Anställningsvillkor för lantbrukspraktikanter år 2025

Praktik grundar sig på ett arbetsavtal mellan arbetsgivaren och praktikanten. I detta meddelande tar vi upp centrala anställningsvillkor som grundar sig på Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna och som arbetsgivaren ska känna till när en praktikant anställs i företaget. Kollektivavtalet är i kraft till 31.1.2028.

Skillnaden mellan inlärning i arbetet och praktik är att studeranden under en period av inlärning i arbetet inte står i anställningsförhållande till företaget. Läroanstalten och företaget kommer sinsemellan överens om det praktiska genomförandet av perioder med inlärning i arbetet. Vid inlärning i arbetet har företagaren gentemot den studerande inga sådana skyldigheter som grundar sig på ett anställningsförhållande. Ett undantag är dock arbetarskyddsansvaret som är lika omfattande som i normala anställningar.

Arbetsavtal

Anställningsvillkoren avtalas alltid skriftligt. I det skriftliga arbetsavtalet är det också möjligt att komma överens om en prövotid. I en visstidsanställning som är kortare än ett år får prövotiden vara högst hälften av anställningens längd. I annat fall är prövotiden högst 6 månader.

Arbetstid

Ordinarie arbetstid är högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.

Arbetsskiftsförteckning

På alla arbetsplatser ska en arbetsskiftsförteckning göras upp som visar vilken tid varje arbetsdag börjar och hur lång arbetsdagen är. Arbetsskifts-förteckningen ska göras upp för en period på minst fyra veckor, om det inte är omöjligt på grund av oregelbundenheten i arbetet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock alltid göras upp för en så lång tidsperiod som möjligt.

Arbetsskiftsförteckningen ska i god tid ges arbetstagarna för kännedom. Om inget annat avtalas på arbetsplatsen, ges arbetsskiftsförteckningen senast fyra dagar innan den arbetsperiod som förteckningen gäller inleds.

Utjämningssystemet

Om produktionen så kräver är det möjligt att tillämpa ett utjämningssystem där den ordinarie arbetstiden genomförs som genomsnittlig arbetstid. I utjämningssystemet kan arbetstiden vara 4–10 timmar per dag och därmed uppgå till högst 50 timmar under en femdagars arbetsvecka. Den ordinarie arbetstiden ska dock inom ramen för den uppgjorda arbetsskiftsförteckningen jämnas ut till 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka under en tidsperiod på 52 veckor. Med en praktikant som fyllt 18 år är det också möjligt att komma överens om 11 timmars ordinarie arbetsdagar. I det fallet kan arbetstiden vara kontinuerligt 11 timmar i högst en vecka och ett lokalt avtal måste ingås.

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetstidsplan för hela utjämningsperioden. Av planen ska framgå när arbetsdagarna kommer att vara längre och när de kommer att vara kortare eller när utjämningsledighet ges. Arbetstiden jämnas alltid ut på förhand i arbetsskiftsförteckningen.

Arbetsgivaren ska se till att den ordinarie arbetstiden under praktikperioden jämnas ut till i genomsnitt 8 timmar per dag. Arbetstiden jämnas ut genom att praktikanten i motsvarande grad har kortare arbetsdagar eller får hela lediga dagar.

Utjämningssystemet kan tillämpas endast i sådana anställningar där arbetstiden enligt arbetsavtalet är 40 veckotimmar.

Förkortning av arbetstiden

Om arbetstiden är 40 timmar i veckan har praktikanten rätt till förkortning av arbetstiden (s.k. pekkasdagar). Enligt kollektivavtalet är arbetstidsförkortningen 8 timmar per 17 ordinarie arbetsdagar. Avlönad förkortning ges i form av lediga dagar eller kortare arbetsdagar under praktikperioden, eller alternativt betalas en ersättning som motsvarar den sammanlagda ledigheten när praktiken slutar.

Om den ordinarie veckoarbetstiden är 37,5 timmar, tillämpas inte arbetstidsförkortning.

Lön

Enligt kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna utgör praktiklönen
85 % av lönen i kravgrupp 1.

Fr.o.m. 1.5.2025 är praktiklönen:

timlön 8,39 euro/timme
månadslön 1 443,08 euro/månad (40 timmars arbetsvecka)

Om du behöver räkna ut lönen för en del av månaden, dividerar du månadslönen med 21,5 och får då lönen för en arbetsdag.

Praktiklönen kan bestå av en penninglön och ett penningvärde för en naturaförmån. De penningvärden som Skatteförvaltningen slagit fast för naturaförmåner år 2025 är följande:

Förmån med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme)

i eget rum 647 euro/månad (21,33 euro/dag)
i gemensamt rum 624 euro/månad (20,57 euro/dag)

Bostadsförmån (i gemensamt rum inkl. värme och belysning)

i rum med centralvärme 154 euro/månad (5,08 euro/dag)
Penningvärdet på bostadsförmånen inbegripet uppvärmningen då bostaden har ugnsuppvärmning är 4,99 euro per kvadratmeter i månaden. Vid sambruk divideras antalet kvadratmeter med antalet invånare.

Exempel:
I en bostad med ugnsuppvärmning belägen i Kuopio bor det fyra löntagare. Bostadsytan är 120 m2. A har ett rum som är 18 m2. Gemensamma rum är tambur, kök, badrum och vardagsrum, sammanlagt 40 m2. A:s bostadsförmån beräknas på 28 m2 (40 / 4 + 18). Hela bostadens förmånsvärde år 2025 är 598,80 euro/månad (4,99 euro x 120 m2). Värdet på A:s bostadsförmån beräknas i proportion till kvadratmetrarna (28 / 120) och är 139,72 euro/månad.

När användningen av en naturaförmån understiger en månad fås värdet genom att man dividerar det månatliga värdet med talet 30,33 och multiplicerar det med antalet dagar då löntagaren har naturaförmånen till sitt förfogande.

Kostförmån

8,60 euro per måltid

I slutet av detta meddelande finns ett exempel på hur lönen räknas och hur naturaförmåner beaktas i lönen. Penningvärdet på andra eventuella naturaförmåner finns på webbplatsen www.vero.fi/sv.

Ersättning för resor mellan hemmet och arbetsplatsen

Om arbetsskiften har avtalats så att arbetsdygnet innehåller flera än en tur- och returresa mellan hemmet och arbetsplatsen, till exempel vid djurskötsel, kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens om ersättning för extra resor. Om ingen överenskommelse om ersättningen nås, betalas 33 cent per kilometer. På denna ersättning verkställs förskottsinnehållning och den ska anges separat och inte ingå i lönen.

Måltidsraster och pauser

När arbetsdagen är minst 6 timmar får praktikanten en måltidsrast som varar minst en halv timme. Måltidsrasten räknas inte som arbetstid. Under en arbetsdag med minst 8 timmar ges två pauser (2 x 12 min.) som ingår i arbetstiden. Under arbetsdagar som är kortare än 8 timmar får praktikanten en paus.

Om det är nödvändigt med tanke på arbetets kontinuitet, är det möjligt att lokalt avtala om att arbetstagaren i stället för att hålla ovan nämnda måltidsrast äter under arbetets gång och då använder högst 20 minuter av arbetstiden.

Veckovila och övriga fridagar

Praktikanten ska få en minst 35 timmars oavbruten veckovila på söndag eller vid en annan tidpunkt under veckan. Vid sådd och skörd inom lantbruket får veckovilan senareläggas, men ska dock ges senast inom två månader från den ursprungliga tidpunkten. Inom husdjursskötsel granskas tidpunkten för veckovilodagarna vanligen i perioder på fyra veckor så att en period innehåller sammanlagt fyra veckovilodagar.

Om veckovila inte getts, betalas förutom ersättning för övertids- och söndagsarbete också en separat ersättning för veckovilan, dvs. lön för de timmar som praktikanten arbetat under veckovilodagen.

Utöver veckovilodagen får praktikanten också en annan fridag för varje arbetsvecka.

