Y/13/2022

LAF:S FÖRVALTNING ÅR 2023

Förbundets höstmöte hölls den 14 december på hotell Lepolampi i Esbo. Höstmötet väljer ordförande och styrelse för följande år. Till styrelsens ordförande återvaldes trädgårdsrådet Pasi Hakkarainen från Luumäki.

Styrelsens sammansättning (ordförande + åtta medlemmar) är oförändrad. Ny ordinarie styrelsemedlem är Tiina Hildén, personalchef från Letala (landsbygdsnäringar), och hennes suppleant är Riku-Sippo Uotila, jordbrukare från Raikku. Ny supple¬ant i styrelsen är Aarni Alanne, jordbrukare från Pemar (landsbygdsnäringarna). Beslut om styrelsens viceordförande och arbetsutskottets sammansättning fattas vid styrelsens konstituerande möte i januari 2023.

Höstmötet utsåg också en revisor och ett valutskott för år 2023.

Styrelsen 2023

Ordförande: Pasi Hakkarainen, trädgårdsråd, Ansari-Yhtymä Oy, Luumäki; trädgårdsbranschen

Landsbygdsnäringarna:

Mikael Jensen, förvaltare, Söderlångvik Gård, Kimitoön
suppleant: Aarne Schildt, jordbrukare, Bosgård Oy, Borgå

Timo Heikkilä, jordbrukare, Heikkilän tila, Rusko
suppleant: Aarni Alanne, jordbrukare, Alanteen tila, Pemar

Anssi Laamanen, jordbrukare, Juvan Muumaa Ay, Juva
suppleant: Hanna-Mari Mähönen, jordbrukare, Koivurannan tila, Kuopio

Tiina Hildén, personalchef, Munax Oy, Letala
suppleant: Riku-Sippo Uotila, jordbrukare, Naistenlinna Oy, Kangasala

Trädgårdsbranschen:

Jenni Rantanen, ekonomichef, Huiskulan puutarha Oy, Åbo
suppleant: Juha Oksanen, verkställande direktör, Oksasen Puutarha Oy, Åbo

Tomi Tahvonen, verkställande direktör, Puutarha Tahvoset Oy, Raseborg
suppleant: Inari Jansson, verkställande direktör, Harviala Oy, Tammerfors

Grön- och miljöanläggningsbranschen:

Mikko Jaakkola, verkställande direktör, Viherrakenne Jaakkola Oy, Forssa
suppleant: Katja Hyvönen, ekonomi- och personalchef, Viherpalvelut Hyvönen Oy, Lahtis

Pälsproduktionsbranschen:

Lasse Paavola, verkställande direktör, E-P:n Minkinrehu Oy, Seinäjoki
suppleant: Peter Björkskog, verkställande direktör, Oy Nyko Ab, Larsmo

Revisor

KPMG Oy: Mikko Laijoki, revisor, CGR
Revisorssuppleant: KPMG Oy utser vid behov en person.

Valutskottet

Valutskottet består av styrelsens ordförande och viceordförande samt Olavi Järvenpää, verkställande direktör (grön- och miljöanläggningsbranschen), och Henrik Jensen, jordbrukare (landsbygdsnäringarna), som bägge valts vid höstmötet.

Kollektivavtalsutskotten

Styrelsen utser utskott för de olika avtalsbranscherna. Utskotten deltar i bered-ningen av kollektivavtalen i samband med förhandlingarna. Beslut om utskot-tens sammansättning år 2023 fattas vid styrelsens konstituerande möte.

Förvaltningsorganens sammansättning finns på vår webbplats under rubriken
Förbundet > Förvaltning.

Vi tackar för gott samarbete under det gångna året och önskar våra medlemmar en fridfull jul och ett gott nytt år 2023.


Y/7/2022

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER ARBETSTAGARE SOM FYLLT 55 ÅR

Arbetstidslagen och arbetsavtalslagen ändras 1.1.2023 när det gäller deltidsarbete och omställningsskydd för arbetstagare som fyllt 55 år.

