Puutarha_kukkia

Y/4/2025

LAF:s förvaltning år 2025 och ändring av grunden för medlemsavgiften

Förbundets höstmöte hölls den 4 december i Helsingfors (Kilta-sali). Höstmötet väljer ordförande och styrelse för följande år. Till styrelsens ordförande återvaldes jordbrukaren Anssi Laamanen (landsbygdsnäringarna) för sin andra period.

Styrelsens sammansättning (ordförande + åtta medlemmar) är oförändrad.

Nya ordinarie medlemmar i styrelsen är Aarni Alanne, bärodlare från Pemar (landsbygdsnäringarna), Inari Jansson, verkställande direktör från Tammerfors (trädgårdsbranschen), och Fredrik Snellman, verkställande direktör från Pedersöre (pälsproduktionsbranschen). De tidigare styrelsemedlemmarna Tomi Tahvonen, verkställande direktör från Raseborg (trädgårdsbranschen) och Timo Heikkilä, jordbrukare från Rusko (landsbygdsnäringarna) blir suppleanter. Beslut om styrelsens viceordförande och arbetsutskottets sammansättning fattas vid styrelsens konstituerande möte i januari 2025.

Höstmötet utsåg också en revisor och ett valutskott för år 2025.

Medlemmar i styrelsen 2025

Ordförande: Anssi Laamanen, jordbrukare, Juvan Muumaa Ay, Juva, och Jokiniemen Kartano Oy, Lovisa; landsbygdsnäringarna

Landsbygdsnäringarna:

Mikael Jensen, förvaltare, Söderlångvik Gård, Kimitoön
suppleant: Aarne Schildt, jordbrukare, Bosgård Oy, Borgå

Aarni Alanne, bärodlare, Alanteen tila, Pemar
suppleant: Timo Heikkilä, jordbrukare, Heikkilän tila, Rusko

Tiina Hildén, personalchef, Munax Oy, Letala
suppleant: Hanna-Mari Mähönen, jordbrukare, Koivurannan tila, Kuopio

Trädgårdsbranschen:

Juha Oksanen, verkställande direktör, Oksasen Puutarha Oy, Åbo
suppleant: Sakari Tamsi, verkställande direktör, Matti Tamsi Oy, Östermark

Jenni Rantanen, ekonomichef, Huiskulan puutarha Oy, Åbo
suppleant: Anselmi Hakkarainen, verkställande direktör, Ansari-Yhtymä Oy, Luumäki

Inari Jansson, verkställande direktör, Harviala Oy, Tammerfors
suppleant: Tomi Tahvonen, verkställande direktör, Puutarha Tahvoset Oy, Raseborg

Grön- och miljöanläggningsbranschen:

Mikko Jaakkola, verkställande direktör, Viherrakenne Jaakkola Oy, Forssa
suppleant: Katja Hyvönen, ekonomi- och personalchef, Viherpalvelut Hyvönen Oy, Lahtis

Pälsproduktionsbranschen:

Fredrik Snellman, verkställande direktör, Torp Frys Ab, Pedersöre
suppleant: Esa Rantakangas, verkställande direktör, Höltin Minkki Oy, Lappajärvi

Revisor

KPMG Oy: Mikko Laijoki, revisor, CGR
Revisorssuppleant: KPMG Oy utser vid behov en person.

Valutskottet

Valutskottet består av styrelsens ordförande och viceordförande samt Olavi Järvenpää, verkställande direktör (grön- och miljöanläggningsbranschen), och Henrik Jensen, jordbrukare (landsbygdsnäringarna), som bägge valts vid höstmötet.

Kollektivavtalsutskotten

Styrelsen utser utskott för de olika avtalsbranscherna. Utskotten deltar i beredningen av kollektivavtalen i samband med förhandlingarna. Beslut om utskottens sammansättning år 2025 fattas vid styrelsens konstituerande möte.

Förvaltningsorganens sammansättning finns på vår webbplats under rubriken Förbundet > Förvaltning.