Om arbetsplatsen tillämpar genomsnittlig ordinarie arbetstid (utjämningssystemet), kan ovan nämnda veckofridagar flyttas och motsvarande ledighet ges senare under praktikperioden. Åtminstone den ena av de flyttade fridagarna ges inom två veckor.

Midsommarafton, julafton och påsklördagen är oavlönade fridagar, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker annat kräver. För arbete som utförs under dessa dagar betalas lönen förhöjd med 100 %.

Maximiarbetstid och övertidsarbete

Enligt kollektivavtalet granskas det totala antalet utförda arbetstimmar i 6 månaders perioder så att maximiarbetstiden motsvarar i genomsnitt 48 timmar per vecka. Detta begränsar inte tillämpningen av genomsnittlig ordinarie arbetstid, utan är ett nytt sätt att definiera den maximala arbetstid som får utföras.

För praktikanter under 18 år får den maximala arbetstiden (ordinarie arbetstid + eventuell övertid) inte överstiga 9 timmar per dygn och inte heller 48 timmar per vecka.

Praktikanter som fyllt 18 år får utföra högst 208 timmar övertidsarbete på 6 månader.

Vid betalningen av övertidsersättning beaktas skillnaden mellan övertid per dygn och övertid per vecka.

Arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstiden ersätts så att de två första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Arbete som överstiger ordinarie arbetstid per vecka ersätts så att de 8 första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Om praktikantens ordinarie arbetstid enligt arbetsavtalet är kortare än 8 timmar per dag och kortare än 40 timmar per vecka, börjar övertidsarbetet först efter att 8 timmar eller 40 timmar överskridits. Arbete som utförs inom dessa gränser är s.k. mertidsarbete enligt arbetstidslagen för vilket normal timlön betalas.

Övertidsarbetet och förhöjningsdelarna specificeras i arbetstidsbokföringen och lönespecifikationen.

I stället för att betala lön för övertidsarbete kan arbetsgivaren och praktikanten också komma överens om att praktikanten får ta ut avlönad ledighet. I det fallet beräknas ledighetens längd med hjälp av samma förhöjningsprocenter (50 eller 100) som beskrivs ovan i samband med ersättningen i pengar.

Mertidsarbete enligt kollektivavtalet

I kollektivavtalet har dessutom avtalats om en möjlighet till 172 timmar mertidsarbete per kalenderår som överstiger 8 timmar per dygn och/eller 40 timmar per vecka. Arbetsplatsen kan lokalt avtala om en möjlighet till att utföra 172 timmars mertidsarbete utan förhöjningsandelar för övertidsarbete. Detta ska avtalas skriftligt tillsammans med förtroendemannen, och om ingen sådan finns krävs godkännande av förbunden. När det gäller deltidsanställda kan ett sådant avtal tillämpas i förhållande till arbetstiden. Avtalsparterna, dvs. LAF och Industrifacket, har utarbetat en avtalsmall och anvisningar om mertidsarbete för arbetsplatserna. Endast LAF:s medlemmar får tillämpa systemet och för att kunna ta i bruk det behövs ett skriftligt avtal som godkänts av bägge förbunden, om det inte finns en förtroendeman på arbetsplatsen.

Söndagsarbete

För arbete som utförs på en söndag, en annan kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen betalas lönen förhöjd med 100 %. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsförhöjning. Arbetsgivaren och praktikanten kan komma överens om att den förhöjning som ska betalas för söndagsarbete byts ut mot betald ledig tid. Ledighetens längd beräknas enligt samma princip som en förhöjning som betalas i pengar.

Ett undantag när det gäller ersättningen för söndagsarbete är skörden av bär, grönsaker och rotfrukter som utförs mot ackordslön. I det fallet betalas inte förhöjd lön.

Sjukdomsfall

Anmälan om sjukfrånvaro

En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att vara i arbete är skyldig att genast meddela arbetsgivaren därom. En arbetstagare som insjuknar kan med egen anmälan vara borta från arbetet i högst två dagar. Om sjukdomen varar längre än så, har arbetsgivaren rätt att kräva läkarintyg över arbetsoförmåga. Antalet sjukfrånvarodagar med egen anmälan får uppgå till högst 6 per år. Vid frånvaro som överstiger detta tillämpas arbetsplatsens anvisningar. Av grundad anledning kan arbetsgivaren hänvisa arbetstagaren till en företagsläkare för undersökning eller kräva läkarintyg som bekräftar sjukdom.

Lön för sjukdomstid

Skyldigheten att betala lön under sjukdomstid beror på hur länge anställningen har varat före insjuknandet.

A) Anställningen har varat minst en vecka

Då anställningen har fortgått minst en vecka, betalas lön för sjukdomstid som utgör 50 % av lönen för de arbetsdagar som infaller på dagen för insjuknandet och därpå följande nio vardagar. Om sjukdomen varar längre än det, upphör löneutbetalningen och arbetstagaren kan ansöka om dagpenning hos FPA. Om sjukdomen varar högst dagen för insjuknandet och därpå följande 6 vardagar, betalas ingen lön för den första hela frånvarodagen.

B) Anställningen har varat minst en månad

Om praktikantens anställningsförhållande har fortgått minst en månad före insjuknandet, betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid för de arbetsdagar som ingår i en tidsperiod på högst 28 dagar. Om sjukfrånvaron varar högst dagen för insjuknandet och därpå följande 6 vardagar, betalas ingen lön för den första hela frånvarodagen.

Arbetsgivaren har rätt att ansöka om dagpenning hos FPA för den tid som arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid. FPA börjar betala ut dagpenning när sjukdomen fortgått dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar.

Olycksfall som inträffat på fritiden behandlas på samma sätt som sjukdomsfall.

Vid arbetsoförmåga som beror på olycksfall i arbetet föreligger samma lönebetalningsskyldighet som ovan, men bestämmelsen om en karensdag utan lön tillämpas inte. Vid olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren göra en olycksfallsanmälan till försäkringsbolaget. Den ersättning som försäkringsbolaget betalar motsvarar full lön för de fyra första veckorna. Därefter grundar sig ersättningen på den försäkrades årsinkomst.

Semester

Praktikantens anställningsförhållande är en visstidsanställning, och då betalas semesterersättning när anställningen upphör. Ingen semester tas ut under praktiken. Arbetsgivaren och praktikanten kan sinsemellan också komma överens om att semesterersättningen betalas i samband med varje löneutbetalning. Semesterersättningen är 12,5 % av arbetsinkomsten. Till arbetsinkomsten räknas de löner som betalats för arbetstiden och eventuell lön för sjukdomstid. Procentersättningen specificeras i arbetstagarens lönespecifikation vid betalningstidpunkten.

Om arbetsgivaren och praktikanten kommer överens om det, kan praktikanten också ta ut semester under praktiktiden. Varje månad med minst 14 arbetsdagar ger 2 vardagar semester. Lönen för en semesterdag för en anställd med månadslön beräknas genom att månadslönen divideras med 25. Lönen för en semesterdag för en anställd med timlön beräknas så att veckolönen (= veckoarbetstiden x avtalad timlön) divideras med 6 och därefter multipliceras med 1,03. Semesterlönen beräknas på så sätt att den ovan kalkylerade dagslönen multipliceras med antalet semesterdagar.

För uttagen semester betalas dessutom också en semesterpremie som utgör 50 % av semesterlönen. Semesterpremien räknas enbart på den penninglön som ingår i semesterlönen, vilket innebär att värdet på naturaförmåner (t.ex. fritt uppehälle) inte tas med.

Lönebetalning

Till arbetstagare med timlön betalas lönen två gånger per månad om inte annat överenskommits. Till arbetstagare med månadslön betalas lönen en gång per månad. I samband med löneutbetalningen ska arbetstagaren få en löne-specifikation som visar antalet arbetstimmar, inkomsten och till exempel söndags- och övertidsförhöjningar. Förhöjningsandelar får inte inkluderas i grundlönen. När anställningen upphör ska slutlikviden betalas så snart som möjligt, dock senast inom fem arbetsdagar.

