Anställningsvillkor för lantbrukspraktikanter år 2026 - 3.2.2026

Anställningsvillkor för lantbrukspraktikanter år 2026

Praktik grundar sig på ett arbetsavtal mellan arbetsgivaren och praktikanten. I detta meddelande tar vi upp centrala anställningsvillkor som grundar sig på Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna och som arbetsgivaren ska känna till när en praktikant anställs i företaget. Kollektivavtalet är i kraft till 31.1.2028.

Skillnaden mellan inlärning i arbetet och praktik är att studeranden under en period av inlärning i arbetet inte står i anställningsförhållande till företaget. Läroanstalten och företaget kommer sinsemellan överens om det praktiska genomförandet av perioder med inlärning i arbetet. Vid inlärning i arbetet har företagaren gentemot den studerande inga sådana skyldigheter som grundar sig på ett anställningsförhållande. Ett undantag är dock arbetarskyddsansvaret som är lika omfattande som i normala anställningar.

Arbetsavtal

Anställningsvillkoren avtalas alltid skriftligt. I det skriftliga arbetsavtalet är det också möjligt att komma överens om en prövotid. I en visstidsanställning som är kortare än ett år får prövotiden vara högst hälften av anställningens längd. I annat fall är prövotiden högst 6 månader.

Arbetstid

Ordinarie arbetstid är högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.

Arbetsskiftsförteckning

På alla arbetsplatser ska en arbetsskiftsförteckning göras upp som visar vilken tid varje arbetsdag börjar och hur lång arbetsdagen är. Arbetsskifts-förteckningen ska göras upp för en period på minst fyra veckor, om det inte är omöjligt på grund av oregelbundenheten i arbetet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock alltid göras upp för en så lång tidsperiod som möjligt.

Arbetsskiftsförteckningen ska i god tid ges arbetstagarna för kännedom. Om inget annat avtalas på arbetsplatsen, ges arbetsskiftsförteckningen senast fyra dagar innan den arbetsperiod som förteckningen gäller inleds.

Utjämningssystemet

Om produktionen så kräver är det möjligt att tillämpa ett utjämningssystem där den ordinarie arbetstiden genomförs som genomsnittlig arbetstid. I utjämningssystemet kan arbetstiden vara 4–10 timmar per dag och därmed uppgå till högst 50 timmar under en femdagars arbetsvecka. Den ordinarie arbetstiden ska dock inom ramen för den uppgjorda arbetsskiftsförteckningen jämnas ut till 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka under en tidsperiod på 52 veckor. Med en praktikant som fyllt 18 år är det också möjligt att komma överens om 11 timmars ordinarie arbetsdagar. I det fallet kan arbetstiden vara kontinuerligt 11 timmar i högst en vecka och ett lokalt avtal måste ingås.

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetstidsplan för hela utjämningsperioden. Av planen ska framgå när arbetsdagarna kommer att vara längre och när de kommer att vara kortare eller när utjämningsledighet ges. Arbetstiden jämnas alltid ut på förhand i arbetsskiftsförteckningen.

Arbetsgivaren ska se till att den ordinarie arbetstiden under praktikperioden jämnas ut till i genomsnitt 8 timmar per dag. Arbetstiden jämnas ut genom att praktikanten i motsvarande grad har kortare arbetsdagar eller får hela lediga dagar.

Utjämningssystemet kan tillämpas endast i sådana anställningar där arbetstiden enligt arbetsavtalet är 40 veckotimmar.

Förkortning av arbetstiden

Om arbetstiden är 40 timmar i veckan har praktikanten rätt till förkortning av arbetstiden (s.k. pekkasdagar). Enligt kollektivavtalet är arbetstidsförkortningen 8 timmar per 17 ordinarie arbetsdagar. Avlönad förkortning ges i form av lediga dagar eller kortare arbetsdagar under praktikperioden, eller alternativt betalas en ersättning som motsvarar den sammanlagda ledigheten när praktiken slutar.

Om den ordinarie veckoarbetstiden är 37,5 timmar, tillämpas inte arbetstidsförkortning.

Lön

Enligt kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna utgör praktiklönen
85 % av lönen i kravgrupp 1.