Förkortad arbetstid

I arbetstidslagen anges att om en arbetstagare av andra sociala skäl eller hälsoskäl än partiell vårdledighet vill ha en kortare arbetstid än den ordinarie arbetstiden, ska arbets-givaren försöka ordna arbetet så att arbetstagaren kan utföra deltidsarbete. I fråga om deltidsarbete ska arbetsgivaren och arbetstagaren ingå ett tidsbestämt avtal för högst 26 veckor åt gången, och av avtalet ska framgå åtminstone arbetstidens längd per dygn och vecka.

På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetet så att arbets-tagaren kan förkorta sin ordinarie arbetstid i syfte att gå i partiell förtida ålderspension eller delinvalidpension eller utföra deltidsarbete under partiell sjukfrånvaro. Denna partiella sjuk¬frånvaro är ny i bestämmelsen. Också bestämmelsen om arbetstagare som fyllt 55 år är ny. Bestämmelsen innebär att arbetsgivaren ska ordna arbetet på ett sätt som möjlig¬gör deltidsarbete när en arbetstagare som fyllt 55 år och varit anställd hos arbets¬givaren i minst tre år vill förkorta sin ordinarie arbetstid.

Arbetstiden förkortas på det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar med beaktande av arbetstagarens behov samt arbetsgivarens produktions- och service-verksamhet. Om arbetsgivaren vägrar att ordna deltidsarbete ska arbetsgivaren ge en motivering till sin vägran.

Sysselsättningsledighet och förfarandet vid upphävande av arbetsavtal

En arbetstagare som sägs upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker eller på grund av företagssanering har rätt till sysselsättningsledighet under uppsägningstiden. Detta innebär att arbetstagaren kan ta ut avlönad ledighet för att under uppsägningstiden delta i utarbetandet av en sysselsättningsplan enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, i arbetskraftsutbildning och därtill ansluten praktik eller inlärning i arbetet enligt planen eller i arbetssökande på eget eller myndigheternas initiativ och i anställnings¬intervjuer eller omplaceringsträning. Sysselsättningsledigheten är maximalt 5–20 arbets¬dagar, beroende på uppsägningstidens längd.

Från och med 1.1.2023 kommer arbetsavtalslagen att ha en ny bestämmelse om särskild rätt till sysselsättningsledighet för personer som fyllt 55 år. Den nya bestämmelsen innebär att om arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen har fyllt 55 år och anställningsförhållandet har varat i minst fem år utan avbrott eller med avbrott som sammanlagt har varat i högst 30 dagar, bestäms sysselsättningsledighetens längd så att den är

  1. sammanlagt högst 5 arbetsdagar, om uppsägningstiden är högst en månad,
  2. sammanlagt högst 15 arbetsdagar, om uppsägningstiden är längre än en månad men högst fyra månader,
  3. sammanlagt högst 25 arbetsdagar, om uppsägningstiden är längre än fyra månader.

Sysselsättningsledighet får också användas för i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsedd utbildning inom omställningsskyddet, och för att göra en kartläggning av kompetens och arbetsförmåga.

Arbetsgivaren är skyldig att informera en arbetstagare som vid delgivning av uppsägningen har fyllt 55 år och vars anställningsförhållande har varat i minst fem år utan avbrott eller med avbrott som sammanlagt har varat i högst 30 dagar om att denne har rätt till sådan utbildning inom omställningsskyddet som avses i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och till sådan omställningspenning som avses i 9 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Dessa nya bestämmelser i arbetsavtalslagen tillämpas när uppsägningsdagen är 1.1.2023 eller senare.

Genom utbildning inom omställningsskyddet ges personer som har fyllt 55 år och som har blivit uppsagda från sitt arbete av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker bättre yrkesfärdigheter eller företagarfärdigheter som stöd för att de snabbt ska få nytt arbete. Utbildning inom omställningsskyddet ska ordnas för uppsagda personer

  1. som blivit uppsagda från ett anställningsförhållande av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker,
  2. som har fyllt 55 år senast den dag de blivit uppsagda,
  3. som senast på uppsägningsdagen har varit anställda hos den arbetsgivare som avses i 1 punkten i minst fem år utan avbrott eller med avbrott som sammanlagt har varat i högst 30 dagar, och
  4. som inom 60 dagar från den dag de blivit uppsagda har registrerat sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.