Inkomstregistret

Arbetsgivaren ska anmäla alla betalda löner till det nationella inkomstregistret inom fem kalenderdagar från betalningsdagen (räknat från den dag då lönerna är på arbetstagarens konto). Anmälan till inkomstregistret görs för varje lönebetalningshändelse. Utbetalda löneförskott kan anmälas inom samma tidsfrist som den lön som senare betalas ut för samma löneutbetalningsperiod, förutsatt att lönerna betalas ut under samma kalendermånad.

Från inkomstregistret får Skatteförvaltningen, arbetspensionsförsäkrings-bolagen, arbetsolycksfallsförsäkringsbolagen, Sysselsättningsfonden, arbetslöshetskassorna, skadeförsäkringsbolagen, arbetarskyddsmyndigheterna, Utsökningsverket och FPA uppgifter i realtid om löner som betalats till arbetstagaren.

Arbetsgivaren ska dessutom göra en separat anmälan till inkomstregistret om det sammanlagda beloppet sjukförsäkringsavgifter som betalats under hela månaden, och denna anmälan ska lämnas in senast på den femte dagen i följande månad.

Arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållningar, källskatter och det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringsavgifter som anmälts separat) betalas till Skatteförvaltningen senast den 12:e dagen i därpå följande kalendermånad.
Närmare information för arbetsgivare www.vero.fi/sv > Logga in i MinSkatt.

Socialförsäkringsavgifter och beskattning

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna ska betalas också för praktiklöner. Avgifterna år 2025:

Procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen

	Arbetsgivarens andel %	Arbetstagarens andel %
Sjukförsäkringsavgift - gäller arbetstagare i åldern 16–67 år	1,87	–
Arbetspensionspremie ArPL - fr.o.m. 17 år - ArPL-premien efter lönesumman	se nedan	7,15 (17–52-år)
Arbetslöshetsförsäkringspremie - gäller arbetstagare i åldern 18–64 år	0,20	0,59
Grupplivförsäkringsavgift Olycksfallsförsäkringspremie - prissätts av försäkringsbolaget	0,06	–

Arbetsgivaren ska ta ut dessa betalningsandelar av arbetstagaren (7,15 % + 0,59 %) i samband med varje löneutbetalning.

För att omfattas av ArPL ska den anställdas inkomst vara minst 70,08 euro per månad. ArPL-premierna för år 2025 (beror på lönesumman år 2023):

• Avtalsarbetsgivare -> ArPL-premie 25,28 %, eventuell kundgottgörelse och omkostnadsrabatt inverkar nedsättande på premien.

• Tillfällig arbetsgivare, lönesumman understiger 10 038 euro/6 mån. eller inga kontinuerligt anställda arbetstagare -> ArPL-premien 26,28 %

Sysselsättningsfonden uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,20 % för de första 2 455 500 euro av företagets lönesumma. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,59 %. Mer information om betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremien finns på Sysselsättningsfondens webbplats www.tyollisyysrahasto.fi/sv/.

Arbetsgivaren är skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för eventuella olycksfall i arbetet, om arbetstagarnas sammanlagda lönesumma överstiger 1 500 euro per kalenderår.

På basis av allmänt bindande kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att teckna grupplivförsäkring. I det fallet att arbetstagarna inte har förmånstagare i den mening försäkringen avser, dvs. i praktiken unga arbetstagare, finns det skäl för arbetsgivaren att kontakta försäkringsbolaget och utreda om en grupplivförsäkring är nödvändig.

Arbetsgivarens ansvar för arbetarskyddet

Arbetsgivaren har arbetarskyddsansvar också när det gäller kortvariga praktikantanställningar. Arbetsgivarens arbetarskyddsansvar regleras bland annat i arbetarskyddslagen, som anger att arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta syfte ska arbetsgivaren beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. Arbetsgivaren är också skyldig att fortgående ge akt på arbetsmiljön.

På motsvarande sätt ska arbetstagarna följa de anvisningar som getts och bland annat använda den personliga skyddsutrustning som de fått.

I lagen om unga arbetstagare (under 18 år) konstateras att arbetsgivaren ska se till att en ung arbetstagare, som saknar den yrkesskicklighet och erfarenhet som krävs i arbetet, får undervisning och handledning i sitt arbete, så att arbetstagaren inte utsätter sig själv eller andra för risker. Innan arbetet inleds ska praktikanten göras förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen och de maskiner som används. Om arbetet förutsätter personlig skyddsutrustning, till exempel andningsskydd, ska arbetsgivaren ställa sådan utrustning till praktikantens förfogande. Inom husdjursskötsel ska arbetsgivaren likaså reservera skyddsskor åt arbetstagaren, om arbetarskyddet så kräver.

Arbetsgivarens skyldighet att ordna företagshälsovård gäller allt arbete där arbetsgivaren är skyldig att följa arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren kan ingå avtal om företagshälsovård med hälsovårdscentralen eller med en privat läkarstation eller läkare.

Arbetsvillkor för utländska praktikanter

På utländska praktikanter tillämpas samma arbetsvillkor som på inhemska praktikanter.

Beskattningen för utländska praktikanter

En begränsat skattskyldig (högst 6 månader i Finland) kan i stället för källskatt ansöka om progressiv beskattning. Detta gäller praktikanter som kommer från EU/EES-området eller från ett land med vilket Finland ingått skatteavtal. I övriga fall tillämpas källskatt.

Källskatt

• 35 % oberoende av inkomsterna
• utländska arbetstagare ansöker om ett källskattekort som anger den skattefria löneinkomsten 510 euro/månad (17 euro/dag)

Progressiv beskattning

• personen kommer från EU/EES-området eller från ett land med vilket Finland ingått skatteavtal
• skatteprocenten i Finland beror på inkomsten
• utländska arbetstagare ansöker om ett skattekort som anger skattepro-centen för inkomst intjänad i Finland
• personen måste bevisa den inkomst som intjänats i hemlandet
• ingen skattefri löneinkomst

Utländska arbetstagare kan ansöka om progressiv beskattning med Skatteförvaltningens blankett (6148r).

Socialförsäkringsavgifter

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter uppbärs även på lön som betalas till utländska praktikanter. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den sjukförsäkringspremie som tas från den försäkrades lön fastställs i olika fall enligt följande:

År 2025 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,87 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut av arbetstagaren är 0,84 % av löneinkomsterna, om löneinkomsterna uppgår till sammanlagt minst 16 862 euro per år. I annat fall är arbetstagarens dagpenningspremie 0,00 %. Den dagpenningspremie som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation, även i det fallet att arbetstagaren har ett progressivt skattekort.

Om arbetstagaren är begränsat skattskyldig i Finland (kommer till Finland för högst 6 månader) och sjukförsäkrad (den lön som personen får är minst 800,02 euro per månad), uppbärs utöver källskatten också sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 1,06 %, och om lönen överstiger 16 862 euro/år uppbärs dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie på 0,84 %. Om arbetstagaren har ansökt om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga, ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Endast om källskattekortet eller skattekortet så anger behöver skatt inte tas ut.
Den försäkrades sjukförsäkringspremie ingår i den skattepliktigas skatteprocent.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

Rådgivning i anställningsfrågor

Landsbygdens Arbetsgivareförbund erbjuder läroanstalter ett serviceavtal som också innefattar rådgivning i anställningsfrågor. Praktikövervakarna kan vid behov ta kontakt med förbundet.

Praktikgårdarna är också välkomna att direkt bli medlemmar i vårt förbund. Aktuell information om anställningsfrågor är av största vikt, i synnerhet för sådana arbetsgivare som förutom praktikanter också har fast anställda eller säsongsarbetare. Vänligen besök LAF:s webbplats (tyonantajat.fi/sv) eller ta kontakt med förbundet.