Fr.o.m. 1.5.2026 är praktiklönen:

• timlön 8,65 euro/timme
• månadslön 1 487,80 euro/månad (40 timmars arbetsvecka)

Om du behöver räkna ut lönen för en del av månaden, dividerar du månadslönen med 21,5 och får då lönen för en arbetsdag.

Praktiklönen kan bestå av en penninglön och ett penningvärde för en naturaförmån. De penningvärden som Skatteförvaltningen slagit fast för naturaförmåner år 2026 är följande:

Förmån med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme)

• i eget rum 660 euro/månad (21,76 euro/dag)
• i gemensamt rum 636 euro/månad (20,97 euro/dag)

Bostadsförmån (i gemensamt rum inkl. värme och belysning)

• i rum med centralvärme 155 euro/månad (5,11 euro/dag)
• Penningvärdet på bostadsförmånen inbegripet uppvärmningen då bostaden har ugnsuppvärmning är 5,03 euro per kvadratmeter i månaden. Vid sambruk divideras antalet kvadratmeter med antalet invånare.

Exempel:
I en bostad med ugnsuppvärmning belägen i Kuopio bor det fyra löntagare. Bostadsytan är 120 m2. A har ett rum som är 18 m2. Gemensamma rum är tambur, kök, badrum och vardagsrum, sammanlagt 40 m2. A:s bostadsförmån beräknas på 28 m2 (40 / 4 + 18). Hela bostadens förmånsvärde år 2026 är 603,60 euro/månad (5,03 euro x 120 m2). Värdet på A:s bostadsförmån beräknas i proportion till kvadratmetrarna (28 / 120) och är 140,84 euro/månad.

• När användningen av en naturaförmån understiger en månad fås värdet genom att man dividerar det månatliga värdet med talet 30,33 och multiplicerar det med antalet dagar då löntagaren har naturaförmånen till sitt förfogande.

Kostförmån

• 8,80 euro per måltid

I slutet av detta meddelande finns ett exempel på hur lönen räknas och hur naturaförmåner beaktas i lönen. Penningvärdet på andra eventuella naturaförmåner finns på webbplatsen vero.fi/sv.

Ersättning för resor mellan hemmet och arbetsplatsen

Om arbetsskiften har planerats så att arbetsdygnet innehåller flera än en tur- och returresa mellan hemmet och arbetsplatsen, till exempel vid djurskötsel, kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens om ersättning för extra resor. Ersättningen är minst 32 cent per kilometer. På denna ersättning verkställs förskottsinnehållning och den ska anges separat och inte ingå i lönen. Ersättningen beaktas inte i pensions-, arbetslöshets-, olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsavgifterna.

Måltidsraster och pauser

När arbetsdagen är minst 6 timmar får praktikanten en måltidsrast som varar minst en halv timme. Måltidsrasten räknas inte som arbetstid. Under en arbetsdag med minst 8 timmar ges två pauser (2 x 12 min.) som ingår i arbetstiden. Under arbetsdagar som är kortare än 8 timmar får praktikanten en paus.

Om det är nödvändigt med tanke på arbetets kontinuitet, är det möjligt att lokalt avtala om att arbetstagaren i stället för att hålla ovan nämnda måltidsrast äter under arbetets gång och då använder högst 20 minuter av arbetstiden.

Veckovila och övriga fridagar

Praktikanten ska få en minst 35 timmars oavbruten veckovila på söndag eller vid en annan tidpunkt under veckan. Vid sådd och skörd inom lantbruket får veckovilan senareläggas, men ska dock ges senast inom två månader från den ursprungliga tidpunkten. Inom husdjursskötsel granskas tidpunkten för veckovilodagarna vanligen i perioder på fyra veckor så att en period innehåller sammanlagt fyra veckovilodagar.

Om veckovila inte getts, betalas förutom ersättning för övertids- och söndagsarbete också en separat ersättning för veckovilan, dvs. lön för de timmar som praktikanten arbetat under veckovilodagen.

Utöver veckovilodagen får praktikanten också en annan fridag för varje arbetsvecka.

Om arbetsplatsen tillämpar genomsnittlig ordinarie arbetstid (utjämningssystemet), kan ovan nämnda veckofridagar flyttas och motsvarande ledighet ges senare under praktikperioden. Åtminstone den ena av de flyttade fridagarna ges inom två veckor.