En arbetssökande som är försäkrad i en arbetslöshetskassa ska söka omställningspen-ning skriftligt hos den arbetslöshetskassa i vilken den arbetssökande är medlem på upp-sägningsdagen och andra arbetssökande ska söka omställningspenning skriftligt hos Folkpensionsanstalten. Som grund för omställningspenningen beaktas den försäkrings-pliktiga lön som betalas av arbetsgivaren och annat vederlag som har betalats på basis av det upphörande anställningsförhållandet under de 12 kalendermånader som föregår upp-sägningsdagen. Omställningspenningen beräknas genom att lönesumman divideras med tolv.

Med vänlig hälsning
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas


P/1/2022

ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR TRÄDGÅRDSPRAKTIKANTER ÅR 2022

Praktik grundar sig på ett arbetsavtal mellan arbetsgivaren och praktikanten.
I detta meddelande tar vi upp centrala anställningsvillkor som grundar sig på Kollektivavtalet för trädgårdsbranschen och som arbetsgivaren ska känna till när en praktikant anställs i företaget. Det nuvarande kollektivavtalet är i kraft till 31.1.2023.

Skillnaden mellan inlärning i arbetet och praktik är att studeranden under en period av inlärning i arbetet inte står i anställningsförhållande till företaget.  Läroanstalten och företaget kommer sinsemellan överens om det praktiska genomförandet av perioder med inlärning i arbetet. Vid inlärning i arbetet har företagaren gentemot den studerande inga sådana skyldigheter som grundar sig på ett anställningsförhållande. Ett undantag är dock arbetarskyddsansvaret som är lika omfattande som i normala anställningsförhållanden.

Arbetsavtal

Anställningsvillkoren avtalas alltid skriftligt. I det skriftliga arbetsavtalet är det också möjligt att komma överens om en prövotid. I en visstidsanställning som är kortare än ett år får prövotiden vara högst hälften av anställningens längd. I annat fall är prövotiden högst 6 månader.

Arbetstid

Ordinarie arbetstid är högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. Av produktionsskäl kan den ordinarie arbetstiden variera mellan 4 och 10 timmar per dag och uppgå till högst 50 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden ska dock inom ramen för den uppgjorda arbetsskiftsförteckningen jämnas ut till högst 8 timmar per dag och högst 40 timmar per vecka under en tidsperiod på 52 veckor.

Med en praktikant som fyllt 18 år är det också möjligt att komma överens om 11 timmars ordinarie arbetsdagar. På samma sätt som ovan ska arbetsgivaren se till att den ordinarie arbetstiden under praktikperioden utjämnas till i genomsnitt högst 8 timmar per dag, också i det fallet att 11 timmars arbetsdagar tillämpas. Arbetstiden jämnas ut genom att praktikanten i motsvarande grad har kortare arbetsdagar eller får hela lediga dagar.

Vid genomsnittlig ordinarie arbetstid ska arbetsgivaren göra upp en arbetstidsplan för hela utjämningsperioden. Av planen ska framgå när arbetsdagarna kommer att vara längre och när de kommer att vara kortare eller när utjämningsledighet ges.

På alla arbetsplatser ska en arbetsskiftsförteckning göras upp som visar vilken tid varje arbetsdag börjar och hur lång arbetsdagen är. Detta gäller också sådana arbetsplatser som inte tillämpar genomsnittlig arbetstid. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för en period på minst fyra veckor, om det inte är omöjligt på grund av oregelbundenheten i arbetet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock alltid göras upp för en så lång tidsperiod som möjligt.

Förkortning av arbetstiden

Om arbetstiden är 40 timmar i veckan har praktikanten rätt till förkortning av arbetstiden (s.k. pekkasdagar). Enligt kollektivavtalet är arbetstidsförkortningen 8 timmar per 17 ordinarie arbetsdagar. Avlönad förkortning ges i form av lediga dagar eller kortare arbetsdagar under praktikperioden, eller alternativt betalas en ersättning som motsvarar den sammanlagda ledigheten när praktiken slutar.