Landsbygdens Arbetsgivareförbund, tfn 09 7250 4500

Webbplatser:

Arbets- och näringsministeriet - www.tem.fi/sv

Skatteförvaltningen - www.vero.fi/sv

Arbetarskyddsförvaltningen - www.tyosuojelu.fi/web/sv

Arbetarskyddscentralen - ttk.fi/sv

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF - tyonantajat.fi/sv

EXEMPEL PÅ HUR LÖNEN FÖR EN PRAKTIKANT RÄKNAS UT

I exemplet genomförs praktiken i juli 2025.

Praktikantens bruttolön för tiden 1.7–31.7.2025 är 1 443,08 euro i månaden (172 x 8,39 euro) och består i det här fallet av en förmån med fritt uppehälle och en penninglön. Förmånen med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme) i eget rum har ett värde på 647,00 euro per månad.

Till praktikanten utbetalas som lön det som återstår när förskottsinnehållning verkställts på penninglönen och arbetstagarens andel av pensionsförsäkringspremien (7,15 %) och arbetslöshetsförsäkringspremien (0,59 %) beräknat på bruttolönen har dragits av.

Exempel:

647,00 euro förmån med fritt uppehälle

796,08 euro penninglön
___________
1 443,08 euro bruttolön (40 timmar/vecka)

avdrag som görs på penninglönen (796,08 euro) och som beräknas på bruttolönen:

-216,46 euro förskottsinnehållning, antagande 15 %

-103,18 euro arbetstagarens arbetspensionspremie 7,15 %

-8,51 euro arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie 0,59 %
____________

467,93 euro = penninglön som utbetalas till praktikanten
===========

by Heidi Nemlander

Anställningsvillkor för trädgårdspraktikanter år 2025

Praktik grundar sig på ett arbetsavtal mellan arbetsgivaren och praktikanten. I detta meddelande tar vi upp centrala anställningsvillkor som grundar sig på Kollektivavtalet för trädgårdsbranschen och som arbetsgivaren ska känna till när en praktikant anställs i företaget. Kollektivavtalet är i kraft till 31.1.2028.

Skillnaden mellan inlärning i arbetet och praktik är att studeranden under en period av inlärning i arbetet inte står i anställningsförhållande till företaget. Läroanstalten och företaget kommer sinsemellan överens om det praktiska genomförandet av perioder med inlärning i arbetet. Vid inlärning i arbetet har företagaren gentemot den studerande inga sådana skyldigheter som grundar sig på ett anställningsförhållande. Ett undantag är dock arbetarskyddsansvaret som är lika omfattande som i normala anställningar.

Arbetsavtal

Anställningsvillkoren avtalas alltid skriftligt. I det skriftliga arbetsavtalet är det också möjligt att komma överens om en prövotid. I en visstidsanställning som är kortare än ett år får prövotiden vara högst hälften av anställningens längd. I annat fall är prövotiden högst 6 månader.

Arbetstid

Ordinarie arbetstid är högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.

Arbetsskiftsförteckning

På alla arbetsplatser ska en arbetsskiftsförteckning göras upp som visar vilken tid varje arbetsdag börjar och hur lång arbetsdagen är. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för en period på minst fyra veckor, om det inte är omöjligt på grund av oregelbundenheten i arbetet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock alltid göras upp för en så lång tidsperiod som möjligt.

Utjämningssystemet

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetstidsplan för hela utjämningsperioden. Av planen ska framgå när arbetsdagarna kommer att vara längre och när de kommer att vara kortare eller när utjämningsledighet ges. Arbetstiden jämnas alltid ut på förhand i arbetsskiftsförteckningen.

Utjämningssystemet kan tillämpas endast i sådana anställningar där arbetstiden enligt arbetsavtalet är 40 veckotimmar.

Förkortning av arbetstiden

Om den ordinarie veckoarbetstiden är 37,5 timmar, tillämpas inte arbetstidsförkortning.

Lön

Enligt kollektivavtalet för trädgårdsbranschen utgör praktiklönen
85 % av lönen i kravgrupp 1.

Fr.o.m. 1.5.2025 är praktiklönen:

timlön 8,39 euro/timme
månadslön 1 443,08 euro/månad (40 timmars arbetsvecka)

Om du behöver räkna ut lönen för en del av månaden, dividerar du månadslönen med 21,5 och får då lönen för en arbetsdag.

Tillägg som anknyter till lönen:

tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–22.00) 63 cent/timme
lördagstillägg vid minutförsäljning 1,29 euro/timme

Praktiklönen kan bestå av en penninglön och ett penningvärde för en naturaförmån. De penningvärden som Skatteförvaltningen slagit fast för naturaförmåner år 2025 är följande:

Förmån med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme)

i eget rum 647 euro/månad (21,33 euro/dag)
i gemensamt rum 624 euro/månad (20,57 euro/dag)

Bostadsförmån (i gemensamt rum inkl. värme och belysning)

i rum med centralvärme 154 euro/månad (5,08 euro/dag)
Penningvärdet på bostadsförmånen inbegripet uppvärmningen då bostaden har ugnsuppvärmning är 4,99 euro per kvadratmeter i månaden. Vid sambruk divideras antalet kvadratmeter med antalet invånare.

När användningen av en naturaförmån understiger en månad fås värdet genom att man dividerar det månatliga värdet med talet 30,33 och multiplicerar det med antalet dagar då löntagaren har naturaförmånen till sitt förfogande.

Kostförmån

8,60 euro per måltid

Måltidsraster och pauser

Veckovila och övriga fridagar

Praktikanten ska få en minst 35 timmars oavbruten veckovila på söndag eller vid en annan tidpunkt under veckan. Av produktionsrelaterade orsaker är det möjligt att komma överens om att veckovilan senareläggs, men den ska dock ges senast inom två månader från den ursprungliga tidpunkten.

Utöver veckovilodagen får praktikanten också en annan fridag för varje arbetsvecka.

Maximiarbetstid och övertidsarbete

För praktikanter under 18 år får den maximala arbetstiden (ordinarie arbetstid + eventuell övertid) inte överstiga 9 timmar per dygn och inte heller 48 timmar per vecka.

Praktikanter som fyllt 18 år får utföra högst 208 timmar övertidsarbete på 6 månader.

Vid betalningen av övertidsersättning beaktas skillnaden mellan övertid per dygn och övertid per vecka.

Arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstiden ersätts så att de två första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Arbete som överstiger ordinarie arbetstid per vecka ersätts så att de 8 första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Övertidsarbetet och förhöjningsdelarna specificeras i arbetstidsbokföringen och lönespecifikationen.

Mertidsarbete enligt kollektivavtalet

Söndagsarbete

Sjukdomsfall

Anmälan om sjukfrånvaro

Lön för sjukdomstid

Skyldigheten att betala lön under sjukdomstid beror på hur länge anställningen har varat före insjuknandet.

A) Anställningen har varat minst en vecka

B) Anställningen har varat minst en månad

Olycksfall som inträffat på fritiden behandlas på samma sätt som sjukdomsfall.

Vid arbetsoförmåga som beror på olycksfall i arbetet föreligger samma lönebetalningsskyldighet som ovan, men bestämmelsen om en karensdag utan lön tillämpas inte. Vid olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren göra en olycksfalls¬anmälan till försäkringsbolaget. Den ersättning som försäkringsbolaget betalar motsvarar full lön för de fyra första veckorna. Därefter grundar sig ersättningen på den försäkrades årsinkomst.

Semester

Praktikantens anställningsförhållande är en visstidsanställning, och då betalas semesterersättning när anställningen upphör. Ingen semester tas ut under praktiken. Arbetsgivaren och praktikanten kan sinsemellan också komma överens om att semesterersättningen betalas i samband med varje löneutbetalning. Semesterersättningen är 12,5 % av arbetsinkomsten. Till arbetsinkomsten räknas de löner som betalats för arbetstiden och eventuell lön för sjukdomstid. Procentersättningen specificeras i arbetstagarens lönespecifikation vid betalningstidpunkten.