Midsommarafton, julafton och påsklördagen är oavlönade fridagar, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker annat kräver. För arbete som utförs under dessa dagar betalas lönen förhöjd med 100 %.

Maximiarbetstid och övertidsarbete

Enligt kollektivavtalet granskas det totala antalet utförda arbetstimmar i 6 månaders perioder så att maximiarbetstiden motsvarar i genomsnitt 48 timmar per vecka. Detta begränsar inte tillämpningen av genomsnittlig ordinarie arbetstid, utan är ett nytt sätt att definiera den maximala arbetstid som får utföras.

För praktikanter under 18 år får den maximala arbetstiden (ordinarie arbetstid + eventuell övertid) inte överstiga 9 timmar per dygn och inte heller 48 timmar per vecka.

Praktikanter som fyllt 18 år får utföra högst 208 timmar övertidsarbete på 6 månader.

Vid betalningen av övertidsersättning beaktas skillnaden mellan övertid per dygn och övertid per vecka.

Arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstiden ersätts så att de två första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Arbete som överstiger ordinarie arbetstid per vecka ersätts så att de 8 första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Om praktikantens ordinarie arbetstid enligt arbetsavtalet är kortare än 8 timmar per dag och kortare än 40 timmar per vecka, börjar övertidsarbetet först efter att 8 timmar eller 40 timmar överskridits. Arbete som utförs inom dessa gränser är s.k. mertidsarbete enligt arbetstidslagen för vilket normal timlön betalas.

Övertidsarbetet och förhöjningsdelarna specificeras i arbetstidsbokföringen och lönespecifikationen.

I stället för att betala lön för övertidsarbete kan arbetsgivaren och praktikanten också komma överens om att praktikanten får ta ut avlönad ledighet. I det fallet beräknas ledighetens längd med hjälp av samma förhöjningsprocenter (50 eller 100) som beskrivs ovan i samband med ersättningen i pengar.

Mertidsarbete enligt kollektivavtalet

I kollektivavtalet har dessutom avtalats om en möjlighet till 172 timmar mertidsarbete per kalenderår som överstiger 8 timmar per dygn och/eller 40 timmar per vecka. Arbetsplatsen kan lokalt avtala om en möjlighet till att utföra 172 timmars mertidsarbete utan förhöjningsandelar för övertidsarbete. Detta ska avtalas skriftligt tillsammans med förtroendemannen, och om ingen sådan finns krävs godkännande av förbunden. När det gäller deltidsanställda kan ett sådant avtal tillämpas i förhållande till arbetstiden. Avtalsparterna, dvs. LAF och Industrifacket, har utarbetat en avtalsmall och anvisningar om mertidsarbete för arbetsplatserna. Endast LAF:s medlemmar får tillämpa systemet och för att kunna ta i bruk det behövs ett skriftligt avtal som godkänts av bägge förbunden, om det inte finns en förtroendeman på arbetsplatsen.

Söndagsarbete

För arbete som utförs på en söndag, en annan kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen betalas lönen förhöjd med 100 %. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsförhöjning. Arbetsgivaren och praktikanten kan komma överens om att den förhöjning som ska betalas för söndagsarbete byts ut mot betald ledig tid. Ledighetens längd beräknas enligt samma princip som en förhöjning som betalas i pengar.

Ett undantag när det gäller ersättningen för söndagsarbete är skörden av bär, grönsaker och rotfrukter som utförs mot ackordslön. I det fallet betalas inte förhöjd lön.

Sjukdomsfall

Anmälan om sjukfrånvaro

En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att vara i arbete är skyldig att genast meddela arbetsgivaren därom. En arbetstagare som insjuknar kan med egen anmälan vara borta från arbetet i högst två dagar. Om sjukdomen varar längre än så, har arbetsgivaren rätt att kräva läkarintyg över arbetsoförmåga. Antalet sjukfrånvarodagar med egen anmälan får uppgå till högst 6 per år. Vid frånvaro som överstiger detta tillämpas arbetsplatsens anvisningar. Av grundad anledning kan arbetsgivaren hänvisa arbetstagaren till en företagsläkare för undersökning eller kräva läkarintyg som bekräftar sjukdom.

