra sådant arbete förutsatt att arbetarskyddsåtgärder vidtagits så att ovan nämnda risker inte föreligger. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren informera arbetarskyddsmyndigheten om det.

SHM:s förordning (188/2012) innehåller en förteckning med exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare och anger olika riskfaktorer. Bland mekaniska riskfaktorer finns till exempel användning av motorsåg och gassvetsmaskiner, traktor utan säkerhetshytt eller traktor med frontlastare eller arbetsmaskin som kräver kraftöverföring, skördetröska och skogsmaskiner samt motordriven gräsklippare i krävande förhållanden. Vid tolkningen av vad som kan betraktas vara farligt arbete kan arbetsgivaren vid behov vara i kontakt med arbetarskyddsmyndigheten (www.tyosuojelu.fi).

Fysikaliska riskfaktorer föreligger i arbeten där det förekommer buller eller skakningar. Som farliga arbeten betraktas också rivning av byggnader och tempoarbete där arbetet utförs mot ackordslön. Ensidigt belastande arbete kan också betraktas som farligt arbete.

Arbetstiden för unga arbetstagare

Arbetstiden för en 15–17-åring får vara lika lång som för en myndig arbetstagare i samma arbete. Maximiarbetstiden får inte överstiga 9 timmar per dag och 48 timmar per vecka. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn.

15–17-åringar får utföra högst 80 timmar övertidsarbete per kalenderår. Inte heller då får maximiarbetstiden överstiga 9 timmar per dygn och 48 timmar per vecka. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 6 och 22.

För 13–14-åringar får arbetstiden under skolornas lov vara högst 7 timmar per dag och 35 timmar per vecka. Övertidsarbete är helt förbjudet. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 8 och 20.

Lön till unga

Lönegrunderna för unga arbetstagare fastställs i kollektivavtalens lönebestämmelser.

Elever i den grundläggande utbildningen, vid gymnasier och yrkesläroanstalter och unga som gått ut grundskolan eller gymnasiet under året i fråga och som arbetar under läroanstalternas lov eller andra ledigheter ska få minst 70 % av lönen i kravgrupp 1.
Studerande vid yrkeshögskolor eller universitet inom branschen som fullgör sin praktik inom studieprogrammet ska få minst 85 % av lönen i kravgrupp 1.
Arbetstagare som saknar arbetserfarenhet inom branschen ska för introduktionstiden få minst 90 % av lönen i kravgrupp 1 under en tidsperiod på högst två månader. Om det är fråga om en anställning som varar mindre än fyra månader, kan introduktionstiden utgöra högst hälften av anställningens längd. Till introduktionstiden räknas endast den tid då arbetstagaren de facto introduceras i arbetet och ännu inte klarar av sina arbetsuppgifter självständigt. För att kunna tillämpa denna lön under introduktionstiden ska det avtalas i arbetsavtalet.
En sådan period av inlärning i arbete som ingår i en yrkesinriktad grundexamen är oavlönad.

Lagstiftningen om unga arbetstagare hittar du också på våra medlemssidor under rubriken Arbetslagstiftning.

by Heidi Nemlander

M+P+T+V/1/2025

Lönebetalning för påsken, första maj, kristi himmelsfärdsdag och midsommaren

Påsken, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och midsommaren medför ändringar i arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen. Bestämmelserna nedan gäller kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, pälsproduktionsbranschen och grön- och miljöanläggningsbranschen.

Söckenhelgsersättning

Söckenhelgsersättning betalas till timavlönade arbetstagare i stället för lön när arbetstagaren är ledig under en söckenhelg. Med söckenhelg avses en helgdag som infaller på någon annan veckodag än lördag eller söndag.

Söckenhelgsersättningen består av 8 timmars lön enligt medeltimförtjänsten. Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltimförtjänstens beräkningsperiod.

Söckenhelgsersättning betalas också i det fallet att den aktuella söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen är en normal veckofridag. Om arbetstagaren endast arbetar under en del av söckenhelgen betalas lön för arbetade timmar och söckenhelgsersättning för lediga timmar.

Allmänna förutsättningar för betalning av söckenhelgsersättning är att

arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga

och

arbetsgivaren är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbetsdagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgivarens samtycke eller permittering. Utgångspunkten är att det alltid är fråga om arbetsgivarens samtycke, om det inte handlar om olovlig frånvaro.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg. Därmed betalas söckenhelgsersättning inte separat.

Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning

Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls:

i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst 6 månader

och

arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.