Om den ordinarie veckoarbetstiden är 37,5 timmar, tillämpas inte arbetstidsförkortning.

Lön

Enligt kollektivavtalet för trädgårdsbranschen utgör praktiklönen 85 % av lönen i kravgrupp 1.

Fr.o.m. 1.2.2022 är praktiklönen:

timlön 7,65 euro/timme

månadslön 1 315,80 euro/månad (40 timmars arbetsvecka)

Om du behöver räkna ut lönen för en del av månaden, dividerar du månadslönen med 21,5 och får då lönen för en arbetsdag.

Tillägg som anknyter till lönen:

  • tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–22.00) 58 cent/timme
  • lördagstillägg vid minutförsäljning 119 cent/timme

Praktiklönen kan bestå av en penninglön och ett penningvärde för en naturaförmån. De penningvärden som Skatteförvaltningen slagit fast för naturaförmåner år 2022 är följande:

Förmån med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme)

  • i eget rum 554 euro/månad (18,27 euro/dag)
  • i gemensamt rum 532 euro/månad (17,54 euro/dag)

Bostadsförmån (i gemensamt rum inkl. värme och belysning)

  • i rum med centralvärme 147 euro/månad (4,85 euro/dag)
  • i rum med ugnsuppvärmning 51 euro/månad (1,68 euro/dag)

Kostförmån

  • 7,15 euro per måltid

I slutet av detta meddelande finns ett exempel på hur lönen räknas och hur naturaförmåner beaktas i lönen. Penningvärdet på andra eventuella naturaförmåner finns på webbplatsen www.vero.fi/sv.

Måltidsraster och pauser

När arbetsdagen är minst 6 timmar får praktikanten en måltidsrast som varar minst en halv timme. Måltidsrasten räknas inte som arbetstid. Under en arbetsdag med minst 8 timmar ges två pauser (2 x 12 min.) som ingår i arbetstiden.  Under arbetsdagar som är kortare än 8 timmar får praktikanten en paus. När praktikanten har kortare arbetsdagar för att jämna ut den ordinarie arbetstiden, ges två pauser även under en arbetsdag med minst 7 timmar.

Om det är nödvändigt med tanke på arbetets kontinuitet, är det möjligt att lokalt avtala om att arbetstagaren i stället för att hålla ovan nämnda måltidsrast äter under arbetets gång och då använder högst 20 minuter av arbetstiden.

Veckovila och övriga fridagar

Praktikanten ska få en minst 35 timmars oavbruten veckovila på söndag eller vid en annan tidpunkt under veckan. Av produktionsrelaterade orsaker är det möjligt att komma överens om att veckovilan senareläggs, men den ska dock ges senast inom två månader från den ursprungliga tidpunkten.

Om veckovila inte getts, betalas förutom ersättning för övertids- och söndagsarbete också en separat ersättning för veckovilan, dvs. lön för de timmar som praktikanten arbetat under veckovilodagen.

Utöver veckovilodagen får praktikanten också en annan fridag för varje arbetsvecka.

Om arbetsplatsen tillämpar genomsnittlig ordinarie arbetstid, kan ovan nämnda veckofridagar flyttas och motsvarande ledighet ges senare under praktikperioden.

Midsommarafton, julafton och påsklördagen är oavlönade fridagar, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker annat kräver. För arbete som utförs under dessa dagar betalas lönen förhöjd med 100 %.

Maximiarbetstid och övertidsarbete

Enligt kollektivavtalet granskas det totala antalet utförda arbetstimmar i 6 månaders perioder så att maximiarbetstiden motsvarar i genomsnitt 48 timmar per vecka. Detta begränsar inte tillämpningen av genomsnittlig ordinarie arbetstid, utan är ett nytt sätt att definiera den maximala arbetstid som får utföras. I arbetstidsbokföringen klassificeras övertidsarbetet inte i övertid per dygn och övertid per vecka. Ersättningsgrunderna för övertidsarbete är dock olika vid övertid per dygn och övertid per vecka och därför ska de behandlas separat vid lönebetalningen.

För praktikanter under 18 år får den maximala arbetstiden (ordinarie arbetstid + eventuell övertid) inte överstiga 9 timmar per dygn och inte heller 48 timmar per vecka.