Lön för sjukdomstid

Skyldigheten att betala lön under sjukdomstid beror på hur länge anställningen har varat före insjuknandet.

A) Anställningen har varat minst en vecka

Då anställningen har fortgått minst en vecka, betalas lön för sjukdomstid som utgör 50 % av lönen för de arbetsdagar som infaller på dagen för insjuknandet och därpå följande nio vardagar. Om sjukdomen varar längre än det, upphör löneutbetalningen och arbetstagaren kan ansöka om dagpenning hos FPA. Om sjukdomen varar högst dagen för insjuknandet och därpå följande 6 vardagar, betalas ingen lön för den första hela frånvarodagen.

B) Anställningen har varat minst en månad

Om praktikantens anställningsförhållande har fortgått minst en månad före insjuknandet, betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid för de arbetsdagar som ingår i en tidsperiod på högst 28 dagar. Om sjukfrånvaron varar högst dagen för insjuknandet och därpå följande 6 vardagar, betalas ingen lön för den första hela frånvarodagen.

Arbetsgivaren har rätt att ansöka om dagpenning hos FPA för den tid som arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid. FPA börjar betala ut dagpenning när sjukdomen fortgått dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar.

Olycksfall som inträffat på fritiden behandlas på samma sätt som sjukdomsfall.

Vid arbetsoförmåga som beror på olycksfall i arbetet föreligger samma lönebetalningsskyldighet som ovan, men bestämmelsen om en karensdag utan lön tillämpas inte. Vid olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren göra en olycksfallsanmälan till försäkringsbolaget. Den ersättning som försäkringsbolaget betalar motsvarar full lön för de fyra första veckorna. Därefter grundar sig ersättningen på den försäkrades årsinkomst.

Semester

Praktikantens anställningsförhållande är en visstidsanställning, och då betalas semesterersättning när anställningen upphör. Ingen semester tas ut under praktiken. Arbetsgivaren och praktikanten kan sinsemellan också komma överens om att semesterersättningen betalas i samband med varje löneutbetalning. Semesterersättningen är 12,5 % av arbetsinkomsten. Till arbetsinkomsten räknas de löner som betalats för arbetstiden och eventuell lön för sjukdomstid. Procentersättningen specificeras i arbetstagarens lönespecifikation vid betalningstidpunkten.

Om arbetsgivaren och praktikanten kommer överens om det, kan praktikanten också ta ut semester under praktiktiden. Varje månad med minst 14 arbetsdagar ger 2 vardagar semester. Lönen för en semesterdag för en anställd med månadslön beräknas genom att månadslönen divideras med 25. Lönen för en semesterdag för en anställd med timlön beräknas så att veckolönen (= veckoarbetstiden x avtalad timlön) divideras med 6 och därefter multipliceras med 1,03. Semesterlönen beräknas på så sätt att den ovan kalkylerade dagslönen multipliceras med antalet semesterdagar.

För uttagen semester betalas dessutom också en semesterpremie som utgör 50 % av semesterlönen. Semesterpremien räknas enbart på den penninglön som ingår i semesterlönen, vilket innebär att värdet på naturaförmåner (t.ex. fritt uppehälle) inte tas med.

Lönebetalning

Till arbetstagare med timlön betalas lönen två gånger per månad om inte annat överenskommits. Till arbetstagare med månadslön betalas lönen en gång per månad. I samband med löneutbetalningen ska arbetstagaren få en löne-specifikation som visar antalet arbetstimmar, inkomsten och till exempel söndags- och övertidsförhöjningar. Förhöjningsandelar får inte inkluderas i grundlönen. När anställningen upphör ska slutlikviden betalas så snart som möjligt, dock senast inom fem arbetsdagar.

Inkomstregistret

Arbetsgivaren ska anmäla alla betalda löner till det nationella inkomstregistret inom fem kalenderdagar från betalningsdagen (räknat från den dag då lönerna är på arbetstagarens konto). Anmälan till inkomstregistret görs för varje lönebetalningshändelse. Utbetalda löneförskott kan anmälas inom samma tidsfrist som den lön som senare betalas ut för samma löneutbetalningsperiod, förutsatt att lönerna betalas ut under samma kalendermånad.