Om arbetsgivaren och praktikanten kommer överens om det, kan praktikanten också ta ut semester under praktiktiden. Varje månad med minst 14 arbetsdagar ger 2 vardagar semester. Lönen för en semesterdag för en anställd med månadslön beräknas genom att månadslönen divideras med 25. Lönen för en semesterdag för en anställd med timlön beräknas så att veckolönen (= veckoarbetstiden x avtalad timlön) divideras med 6 och därefter multipliceras med 1,03. Semesterlönen beräknas på så sätt att den ovan kalkylerade dagslönen multipliceras med antalet semesterdagar.

Lönebetalning

Inkomstregistret

Från inkomstregistret får Skatteförvaltningen, arbetspensionsförsäkringsbolagen, arbetsolycksfallsförsäkringsbolagen, Sysselsättningsfonden, arbetslöshetskassorna, skadeförsäkringsbolagen, arbetarskyddsmyndigheterna, Utsökningsverket och FPA uppgifter i realtid om löner som betalats till arbetstagaren.

Arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållningar, källskatter och det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringsavgifter som anmälts separat) betalas till Skatteförvaltningen senast den 12:e dagen i därpå följande kalendermånad. Närmare information för arbetsgivare www.vero.fi/sv > Logga in i MinSkatt.

Socialförsäkringsavgifter och beskattning

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna ska betalas också för praktiklöner. Avgifterna år 2025:

Procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen

	Arbetsgivarens andel %	Arbetstagarens andel %
Sjukförsäkringsavgift - gäller arbetstagare i åldern 16–67 år	1,87	–
Arbetspensionspremie ArPL - fr.o.m. 17 år - ArPL-premien efter lönesumman	se nedan	7,15 (17–52-år)
Arbetslöshetsförsäkringspremie - gäller arbetstagare i åldern 18–64 år	0,20	0,59
Grupplivförsäkringsavgift Olycksfallsförsäkringspremie - prissätts av försäkringsbolaget	0,06	–

Arbetsgivaren ska ta ut dessa betalningsandelar av arbetstagaren (7,15 % + 0,59 %) i samband med varje löneutbetalning.

För att omfattas av ArPL ska den anställdas inkomst vara minst 65,26 euro per månad. ArPL-premierna för år 2025 (beror på lönesumman år 2023):

Avtalsarbetsgivare -> ArPL-premie 25,28 %, eventuell kundgottgörelse och omkostnadsrabatt inverkar nedsättande på premien.
Tillfällig arbetsgivare, lönesumman understiger 10 038 euro/6 mån. eller inga kontinuerligt anställda arbetstagare -> ArPL-premien 26,28 %

Sysselsättningsfonden uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,20 % för de första 2 455 500 euro av företagets lönesumma. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,59 %. Mer information om betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremien finns på Sysselsättningsfondens webbplats www.tyollisyysrahasto.fi/sv/.

Arbetsgivaren är skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för eventuella olycksfall i arbetet, om arbetstagarnas sammanlagda lönesumma överstiger 1 500 euro per kalenderår.

Arbetsgivarens ansvar för arbetarskyddet

På motsvarande sätt ska arbetstagarna följa de anvisningar som getts och bland annat använda den personliga skyddsutrustning som de fått.

Arbetsvillkor för utländska praktikanter

På utländska praktikanter tillämpas samma arbetsvillkor som på inhemska praktikanter.

Beskattningen för utländska praktikanter

Källskatt

• 35 % oberoende av inkomsterna
• utländska arbetstagare ansöker om ett källskattekort som anger den skattefria löneinkomsten 510 euro/månad (17 euro/dag)

Progressiv beskattning

Utländska arbetstagare kan ansöka om progressiv beskattning med Skatteförvaltningens blankett (6148r).

Socialförsäkringsavgifter

Endast om källskattekortet eller skattekortet så anger behöver skatt inte tas ut.
Den försäkrades sjukförsäkringspremie ingår i den skattepliktigas skatteprocent.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

Rådgivning i anställningsfrågor

Landsbygdens Arbetsgivareförbund erbjuder läroanstalter ett serviceavtal som också innefattar rådgivning i anställningsfrågor. Praktikövervakarna kan vid behov ta kontakt med förbundet.

Handelsträdgårdar, plantskolor och andra företag inom trädgårdsbranschen är välkomna att bli medlemmar i vårt förbund. Aktuell information om anställningsfrågor är av största vikt, i synnerhet för sådana arbetsgivare som förutom praktikanter också har fast anställda eller säsongsarbetare. Vänligen besök LAF:s webbplats (tyonantajat.fi/sv) eller ta kontakt med förbundet.

Webbplatser:

Arbets- och näringsministeriet - www.tem.fi/sv

Skatteförvaltningen - www.vero.fi/sv

Arbetarskyddsförvaltningen - www.tyosuojelu.fi/web/sv

Arbetarskyddscentralen - ttk.fi/sv

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF - tyonantajat.fi/sv

EXEMPEL PÅ HUR LÖNEN FÖR EN PRAKTIKANT RÄKNAS UT

I exemplet genomförs praktiken i juli 2025.

Exempel:

647,00 euro förmån med fritt uppehälle

796,08 euro penninglön
___________
1 443,08 euro bruttolön (40 timmar/vecka)
avdrag som görs på penninglönen (796,08 euro) och som beräknas på bruttolönen:
-216,46 euro förskottsinnehållning, antagande 15 %
-103,18 euro arbetstagarens arbetspensionspremie 7,15 %
-8,51 euro arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie 0,59 %
____________

467,93 euro = penninglön som utbetalas till praktikanten
===========

by Heidi Nemlander

Y/7/2025

Utbildning i anställningsfrågor - Våren 2025

På vårens utbildningsdag bjuder vi på ett omfattande utbildningspaket om löneförhöjningarna och de textändringar som gjorts i kollektivavtalen. På den finska utbildningsdagen är det Päivi Sarmala från Arbetarskyddscentralen som föreläser om bedömningen av faror och risker. Vi diskuterar också god förhandlingsteknik med praktiska exempel.

Utbildningsdag i anställningsfrågor:

Tavastehus 26.3.2025 kl. 8.30–16.00 (på finska)
Scandic Aulanko, Aulangonkuja 1A, Tavastehus
sista anmälningsdag 9.2
Närpes 7.3.2025 kl. 8.30–16.00 (på svenska)
Hotel Red & Green, Närpesvägen 16 C , Närpes
sista anmälningsdag 28.2

Högst 25 deltagare ryms med på utbildningsdagen. Om vi inte får tillräckligt många deltagare, blir vi tvungna att ställa in utbildningen. De som anmält sig får information per e-post om utbildningsdagen ställs in.

Vi sänder utbildningsmaterialet i elektronisk form före utbildningen så att den som vill kan skriva ut det.

Ta gärna kontakt om du har frågor eller förslag kring LAF:s utbildningar, eller tfn 09 7250 4500.

Preliminärt heldagsprogram

8.30 Frukost
9.00 Löneförhöjningar
10.15 Paus
10.30 Textändringar i kollektivavtalen
11.15 Lunch
12.00 Bedömning av faror och risker
13.45 Kaffepaus
14.00 Förhandlingsteknik
ca 16.00 Dagen avslutas

Anmälan till utbildningsdagen

Vänligen anmäl dig till utbildningsdagen via våra medlemssidor tyonantajat.fi/sv > Material och blanketter> Utbildning. Om du har frågor kan du kontakta oss per e-post eller telefon 09 7250 4500.

Välkommen på utbildning!

by Heidi Nemlander

Y/4/2025

LAF:s förvaltning år 2025 och ändring av grunden för medlemsavgiften

Förbundets höstmöte hölls den 4 december i Helsingfors (Kilta-sali). Höstmötet väljer ordförande och styrelse för följande år. Till styrelsens ordförande återvaldes jordbrukaren Anssi Laamanen (landsbygdsnäringarna) för sin andra period.