Praktikanter som fyllt 18 år får utföra högst 208 timmar övertidsarbete på 6 månader.

Vid betalningen av övertidsersättning beaktas skillnaden mellan övertid per dygn och övertid per vecka.

Arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstiden ersätts så att de två första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Arbete som överstiger ordinarie arbetstid per vecka ersätts så att de 8 första timmarna ger lönen förhöjd med 50 % och därpå följande timmar ger lönen förhöjd med 100 %.

Om praktikantens ordinarie arbetstid enligt arbetsavtalet är kortare än 8 timmar per dag och kortare än 40 timmar per vecka, börjar övertidsarbetet först efter att 8 timmar eller 40 timmar överskridits. Arbete som utförs inom dessa gränser är s.k. mertidsarbete enligt arbetstidslagen för vilket normal timlön betalas.

I stället för att betala lön för övertidsarbete kan arbetsgivaren och praktikanten också komma överens om att praktikanten får ta ut avlönad ledighet. I det fallet beräknas ledighetens längd med hjälp av samma förhöjningsprocenter (50 eller 100) som beskrivs ovan i samband med ersättningen i pengar.

Mertidsarbete enligt kollektivavtalet

I kollektivavtalet har dessutom avtalats om en möjlighet till 172 timmar mertidsarbete per kalenderår som överstiger 8 timmar per dygn och/eller 40 timmar per vecka. Beslut fattades om en ny avtalspunkt som innebär att arbetsplatsen lokalt kan avtala om en möjlighet till att utföra 172 timmars mertidsarbete utan förhöjningsandelar för övertidsarbete. Detta ska avtalas skriftligt tillsammans med förtroendemannen, och om ingen sådan finns krävs godkännande av förbunden. När det gäller deltidsanställda kan ett sådant avtal tillämpas i förhållande till arbetstiden. Kollektivavtalets parter, dvs. LAF och Industrifacket, har utarbetat en avtalsmall och anvisningar om mertidsarbete för arbetsplatserna. Endast LAF:s medlemmar får tillämpa systemet och för att kunna ta i bruk det behövs ett skriftligt avtal som godkänts av bägge förbunden.

Söndagsarbete

För arbete som utförs på en söndag, en annan kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen betalas lönen förhöjd med 100 %. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsförhöjning. Arbetsgivaren och praktikanten kan komma överens om att den förhöjning som ska betalas för söndagsarbete byts ut mot betald ledig tid. Ledighetens längd beräknas enligt samma princip som en förhöjning som betalas i pengar.

Sjukdomsfall  

Anmälan om sjukfrånvaro

En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att vara i arbete är skyldig att genast meddela arbetsgivaren därom. En arbetstagare som insjuknar kan med egen anmälan vara borta från arbetet i högst två dagar. Om sjukdomen varar längre än så, har arbetsgivaren rätt att kräva läkarintyg över arbetsoförmåga. Vad gäller den del som överstiger det högsta årliga antalet sjukfrånvarodagar med egen anmälan, 6 dagar, tillämpas de arbetsplatsspecifika anvisningarna. Av grundad anledning kan arbetsgivaren hänvisa arbetstagaren till en företagsläkare för undersökning eller kräva läkarintyg som bekräftar sjukdom.

Lön för sjukdomstid

Skyldigheten att betala lön under sjukdomstid beror på hur länge anställningsförhållandet har varat före insjuknandet.

A) Anställningsförhållandet har varat minst en vecka

Då anställningsförhållandet har fortgått minst en vecka, betalas lön för sjukdomstid som utgör 50 % av lönen för de arbetsdagar som infaller på dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar. Om sjukdomen varar längre än det, upphör löneutbetalningen och arbetstagaren kan ansöka om dagpenning hos FPA. Om sjukdomen varar högst dagen för insjuknandet och därpå följande 6 vardagar, betalas ingen lön för den första hela frånvarodagen.

B) Anställningsförhållandet har varat minst en månad

Om praktikantens anställningsförhållande har fortgått minst en månad före insjuknandet, betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid för de arbetsdagar som ingår i en tidsperiod på högst 28 dagar. Om sjukfrånvaron varar högst dagen för insjuknandet och därpå följande 6 vardagar, betalas ingen lön för den första hela frånvarodagen.