Från inkomstregistret får Skatteförvaltningen, arbetspensionsförsäkrings-bolagen, arbetsolycksfallsförsäkringsbolagen, Sysselsättningsfonden, arbetslöshetskassorna, skadeförsäkringsbolagen, arbetarskyddsmyndigheterna, Utsökningsverket och FPA uppgifter i realtid om löner som betalats till arbetstagaren.

Arbetsgivaren ska dessutom göra en separat anmälan till inkomstregistret om det sammanlagda beloppet sjukförsäkringsavgifter som betalats under hela månaden, och denna anmälan ska lämnas in senast på den femte dagen i följande månad.

Arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållningar, källskatter och det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringsavgifter som anmälts separat) betalas till Skatteförvaltningen senast den 12:e dagen i därpå följande kalendermånad.
Närmare information för arbetsgivare vero.fi/sv > Logga in i MinSkatt.

Socialförsäkringsavgifter och beskattning

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna ska betalas också för praktiklöner. Avgifterna år 2026:
Procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen

Arbetsgivaren ska ta ut dessa betalningsandelar av arbetstagaren (7,30 % + 0,89 %) i samband med varje löneutbetalning.

För att omfattas av ArPL ska den anställdas inkomst vara minst 71,72 euro per månad. ArPL-premierna för år 2026 (beror på lönesumman år 2024):

• Avtalsarbetsgivare -> ArPL-premie 24,85 %, eventuell kundgottgörelse och omkostnadsrabatt inverkar nedsättande på premien.

• Tillfällig arbetsgivare, lönesumman understiger 10 272 euro/6 mån. eller inga kontinuerligt anställda arbetstagare -> ArPL-premien 25,85 %

Sysselsättningsfonden uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,31 % för de första 2 509 500 euro av företagets lönesumma. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,89 %. Mer information om betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremien finns på Sysselsättningsfondens webbplats tyollisyysrahasto.fi/sv/.

Arbetsgivaren är skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för eventuella olycksfall i arbetet, om arbetstagarnas sammanlagda lönesumma överstiger 1 500 euro per kalenderår.

På basis av allmänt bindande kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att teckna grupplivförsäkring. I det fallet att arbetstagarna inte har förmånstagare i den mening försäkringen avser, dvs. i praktiken unga arbetstagare, finns det skäl för arbetsgivaren att kontakta försäkringsbolaget och utreda om en grupplivförsäkring är nödvändig.

Arbetsgivarens ansvar för arbetarskyddet

Arbetsgivaren har arbetarskyddsansvar också när det gäller kortvariga praktikantanställningar. Arbetsgivarens arbetarskyddsansvar regleras bland annat i arbetarskyddslagen, som anger att arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta syfte ska arbetsgivaren beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. Arbetsgivaren är också skyldig att fortgående ge akt på arbetsmiljön.

På motsvarande sätt ska arbetstagarna följa de anvisningar som getts och bland annat använda den personliga skyddsutrustning som de fått.

I lagen om unga arbetstagare (under 18 år) konstateras att arbetsgivaren ska se till att en ung arbetstagare, som saknar den yrkesskicklighet och erfarenhet som krävs i arbetet, får undervisning och handledning i sitt arbete, så att arbetstagaren inte utsätter sig själv eller andra för risker. Innan arbetet inleds ska praktikanten göras förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen och de maskiner som används. Om arbetet förutsätter personlig skyddsutrustning, till exempel andningsskydd, ska arbetsgivaren ställa sådan utrustning till praktikantens förfogande. Inom husdjursskötsel ska arbetsgivaren likaså reservera skyddsskor åt arbetstagaren, om arbetarskyddet så kräver.

Arbetsgivarens skyldighet att ordna företagshälsovård gäller allt arbete där arbetsgivaren är skyldig att följa arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren kan ingå avtal om företagshälsovård med hälsovårdscentralen eller med en privat läkarstation eller läkare.

Arbetsvillkor för utländska praktikanter

På utländska praktikanter tillämpas samma arbetsvillkor som på inhemska praktikanter.

Beskattningen för utländska praktikanter

En begränsat skattskyldig (högst 6 månader i Finland) kan i stället för källskatt ansöka om progressiv beskattning. Detta gäller praktikanter som kommer från EU/EES-området eller från ett land med vilket Finland ingått skatteavtal. I övriga fall tillämpas källskatt.