Styrelsens sammansättning (ordförande + åtta medlemmar) är oförändrad.

Nya ordinarie medlemmar i styrelsen är Aarni Alanne, bärodlare från Pemar (landsbygdsnäringarna), Inari Jansson, verkställande direktör från Tammerfors (trädgårdsbranschen), och Fredrik Snellman, verkställande direktör från Pedersöre (pälsproduktionsbranschen). De tidigare styrelsemedlemmarna Tomi Tahvonen, verkställande direktör från Raseborg (trädgårdsbranschen) och Timo Heikkilä, jordbrukare från Rusko (landsbygdsnäringarna) blir suppleanter. Beslut om styrelsens viceordförande och arbetsutskottets sammansättning fattas vid styrelsens konstituerande möte i januari 2025.

Höstmötet utsåg också en revisor och ett valutskott för år 2025.

Medlemmar i styrelsen 2025

Ordförande: Anssi Laamanen, jordbrukare, Juvan Muumaa Ay, Juva, och Jokiniemen Kartano Oy, Lovisa; landsbygdsnäringarna

Landsbygdsnäringarna:

Mikael Jensen, förvaltare, Söderlångvik Gård, Kimitoön
suppleant: Aarne Schildt, jordbrukare, Bosgård Oy, Borgå

Aarni Alanne, bärodlare, Alanteen tila, Pemar
suppleant: Timo Heikkilä, jordbrukare, Heikkilän tila, Rusko

Tiina Hildén, personalchef, Munax Oy, Letala
suppleant: Hanna-Mari Mähönen, jordbrukare, Koivurannan tila, Kuopio

Trädgårdsbranschen:

Juha Oksanen, verkställande direktör, Oksasen Puutarha Oy, Åbo
suppleant: Sakari Tamsi, verkställande direktör, Matti Tamsi Oy, Östermark

Jenni Rantanen, ekonomichef, Huiskulan puutarha Oy, Åbo
suppleant: Anselmi Hakkarainen, verkställande direktör, Ansari-Yhtymä Oy, Luumäki

Inari Jansson, verkställande direktör, Harviala Oy, Tammerfors
suppleant: Tomi Tahvonen, verkställande direktör, Puutarha Tahvoset Oy, Raseborg

Grön- och miljöanläggningsbranschen:

Mikko Jaakkola, verkställande direktör, Viherrakenne Jaakkola Oy, Forssa
suppleant: Katja Hyvönen, ekonomi- och personalchef, Viherpalvelut Hyvönen Oy, Lahtis

Pälsproduktionsbranschen:

Fredrik Snellman, verkställande direktör, Torp Frys Ab, Pedersöre
suppleant: Esa Rantakangas, verkställande direktör, Höltin Minkki Oy, Lappajärvi

Revisor

KPMG Oy: Mikko Laijoki, revisor, CGR
Revisorssuppleant: KPMG Oy utser vid behov en person.

Valutskottet

Valutskottet består av styrelsens ordförande och viceordförande samt Olavi Järvenpää, verkställande direktör (grön- och miljöanläggningsbranschen), och Henrik Jensen, jordbrukare (landsbygdsnäringarna), som bägge valts vid höstmötet.

Kollektivavtalsutskotten

Styrelsen utser utskott för de olika avtalsbranscherna. Utskotten deltar i beredningen av kollektivavtalen i samband med förhandlingarna. Beslut om utskottens sammansättning år 2025 fattas vid styrelsens konstituerande möte.

Förvaltningsorganens sammansättning finns på vår webbplats under rubriken Förbundet > Förvaltning.

Medlemsavgifterna ändras 2025

Avgiftsgrunden ändras i enlighet med styrelsen förslag och kommer att vara 0,42 % av lönesumman för föregående år. Minimiavgiften ändras till 160 euro (lönesumman understiger 38 095 euro per år) och det nya avgiftstaket är 6 300 euro (lönesumman överstiger 1 500 000 euro per år). Avgiften för hyrd arbetskraft är oförändrad, dvs. 0,26 % av de kostnader som arbetsgivaren betalat för hyrd arbetskraft.

Lämna in årsanmälan

På samma sätt som tidigare ber vi alla medlemmar besvara vår begäran om årsanmälan som sänds i januari och efterfrågar den utbetalda lönesumman år 2024, eventuella kostnader för hyrd arbetskraft och antalet arbetstagare.

Vänligen skicka in årsanmälan senast 28.2.2025. Faktureringen sker vid samma tidpunkt som tidigare.

Vänligen fyll i årsanmälan på vår webbplats via länken Kom ihåg årsanmälan.
Vi fakturerar medlemsavgiften på basis av den lönesumma som arbetsgivaren uppger.

Kom också ihåg att meddela om din e-postadress ändras, eftersom e-posten är en viktig informationskanal mellan oss och våra medlemmar. Vi sänder bland annat information om nya medlemsbrev per e-post. Kom också ihåg att meddela om det sker ändringar i företagets uppgifter och om företaget har en nätfaktureringsadress.

År 2024 är det sista året då vi sänder papperspost. Från och med år 2025 sänder vi medlemsbreven per post endast till de medlemmar som särskilt begär om det.

Vi tackar för gott samarbete under det gångna året och önskar våra medlemmar en fridfull jul och ett gott nytt år 2025.

by Heidi Nemlander

Kallelse till förbundsmöte 4.12.2024

Kallelse till förbundsmöte

Bästa medlem i förbundet

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF rf håller sitt höstmöte onsdagen den 4 december 2024 kl. 10.00. Plats: Kilta-sali (adress: Lappbrinken 1, 00180 Helsingfors)

Vi behandlar en ändring av grunden för medlemsavgiften för första gången sedan år 1997.

Mötesdagens program

9.30 Anmälning
Kaffeservering

10.00 Höstmöte

Mötet öppnas, Anssi Laamanen, ordförande
Höstmötets stadgeenliga ärenden

ca 11.15 Social villkorlighet
- Kristel Nybondas, verkställande direktör

11.30 Arbetsmarknadsläget och förhandlingarna
- Markus Äimälä, direktör för juridiska ärenden vid EK

12.15 Lunch

ca 13.30 Styrelsemöte

Välkommen på höstmöte!

Styrelsen

Anmälan till höstmötet

Vänligen anmäl dig till höstmötet senast den 18 november per e-post eller per telefon 09 7250 4500. För att kunna använda din rösträtt vid en eventuell omröstning måste du anmäla dig till mötet senast den 18 november.

På höstmötet behandlas följande stadgeenliga ärenden:

budgeten för år 2025
ändring av stadgarna
medlemsavgifterna för år 2025
arvoden och kostnadsersättningar för år 2025
val av styrelsens ordförande för år 2025
val av nya styrelsemedlemmar för åren 2025–2026 i stället för de medlemmar som står i tur att avgå
val av revisor för år 2025
val av valutskott för år 2025

Styrelsen

by Heidi Nemlander

Y/9/2024

Utbildning i anställningsfrågor - Hösten 2024

Vet du vad företrädesordning betyder eller hur anställningsvillkoren bestäms? Och vet du hur lokala avtal kan ingås på arbetsplatsen?

Vi erbjuder dig ett utbildningspaket som bland annat besvarar dessa frågor. Vi går igenom frågor med hjälp av exempel och förhoppningsvis blir det också livlig diskussion. Vi erbjuder också en översikt över aktuella frågor på arbetsmarknaden och den sociala villkorligheten.

Föreläsare är förbundets personal Kristel Nybondas, Minna Marttila, Manuela Tallberg-Nygård och förbundets nya sakkunniga Kirsi Hyvönen.

Kirsi Hyvönen ansvarar framöver för förbundets utbildningar. Frågor och förslag som gäller utbildningar kan sändas direkt till .