Arbetsgivaren har rätt att ansöka om dagpenning hos FPA för den tid som arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid. FPA börjar betala ut dagpenning när sjukdomen fortgått dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar.

Olycksfall som inträffat på fritiden behandlas på samma sätt som sjukdomsfall.

Vid arbetsoförmåga som beror på olycksfall i arbetet föreligger samma lönebetalningsskyldighet som ovan, men bestämmelsen om en karensdag utan lön tillämpas inte. Vid olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren göra en olycksfallsanmälan till försäkringsbolaget. Den ersättning som försäkringsbolaget betalar motsvarar full lön för de fyra första veckorna. Därefter grundar sig ersättningen på den försäkrades årsinkomst.

Semester

Praktikantens anställningsförhållande är en visstidsanställning, och då betalas semesterersättning när anställningen upphör. Ingen semester tas ut under praktiken. Arbetsgivaren och praktikanten kan sinsemellan också komma överens om att semesterersättningen betalas i samband med varje löneutbetalning. Semesterersättningen är 12,5 % av arbetsförtjänsten. Till arbetsförtjänsten räknas de löner som betalats för arbetstiden och eventuell lön för sjukdomstid.

Om arbetsgivaren och praktikanten kommer överens om det, kan praktikanten också ta ut semester under praktiktiden. Varje månad med minst 14 arbetsdagar ger 2 vardagar semester. Lönen för en semesterdag för en anställd med månadslön beräknas genom att månadslönen divideras med 25. Lönen för en semesterdag för en anställd med timlön beräknas så att veckolönen (= veckoarbetstiden x avtalad timlön) divideras med 6 och därefter multipliceras med 1,03. Semesterlönen beräknas på så sätt att den ovan kalkylerade dagslönen multipliceras med antalet semesterdagar.

För uttagen semester betalas dessutom också en semesterpremie som utgör 50 % av semesterlönen. Semesterpremien räknas enbart på den penninglön som ingår i semesterlönen, vilket innebär att värdet på naturaförmåner (t.ex. fritt uppehälle) inte tas med.

Löneutbetalning

Till arbetstagare med timlön betalas lönen två gånger per månad om inte annat överenskommits. Till arbetstagare med månadslön betalas lönen en gång per månad. I samband med löneutbetalningen ska arbetstagaren få en lönespecifikation som visar antalet arbetstimmar, inkomsten och till exempel söndags- och övertidsförhöjningar. Förhöjningsandelar får inte inkluderas i grundlönen. När anställningen upphör ska slutlikviden betalas så snart som möjligt, dock senast inom fyra arbetsdagar.

Inkomstregistret

Arbetsgivaren ska anmäla alla betalda löner till det nationella inkomstregistret inom fem kalenderdagar från betalningsdagen (räknat från den dag då lönerna är på arbetstagarens konto). Anmälan till inkomstregistret görs för varje lönebetalningshändelse, vilket innebär att till exempel löneförskott inte kan betalas utan att de anmäls till inkomstregistret.

Från inkomstregistret får Skatteförvaltningen, arbetspensionsförsäkringsbolagen, arbetsolycksfallsförsäkringsbolagen, Sysselsättningsfonden, arbetslöshetskassorna, skadeförsäkringsbolagen, arbetarskyddsmyndigheterna, Utsökningsverket och FPA uppgifter i realtid om löner som betalats till arbetstagaren.

Arbetsgivaren ska dessutom göra en separat anmälan till inkomstregistret

om det sammanlagda beloppet sjukförsäkringsavgifter som betalats under hela månaden, och denna anmälan ska lämnas in senast på den femte dagen i följande månad.

Arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållningar, källskatter och det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringsavgifter som anmälts separat) betalas till Skatteförvaltningen senast den 12:e dagen i därpå följande kalendermånad.  Närmare information för arbetsgivare www.vero.fi/sv > MinSkatt.