Källskatt

• 35 % oberoende av inkomsterna
• utländska arbetstagare ansöker om ett källskattekort som anger den skattefria löneinkomsten 510 euro/månad (17 euro/dag)

Progressiv beskattning

• personen kommer från EU/EES-området eller från ett land med vilket Finland ingått skatteavtal
• skatteprocenten i Finland beror på inkomsten
• utländska arbetstagare ansöker om ett skattekort som anger skattepro-centen för inkomst intjänad i Finland
• personen måste bevisa den inkomst som intjänats i hemlandet
• ingen skattefri löneinkomst

Utländska arbetstagare kan ansöka om progressiv beskattning med Skatteförvaltningens blankett (6148r).

Socialförsäkringsavgifter

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter uppbärs även på lön som betalas till utländska praktikanter. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den sjukförsäkringspremie som tas från den försäkrades lön fastställs i olika fall enligt följande:

År 2026 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,91 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut av arbetstagaren är 0,88 % av löneinkomsterna, om löneinkomsterna uppgår till sammanlagt minst 17 255 euro per år. I annat fall är arbetstagarens dagpenningspremie 0,00 %. Den dagpenningspremie som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation, även i det fallet att arbetstagaren har ett progressivt skattekort.

Om arbetstagaren är begränsat skattskyldig i Finland (kommer till Finland för högst 6 månader) och sjukförsäkrad (den lön som personen får är minst 800,02 euro per månad), uppbärs utöver källskatten också sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 1,10 %, och om lönen överstiger 17 255 euro/år uppbärs dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie på 0,88 %. Om arbetstagaren har ansökt om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga, ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

1. Endast om källskattekortet eller skattekortet så anger behöver skatt inte tas ut.
2. Den försäkrades sjukförsäkringspremie ingår i den skattepliktigas skatteprocent.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

Rådgivning i anställningsfrågor

Landsbygdens Arbetsgivareförbund erbjuder läroanstalter ett serviceavtal som också innefattar rådgivning i anställningsfrågor. Praktikövervakarna kan vid behov ta kontakt med förbundet.

Praktikgårdarna är också välkomna att direkt bli medlemmar i vårt förbund. Aktuell information om anställningsfrågor är av största vikt, i synnerhet för sådana arbetsgivare som förutom praktikanter också har fast anställda eller säsongsarbetare. Vänligen besök LAF:s webbplats (tyonantajat.fi/sv) eller ta kontakt med förbundet.

Landsbygdens Arbetsgivareförbund, tfn 09 7250 4500

Webbplatser:

Arbets- och näringsministeriet - tem.fi/sv

Skatteförvaltningen - vero.fi/sv

Arbetarskyddsförvaltningen - tyosuojelu.fi/web/sv

Arbetarskyddscentralen - ttk.fi/sv

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF - tyonantajat.fi/sv

EXEMPEL PÅ HUR LÖNEN FÖR EN PRAKTIKANT RÄKNAS UT

I exemplet genomförs praktiken i juli 2026.

Praktikantens bruttolön för tiden 1.7–31.7.2026 är 1 487,80 euro i månaden (172 x 8,65 euro) och består i det här fallet av en förmån med fritt uppehälle och en penninglön. Förmånen med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme) i eget rum har ett värde på 660,00 euro per månad.

Till praktikanten utbetalas som lön det som återstår när förskottsinnehållning verkställts på penninglönen och arbetstagarens andel av pensionsförsäkringspremien (7,30 %) och arbetslöshetsförsäkringspremien (0,89 %) beräknat på bruttolönen har dragits av.

Exempel:
660,00 euro förmån med fritt uppehälle
827,80 euro penninglön
___________
1 487,80 euro bruttolön (40 timmar/vecka)
avdrag som görs på penninglönen (827,80 euro) och som beräknas på bruttolönen:
-223,17 euro förskottsinnehållning, antagande 15 %
-108,61 euro arbetstagarens arbetspensionspremie 7,30 %
-13,24 euro arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie 0,89 %
____________
482,78 euro = penninglön som utbetalas till praktikanten
===========

by Heidi Nemlander