Lördagar under söckenhelgsveckor

Om produktionen kräver att arbete utförs under söckenhelgsveckans lördag ska arbetstagaren få en motsvarande oavlönad fridag vid en annan tidpunkt. Det innebär att arbetstagaren har tre oavlönade fridagar under en annan vecka. Om motsvarande ledighet inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförts den aktuella lördagen. Detta gäller inte påsklördagen (se nedan).

Söckenhelger våren 2025

Långfredagen 18.4 och annandag påsk 21.4

Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 % och dessutom söckenhelgsersättning.
Även vecko- och månadsavlönade arbetstagare som arbetar under dessa dagar får förutom ersättning för söndagsarbete också söckenhelgsersättning.
Obs! För djurskötsel under dessa söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, men ingen söckenhelgsersättning för arbetade timmar.

Påsklördagen 19.4

Oavlönad fridag.
Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter påsk 26.4

Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.

Första maj 1.5 (torsdag)

Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter första maj 3.5

Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.

Kristi himmelsfärdsdag 29.5

Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter Kristi himmelsfärdsdag 31.5

Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.

Midsommaren är ingen söckenhelg

Midsommarafton 20.6

Oavlönad fridag, inte en söckenhelg.
Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
En arbetstagare med vecko- eller månadslön har lika stor lön varje vecka eller månad, och midsommarafton dras inte av från lönen.

Midsommardagen 21.6

Kyrklig helgdag.
Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Semester under söckenhelgsveckor

När semester tas ut kan söckenhelgerna i kalendern, påsklördagen, midsommarafton och midsommardagen inte räknas som semesterdagar.
Övriga vardagar före en helg, till exempel valborgsmässoafton, kan räknas som semesterdagar.

by Heidi Nemlander

Y/9/2025

Inkomstgränsen för arbetstagares uppehållstillstånd är 1 600 euro

Tillståndsprocessen överförs helt till Migri

I fortsättningen är det Migri som ska bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare. Den tidigare tillståndsprocessen i två steg, där arbets- och näringsbyrån fattade ett delbeslut, har slopats. Det är fortfarande Utrikesministeriet som behandlar visumen för säsongsarbete. Alla övriga tillstånd för säsongsarbete och uppehållstillstånd för arbetstagare handläggs vid Migri.

Inkomstgränsen stiger

En person som anländer till Finland med uppehållstillstånd för arbetstagare ska få minst 1 600 euro i lön per månad. Lönen ska dessutom motsvara bestämmelserna i branschens kollektivavtal. Denna summa på 1 600 euro är ett minimikrav – om lönen är lägre beviljas inget uppehållstillstånd.

Som lön beaktas grundlönen utan tillägg. Även naturaförmåner kan beaktas, om de är förenliga med Skatteförvaltningens anvisning och inte är större än penninglönen. Inkomstgränsen tillämpas också på ansökningar om fortsatt tillstånd.

Arbetsgivaren bör kontrollera att det antal veckotimmar som erbjuds säkert ger en inkomst på minst 1 600 euro i den aktuella kravgruppen. Inkomstgränsen granskas dock i genomsnitt per månad och därför är det till exempel möjligt att tillämpa utjämningssystemet.

Inkomstgränsen för arbetstagarens uppehållstillstånd gäller inte säsongsarbete för vilket man ansöker om tillstånd med stöd av lagen om säsongsanställning. När det gäller säsongsarbete är minimiinkomsten 1 430 euro år 2025.

by Manuela Tallberg-Nygård

Y/8/2025

Ändringar i lokalt avtalande

Arbetslagstiftningen har reviderats när det gäller lokala avtal. Reformen syftar till att organiserade och icke-organiserade arbetsgivare ska ha samma villkor.

Centrala ändringar:

Alla har samma möjligheter att ingå lokala avtal på det allmänbindande fältet
Icke-organiserade arbetsgivare har samma möjligheter att ingå lokala avtal som organiserade. Bestämmelserna om lokala avtal i det allmänbindande kollektivavtalet ska dock iakttas.
Företagsspecifika kollektivavtal
Arbetsgivaren har i princip möjlighet att förhandla fram ett eget kollektivavtal med Industrifacket. Ett eget kollektivavtal åsidosätter LAF:s allmänbindande kollektivavtal endast i det fallet att det är en riksomfattande förening som är avtalspart för löntagarna.