Utbildningsdag i anställningsfrågor:

Tammerfors 21.10.2024, 8.30–16.00 (på finska)
Lapland Hotels Arena, Ratapihankatu 54, Tammerfors
sista anmälningsdag 29.9.
Vasa 29.10.2024, 8.30–16.00 (på svenska)
Scandic Vaasa, Rostensgatan 6, Vasa
sista anmälningsdag 26.9.
Kuopio 12.11.2024, 8.30–16.00 (på finska)
Sokos Hotelli Puijonsarvi, Minna Canthinkatu 16, Kuopio
sista anmälningsdag 28.10.

Högst 40 deltagare ryms med på utbildningsdagen. Om vi inte får tillräckligt många deltagare, blir vi tvungna att ställa in utbildningen. De som anmält sig får information per e-post om utbildningsdagen ställs in.

Utbildningsmaterialet delas ut på ort och ställe och sänds elektroniskt efter utbildningen.

Preliminärt heldagsprogram

8.30 Frukost

9.00 Nyheter från arbetsmarknaden

10.15 Paus

10.30 Social villkorlighet

11.15 Lunch

12.00 Hur bestäms anställningsvillkoren?

13.45 Kaffepaus

14.00 Lokala avtal och andra frågor som avtalas på arbetsplatsen

ca 16.00 Dagen avslutas

Anmälan till utbildningsdagen

Vänligen anmäl dig till utbildningsdagen via våra medlemssidor tyonantajat.fi/sv > Material och blanketter> Utbildning. Om du har frågor kan du kontakta oss per e-post eller telefon 09 7250 4500.

Välkommen på utbildning!

by Heidi Nemlander

Y/4/2023

SKYDD FÖR VISSELBLÅSARE – WHISTLEBLOWING

Allmänt

Ny lagstiftning om skydd för visselblåsare har trätt i kraft. Syftet är att säkerställa att en arbetstagare som upptäcker eller misstänker överträdelser eller lagstridig verksamhet på arbetsplatsen ska kunna rapportera detta tryggt utan att behöva oroa sig för följder. Skyddet för visselblåsare innebär att inga ofördelaktiga åtgärder får riktas mot rapporterande personer på grund av en lagenlig rapportering.

Lagen omfattar inte alla de lagstridigheter eller överträdelser som kan förekomma i ett företag. Till exempel trakasserier och mobbning ingår inte i lagens tillämpningsområde.

Företag som regelbundet har minst 50 anställda ska dessutom inrätta en intern rapporteringskanal. Skyddet för visselblåsare gäller dock även sådana företag som inte behöver inrätta en intern rapporteringskanal när arbetstagaren gör rapporterar till en behörig myndighet eller via justitiekanslersämbetets centraliserade myndighetskanalen.

Tillämpningsområde

Skydd får de personer som anmäler överträdelse av bestämmelser inom lagens tillämpningsområde. Tillämpningsområdet omfattar följande lagstiftningsområden:

offentlig upphandling, med undantag för sådan som gäller försvar och säkerhet
finansiella tjänster, produkter och marknader
förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
transportsäkerhet
miljöskydd
strål- och kärnsäkerhet
livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande
folkhälsa enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
konsumentskydd
skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem

Allmänna förutsättningar för skydd

Vid tidpunkten för rapporteringen har den rapporterande personen grundad anledning att tro att uppgifterna om en överträdelse är korrekta.
Informationen om överträdelsen omfattas av lagens tillämpningsområde.
Den rapporterande personen rapporterar om en överträdelse som upptäckts i samband med arbetet.

En förutsättning för skydd är dessutom att rapporteringen gäller en handling eller försummelse som

är straffbar
kan leda till påföljdsavgift eller
allvarligt kan äventyra tillgodoseendet av det allmänna intresset.

Personer som får skydd

Den rapporterande personen kan vara

anställd i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande
självständig yrkesutövare
aktieägare
medlem i styrelsen eller förvaltningsrådet för en sammanslutning eller en stiftelse eller verkställande direktör
frivilligarbetare
praktikant
arbetssökande som fått informationen under ansökningsprocessen
tidigare arbetstagare
hyrd arbetstagare
arbetstagare som är anställd hos en underleverantör

Utöver den rapporterande personen kan också sådana personer få skydd som på grund av sin ställning riskerar att utsättas för repressalier:

personer som bistår den rapporterande personen
tredje personer (t.ex. den rapporterande personens arbetskamrater och släktingar)
juridiska personer som den rapporterande personen äger eller arbetar för

Anmälan via myndighetskanal

Anmälan kan göras hos en behörig myndighet eller justitiekanslersämbetets centraliserade rapporteringskanal, om

företaget inte har en intern rapporteringskanal eller om den rapporterande personen inte har getts möjlighet att rapportera via en intern rapporteringskanal
den rapporterande personen har grundad anledning att tro att en intern rapport inte har lett till att åtgärder vidtagits inom den fastställda tidsfristen
den rapporterande personen har grundad anledning att tro att det inte är möjligt att effektivt ingripa i överträdelsen på basis av en intern rapport eller
den rapporterande personen har grundad anledning att tro att han eller hon riskerar att utsättas för repressalier på grund av rapporten.

Skyldighet att inrätta en intern rapporteringskanal

Företag som regelbundet har minst 50 anställda ska inrätta en intern rapporteringskanal. Den interna kanalen ska inrättas senast 17.12.2023. Anställda ska ges möjlighet att rapportera via den interna rapporteringskanalen. Företaget kan tillåta att också andra personer kan rapportera via den interna kanalen.

Företaget kan inrätta den interna rapporteringskanalen med hjälp av en extern tjänsteproducent. Rapporteringskanalen kan också läggas ut endast delvis, till exempel så att det tekniska systemet skaffas av en tjänsteproducent, medan företagets egen personal ansvarar för handläggningen av rapporter. I samtliga fall är det företaget som ansvarar för att de skyldigheter som lagen anger uppfylls.

Ett företag som har inrättat en intern rapporteringskanal eller en tjänsteproducent ska utse en eller flera personer som ansvarar för handläggningen av rapporter och som ska kunna sköta sitt uppdrag opartiskt och oberoende. Dessutom kan man utse sådana sakkunniga som behövs för att utreda en rapports riktighet. Endast de personer som utsetts för detta uppdrag får handlägga rapporter.

Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt eller muntligt via den interna rapporteringskanalen (t.ex. meddelande i en feedbacklåda, per e-post eller via ett internt eller externt datanät eller via en tipstelefon eller att annat system för röstmeddelanden).

Den rapporterande personen ska få en mottagningsbekräftelse inom sju dagar från att rapporten mottagits. Om den interna rapporteringskanalen är elektronisk, kan mottagandet bekräftas med ett automatiskt meddelande.

Om muntlig rapportering är möjlig, ska den kunna göras per telefon eller via något annat system för röstmeddelanden och på begäran av den rapporterande personen vid ett fysiskt möte som ordnas inom skälig tid. Ovan nämnda skyldighet gäller inte om företaget tar emot rapporter endast skriftligt.

De rapporter som tas emot ska föras in i ett ärendehanteringsregister eller registreras på något annat sätt. Om rapporteringen sker vid ett fysiskt möte upprättas ett protokoll för mötet. Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera och godkänna protokollet.

Informationsskyldighet

Företaget ska informera om förfarandena för rapportering och förutsättningarna för visselblåsarskydd. Detta gäller både den interna rapporteringskanalen och justitieämbetsverkets centraliserade rapporteringskanal. Informationen ska framställas på ett tydligt sätt och så att den är lättillgänglig för rapporterande personer.

Åtgärder

När en rapport inkommit ska den ansvariga personen vidta behövliga åtgärder för att utreda rapportens riktighet och vid behov ingripa vid en överträdelse. Inom tre månader från mottagningsbekräftelsen ska den rapporterande personen få information om vilka åtgärder som vidtas. Om ingen bekräftelse har sänts, ska information om åtgärder lämnas inom tre månader efter att tidsfristen på sju dagar för bekräftelse av mottagandet har löpt ut.

Anonym rapportering

Företaget kan besluta att ta emot även anonyma rapporter i sin interna rapporteringskanal. När det gäller anonyma rapporter behöver ingen bekräftelse sändas.