Socialförsäkringsavgifter och beskattning 

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna ska betalas också för praktiklöner. Avgifterna år 2022:

Procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen

Arbetsgivarensandel % Arbetstagarensandel %
Sjukförsäkringsavgift- gäller arbetstagare i åldern 16–67 år 1,34
Arbetspensionspremie ArPL- fr.o.m. 17 år- ArPL-premien efter lönesumman se nedan 7,15 (17–52 år)
Arbetslöshetsförsäkringsavgift- gäller arbetstagare i åldern 17–64 årfr.o.m. 1.8.2022 i åldern 18–64 år 0,50 1,50
GrupplivförsäkringspremieOlycksfallsförsäkringspremie- prissätts av försäkringsbolaget 0,06

Arbetsgivaren ska ta ut dessa betalningsandelar av arbetstagaren (7,15 % + 1,50 %) i samband med varje löneutbetalning.

För att omfattas av ArPL ska den anställdas inkomst vara minst 62,88 euro per månad. ArPL-premierna för år 2022 (beror på lönesumman år 2020):

  • Avtalsarbetsgivare ? ArPL-premie 25,85 %, eventuell kundåterbäring och omkostnadsrabatt inverkar nedsättande på premien.
  • Tillfällig arbetsgivare, lönesumman understiger 9 006 euro/6 mån. eller inga kontinuerligt anställda arbetstagare ? ArPL-premien 25,85 %.

Sysselsättningsfonden uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,50 % för de första 2 197 500 euro av företagets lönesumma. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 1,50 %. Mer information om betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremien finns på Sysselsättningsfondens webbplats www.tyollisyysrahasto.fi/sv/.

Arbetsgivaren är skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för eventuella olycksfall i arbetet, om arbetstagarnas sammanlagda lönesumma överstiger 1 300 euro per kalenderår.

På basis av allmänt bindande kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att teckna grupplivförsäkring. I det fallet att arbetstagarna inte har förmånstagare i den mening försäkringen avser, dvs. i praktiken unga arbetstagare, finns det skäl för arbetsgivaren att kontakta försäkringsbolaget och utreda om en grupplivförsäkring är nödvändig.

Arbetsgivarens ansvar för arbetarskyddet

Arbetsgivaren har arbetarskyddsansvar också när det gäller kortvariga praktikantanställningar. Arbetsgivarens arbetarskyddsansvar regleras bland annat i arbetarskyddslagen, som anger att arbetsgivaren ska beakta alla faktorer som anknyter till arbetets natur, arbetsförhållandena och arbetstagarens ålder, kön, yrkesskicklighet och övriga förutsättningar för att skydda arbetstagaren mot olycksfall och olägenheter för hälsan. Arbetsgivaren är också skyldig att fortgående ge akt på arbetsmiljön.

På motsvarande sätt ska arbetstagarna följa de anvisningar som getts och bland annat använda den personliga skyddsutrustning som de fått.

I lagen om unga arbetstagare (under 18 år) konstateras att arbetsgivaren ska se till att en ung arbetstagare, som saknar den yrkesskicklighet och erfarenhet som krävs i arbetet, får undervisning och handledning i sitt arbete, så att arbetstagaren inte utsätter sig själv eller andra för risker. Innan arbetet inleds ska praktikanten göras förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen och de maskiner som används. Om arbetet förutsätter personlig skyddsutrustning, till exempel andningsskydd, ska arbetsgivaren ställa sådan utrustning till praktikantens förfogande.

Arbetsgivarens skyldighet att ordna företagshälsovård gäller allt arbete där arbetsgivaren är skyldig att följa arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren kan ingå avtal om företagshälsovård med hälsovårdscentralen eller med en privat läkarstation eller läkare.

Arbetsvillkor för utländska praktikanter

På utländska praktikanter tillämpas samma arbetsvillkor som på inhemska praktikanter.

Beskattningen för utländska praktikanter

En begränsat skattskyldig (högst 6 månader i Finland) kan i stället för källskatt ansöka om progressiv beskattning. Detta gäller praktikanter som kommer från EU/EES-området eller från ett land med vilket Finland ingått skatteavtal. I övriga fall tillämpas källskatt.