Reformen innebär inte total frihet att avtala om anställningsvillkor, utan det är fortfarande både lagstiftningen och kollektivavtalet som fastställer vilka frågor som får avtalas annorlunda och lokalt.

by Heidi Nemlander

Y/7/2025

Utbildning i anställningsfrågor - Våren 2025

På vårens utbildningsdag bjuder vi på ett omfattande utbildningspaket om löneförhöjningarna och de textändringar som gjorts i kollektivavtalen. På den finska utbildningsdagen är det Päivi Sarmala från Arbetarskyddscentralen som föreläser om bedömningen av faror och risker. Vi diskuterar också god förhandlingsteknik med praktiska exempel.

Utbildningsdag i anställningsfrågor:

Tavastehus 26.3.2025 kl. 8.30–16.00 (på finska)
Scandic Aulanko, Aulangonkuja 1A, Tavastehus
sista anmälningsdag 9.2
Närpes 7.3.2025 kl. 8.30–16.00 (på svenska)
Hotel Red & Green, Närpesvägen 16 C , Närpes
sista anmälningsdag 28.2

Högst 25 deltagare ryms med på utbildningsdagen. Om vi inte får tillräckligt många deltagare, blir vi tvungna att ställa in utbildningen. De som anmält sig får information per e-post om utbildningsdagen ställs in.

Vi sänder utbildningsmaterialet i elektronisk form före utbildningen så att den som vill kan skriva ut det.

Ta gärna kontakt om du har frågor eller förslag kring LAF:s utbildningar, eller tfn 09 7250 4500.

Preliminärt heldagsprogram

8.30 Frukost
9.00 Löneförhöjningar
10.15 Paus
10.30 Textändringar i kollektivavtalen
11.15 Lunch
12.00 Bedömning av faror och risker
13.45 Kaffepaus
14.00 Förhandlingsteknik
ca 16.00 Dagen avslutas

Anmälan till utbildningsdagen

Vänligen anmäl dig till utbildningsdagen via våra medlemssidor tyonantajat.fi/sv > Material och blanketter> Utbildning. Om du har frågor kan du kontakta oss per e-post eller telefon 09 7250 4500.

Välkommen på utbildning!

by Heidi Nemlander

Inbjudan till jubileumskryssning – LAF 80 år

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF rf fyller i år 80 år. Vi ordnar en jubileumskryssning på Viking Glory 3–4.4.2025 från Åbo till Stockholm.

På programmet står vårmöte, föreläsningar om arbetshälsa (på finska), avkoppling, överraskningsprogram och förstås god mat och trevligt sällskap. Under kryssningen har du möjlighet att träffa andra företagare och LAF:s personal.

Kryssningsprogram:

3.4.2025

7.30 Samling i Viking Lines terminal i Åbo.
Landstigningskorten avhämtas i gruppincheckningen.
8.10 Ombordstigning och inkvartering i hytterna.
8.45 Fartyget avgår och vi börjar med en Mix & Match-frukost i auditoriet
9.15 Välkomstord
10.00 Vårmöte
11.00 Föreläsning om arbetshälsa på finska (Terve ja hyvinvoiva työyhteisö sekä oma jaksaminen – näin huolehdin hyvinvoinnin pöydästäni)
Föreläsare Essi Juvakka, kommunikationscoach, psykolog PsM, psykoterapeut, familjeterapeut
12.00 Lunchbuffé
13.30 Essi Juvakkas föreläsning fortsätter
15.00 Kaffepaus
15.20 Essi Juvakkas föreläsning fortsätter
17.00 Dagens program slutar
20.00 Middagsbuffé (Obs! Svensk tid)

4.4.2025

6.30 Frukostbuffé
7.35 Fartyget anländer till Åbo

Säkra din plats i tid!

Kryssningen är gratis för en person per medlemsföretag. Övriga deltagare från medlemsföretaget betalar 60 euro. Det finns 80 platser, så anmäl dig så snabbt som möjligt till jubileumsårets muntraste evenemang.

Vänligen anmäl dig via blanketten nedan. Fyll i alla uppgifter så snart som möjligt, dock senast 24.2.2025, så att vi kan bekräfta antalet hytter. OBS! Alla deltagare skall anmälas enskilt via blanketten. Anmälan är bindande.

Om ni har några frågor angående kryssningen, kontakta kontoret, eller 09-725 04 500.

Hyttinformation

Standard hytt med havsutsikt. Hytt för 1–4 personer på deck 5, 6, 7 och 8. TV och hårtork finns i hytten.

Välkommen på jubileumskryssning!

LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

by Heidi Nemlander