Sekretess

En person som i rapporteringsförfarandet fått reda på identiteten för den rapporterande personen eller föremålet för rapporten eller har fått annan information från vilken identiteten kan härledas direkt eller indirekt är skyldig att hemlighålla denna information. Sekretessbelagd information får inte röjas utan uttryckligt samtycke av personen i fråga.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna får den handläggningsansvariga ge ovan nämnda uppgifter till den person som utsetts i företaget, om det är nödvändigt för att utreda rapportens riktighet.

Förvaring av information

Information som kommit in via rapporteringskanalen ska raderas efter fem år från att den inkommit, om det inte är nödvändigt att spara informationen för att rättigheter eller skyldigheter enligt lagen ska tillgodoses eller fullgöras. Personuppgifter som tydligt inte har någon betydelse för handläggningen av en rapport ska raderas utan obefogat dröjsmål.

Visselblåsarskydd

Arbetsgivaren är skyldig att skydda den rapporterande personen mot repressalier. Utöver detta är det också förbjudet att hindra eller försöka hindra rapportering.

Förbjudna repressalier är

försämring av den anställdas anställningsvillkor
(t.ex. degradera, byta arbetsuppgifter, ändra arbetsplats, sänka lönen och ändra arbetstiderna på ett ofördelaktigt sätt)
avslutande av anställningsförhållandet (också hävning under prövotid)
permittering
annan ofördelaktig behandling (t.ex. tvång, hot, trakasserier eller utfrysning, diskriminering, utebliven befordran eller orättvis behandling) eller
utsättande för andra negativa följder (t.ex. utebliven fortbildning, negativ bedömning av arbetsprestation eller negativt arbetsbetyg, förordnande eller genomförande av disciplinåtgärd, varning eller annan påföljd såsom ekonomisk påföljd, underlåtenhet att omvandla en visstidsanställning till en tillsvidareanställning, underlåtenhet att förnya ett visstidsavtal).

Ovan nämnda förteckning är inte uttömmande. Arbetsgivaren får inte utsätta den rapporterande personen för några som helst negativa följder på grund av rapporteringen.

Förbudet mot repressalier gäller också situationer där den rapporterande personen själv är näringsidkare (t.ex. självständig yrkesutövare). Förbudet mot repressalier gäller också i förhållanden mellan företag. Det kan vara fråga om förbjudna repressalier till exempel när den rapporterande personen förvägras att leverera tjänster för att beställaren är föremål för rapporteringen, avtalsförhållandet avslutas i förtid eller den rapporterande personen på något annat sätt utsätts för negativa följder.

Konsekvensbedömning

Enligt dataombudsmannens beslut (https://tietosuoja.fi/sv/forteckningen-av-konsekvensbedomning) ska en konsekvensbedömning i enlighet med dataskyddsförordningen göras för rapporteringskanalen.

Konsekvensbedömningen omfattar

en beskrivning av behandlingen av personuppgifter,
en bedömning av behandlingens nödvändighet, dess proportionalitet och de risker som orsakas av behandlingen av personuppgifter och nödvändiga åtgärder för att ingripa mot risker.

En konsekvensbedömning hjälper den personuppgiftsansvarige att iaktta kraven i dataskyddslagstiftningen och att dokumentera och bevisa efterlevnaden. Konsekvensbedömning och uppfyllandet av dataskyddskraven överlag kan kräva att tjänsterna skaffas utifrån, om företaget inte har den kunskap som krävs. Utöver detta ska insamlingen av personuppgifter i den interna rapporteringskanalen handläggas i dialog enligt samarbetslagen.

by Heidi Nemlander

Y/2/2023

Vägran att bevilja tillstånd för säsongsarbete

Migrationsverket kan nu besluta att tillstånd för säsongsarbete inte beviljas för anställning hos en arbetsgivare som allvarligt försummat sina skyldigheter.

En arbetsgivare som anställer en säsongsarbetare ska innan tillstånd för säsongsarbete beviljas lämna myndigheten en försäkran om att

anställningsvillkoren i säsongsarbetet överensstämmer med gällande bestämmelser och det tillämpliga kollektivavtalet eller, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal, motsvarar den praxis som tillämpas i fråga om arbetstagare som är verksamma i motsvarande uppgifter på arbetsmarknaden
säsongsarbetaren under hela sin vistelse kommer att få tillgång till en bostad med lämplig standard, om arbetsgivaren svarar för att ordna bostad,
följande grunder för att förvägra tillstånd inte föreligger
- arbetsgivaren har påförts sanktioner för brott mot arbetsgivarskyldigheterna eller olaglig anställning,
- arbetsgivaren har påförts sanktioner för allvarlig försummelse av skyldigheterna enligt lagen om säsongsanställning,
- arbetsgivaren har inte uppfyllt sina rättsliga skyldigheter enligt lag eller kollektivavtal när det gäller social trygghet, beskattning, arbetstagares rättigheter, arbetsförhållanden eller anställningsvillkor,
- arbetsgivarens företag har sökts i konkurs eller företaget bedriver inte någon ekonomisk verksamhet
- arbetsgivaren har inte uppfyllt sin samarbetsskyldighet när det gäller den försäkran som arbetsgivaren ska lämna till myndigheterna innan tillstånd för säsongsarbete beviljas.

Säsongsarbetarens logi

Säsongsarbetaren eller, om arbetsgivaren tillhandahåller säsongsarbetaren en bostad, arbetsgivaren ska underrätta Migrationsverket om alla förändringar i fråga om säsongsarbetarens bostad.
Om bostaden tillhandahålls av eller genom arbetsgivaren

får det av säsongsarbetaren tas ut en hyra som inte får vara oskälig i förhållande till hans eller hennes nettoförtjänster och boendets kvalitet och som inte automatiskt får dras av från säsongsarbetarens lön,
ska arbetsgivaren med säsongsarbetaren ingå ett skriftligt avtal eller till denne lämna ett liknande dokument av vilket boendevillkoren tydligt framgår,
arbetsgivaren ska se till att bostaden motsvarar de allmänna hälso- och säkerhetsbestämmelserna.

Rätt att arbeta, anmälan och förvaring av uppgifter

Arbetsgivaren ska försäkra sig om att utlänningar som anställs eller är anställda har rätt att arbeta.

En arbetsgivare som anställer en icke-unionsmedborgare ska utan dröjsmål lämna arbets- och näringsbyrån information om den arbetstagare som anställts, anställningsförhållandets längd, lönen och det kollektivavtal som tillämpas. Uppgifterna ska lämnas via det elektroniska ärendehanteringssystemet eller, om det inte är möjligt, i pappersform (blankett TEM055). Också förtroendemannen, förtroendeombudet och arbetarskyddsfullmäktige ska informeras om utlänningens namn och det kollektivavtal som tillämpas.

Arbetsgivaren ska på arbetsplatsen förvara uppgifter om anställda utlänningar och om grunderna för deras rätt att arbeta så att arbetarskyddsmyndigheten vid behov kan granska uppgifterna utan svårigheter. Arbetsgivaren ska förvara uppgifterna två år efter det att anställningen upphört.

Vägran att bevilja tillstånd

Migrationsverket kan besluta att tillstånd för säsongsarbete inte beviljas för anställning hos en arbetsgivare som allvarligt försummat de skyldigheter som beskrivs ovan eller om tillstånd för säsongsarbete förvägrats med stöd av lagen om säsongsanställning. Beslutet ska fattas utan obefogat dröjsmål efter det att Migrationsverket har fått kännedom om grunden för beslutet.

En förutsättning för ett sådant beslut är att arbetsgivaren trots uppmaning av Migrationsverket inte har rättat till försummelsen inom en tid som med tanke på ärendets natur är tillräcklig. Beslutet kan gälla i minst tre månader och högst ett år. Om det är fråga om ett företag eller en sammanslutning, kan beslutet riktas även till den ansvariga personen.

by Heidi Nemlander