Källskatt

  • 35 % oberoende av inkomsterna
  • utländska arbetstagare ansöker om ett källskattekort som anger den skattefria löneinkomsten 510 euro/månad (17 euro/dag)

Progressiv beskattning

  • personen kommer från EU/EES-området eller från ett land med vilket Finland ingått skatteavtal
  • skatteprocenten i Finland beror på inkomsten
  • utländska arbetstagare ansöker om ett skattekort som anger skatteprocenten för inkomst intjänad i Finland
  • personen måste bevisa den inkomst som intjänats i hemlandet
  • ingen skattefri löneinkomst

Utländska arbetstagare kan ansöka om progressiv beskattning med Skatteförvaltningens blankett (VEROH 6148r).

Socialförsäkringsavgifter

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter uppbärs även på lön som betalas till utländska praktikanter. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den sjukförsäkringspremie som tas från den försäkrades lön fastställs i olika fall enligt följande:

År 2022 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,34 %. Om de årliga löneinkomsterna uppgår till sammanlagt minst 15 128 euro är sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut av arbetstagaren 1,18 % av löneinkomsterna. I annat fall är arbetstagarens dagpenningspremie 0,00 %. Den dagpenningspremie som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation, även i det fallet att arbetstagaren har ett progressivt skattekort.

Om arbetstagaren är begränsat skattskyldig i Finland (kommer till Finland för högst 6 månader) och sjukförsäkrad (den lön som personen får är minst 741,75 euro per månad), uppbärs utöver källskatten också sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 0,53 %, och om lönen överstiger 15 128 euro/år uppbärs dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie på 1,18 %. Om arbetstagaren har ansökt om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga, ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

1) Endast om källskattekortet eller skattekortet så anger behöver skatt

inte tas ut.

2) Den försäkrades sjukförsäkringspremie ingår i den skattepliktigas skatteprocent.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

Rådgivning i anställningsfrågor

Landsbygdens Arbetsgivareförbund erbjuder läroanstalter ett serviceavtal som också innefattar rådgivning i anställningsfrågor. Praktikövervakarna kan vid behov ta kontakt med förbundet.

Handelsträdgårdar, plantskolor och andra företag inom trädgårdsbranschen är välkomna att bli medlemmar i vårt förbund. Aktuell information om anställningsfrågor är av största vikt, i synnerhet för sådana arbetsgivare som förutom praktikanter också har fast anställda eller säsongsarbetare. Vänligen besök vår webbplats (www.tyonantajat.fi/sw) och ta kontakt, om du vill bli medlem.  

LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

Kristel Nybondas

verkställande direktör

Webbplatser:

Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi/sv

Skatteförvaltningen www.vero.fi/sv

Arbetarskyddsförvaltningen www.tyosuojelu.fi/web/sv

Arbetarskyddscentralen www.tyoturva.fi/sv

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF www.tyonantajat.fi/sw

EXEMPEL PÅ HUR LÖNEN FÖR EN PRAKTIKANT RÄKNAS UT

I exemplet genomförs praktiken i juni 2022.

Praktikantens bruttolön för tiden 1.6–30.6.2021 är 1 315,80 euro i månaden (172 x 7,65 euro) och består i det här fallet av en förmån med fritt uppehälle och en penninglön. Förmånen med fritt uppehälle (bostad, kost, belysning och värme) i eget rum har ett värde på 554 euro per månad.

Till praktikanten utbetalas som lön det som återstår när förskottsinnehållning verkställts på penninglönen och arbetstagarens andel av pensionsförsäkringspremien (7,15 %) och arbetslöshetsförsäkringspremien (1,50 %) beräknat på bruttolönen har dragits av.

Exempel:

554,00 euro förmån med fritt uppehälle

761,80 euro penninglön

________

1 315,80 euro bruttolön (40 timmar/vecka)

avdrag som görs på penninglönen (761,80 euro) och som beräknas på bruttolönen:

-197,37 euro förskottsinnehållning, antagande 15 %

-94,08 euro arbetstagarens arbetspensionspremie 7,15 %

-18,42 euro arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie 1,50 %

_________

451,93 euro = penninglön som utbetalas till praktikanten

========