Medlemsavgifterna ändras 2025

Avgiftsgrunden ändras i enlighet med styrelsen förslag och kommer att vara 0,42 % av lönesumman för föregående år. Minimiavgiften ändras till 160 euro (lönesumman understiger 38 095 euro per år) och det nya avgiftstaket är 6 300 euro (lönesumman överstiger 1 500 000 euro per år). Avgiften för hyrd arbetskraft är oförändrad, dvs. 0,26 % av de kostnader som arbetsgivaren betalat för hyrd arbetskraft.

Lämna in årsanmälan

På samma sätt som tidigare ber vi alla medlemmar besvara vår begäran om årsanmälan som sänds i januari och efterfrågar den utbetalda lönesumman år 2024, eventuella kostnader för hyrd arbetskraft och antalet arbetstagare.

Vänligen skicka in årsanmälan senast 28.2.2025. Faktureringen sker vid samma tidpunkt som tidigare.

Vänligen fyll i årsanmälan på vår webbplats via länken Kom ihåg årsanmälan.
Vi fakturerar medlemsavgiften på basis av den lönesumma som arbetsgivaren uppger.

Kom också ihåg att meddela om din e-postadress ändras, eftersom e-posten är en viktig informationskanal mellan oss och våra medlemmar. Vi sänder bland annat information om nya medlemsbrev per e-post. Kom också ihåg att meddela om det sker ändringar i företagets uppgifter och om företaget har en nätfaktureringsadress.

År 2024 är det sista året då vi sänder papperspost. Från och med år 2025 sänder vi medlemsbreven per post endast till de medlemmar som särskilt begär om det.

Vi tackar för gott samarbete under det gångna året och önskar våra medlemmar en fridfull jul och ett gott nytt år 2025.


pexels-deneen-lt-1058401

M/1/2025

Resekostnadsersättningar inom landsbygdsnäringarna år 2025

År 2025 är ersättningarna för resekostnader enligt 27 § 11 punkten i Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna följande:

Arbetsresor med karaktär av kommendering fr.o.m. 1.1.2025

Arbetsgivaren betalar resekostnader och andra direkta kostnader för arbetsresor som har karaktär av kommendering och som arbetstagaren företar på uppdrag av arbetsgivaren. Om arbetsresan förutsätter övernattning är arbetsgivaren skyldig att ordna inkvarteringen och att stå för inkvarteringskostnaderna.

När en arbetstagare på uppdrag av arbetsgivaren företar en arbetsresa som har karaktär av kommendering, betalar arbetsgivaren kostnadsersättning enligt följande:

  • resa som varar längre än 10 timmar -> kostnadsersättning 29,65 euro
  • resa som varar längre än 6 timmar -> kostnadsersättning 19,95 euro
  • vid användning av arbetstagarens bil på kommenderingsresa är ersättningen 59 cent per kilometer

Om arbetstagaren under resan får mat som arbetsgivaren bekostat halveras kostnadsersättningen. Med gratis mat avses två måltider när det är fråga om den högre kostnadsersättningen och en måltid när det är fråga om den lägre ersättningen.

Servicekörning som arbetstagaren utför med egen bil och som anknyter till arbetet ersätts med 59 cent per kilometer, förutsatt att arbetstagaren har kommit överens med arbetsgivaren om att egen bil ska användas.

Dagliga resekostnader

I 27 § 10 punkten i Kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna avtalas om ersättning av dagliga resekostnader i de fall då arbetstagarens arbetsdag till exempel är uppdelad i två arbetspass så att arbetstagaren åker hem mellan passen. Beloppet justeras årligen.

Om arbetsskiften har avtalats så att arbetsdygnet innehåller flera än en tur- och returresa mellan hemmet och arbetsplatsen, betalas år 2025 minst 34 cent per kilometer i form av skattepliktig lön som ersättning för extra resor.

Det primära förfarandet är att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ersättningen av resekostnaderna. Ersättningen av resekostnaderna ska behandlas åtskilt från den ordinarie lönen. Om arbetsgivaren redan tidigare kommit överens med arbetstagaren om att resekostnaderna betalas till exempel månadsvis, fortsätter det avtalet att gälla.

Ovannämnda ersättning av resekostnader är förskottsinnehållningspliktig lön, eftersom skattemyndigheterna inte godkänner skattefri utbetalning av kostnader för resor mellan en fast arbetsplats och arbetstagarens bostad.


maatalous_peltomaisema

Y/3/2025

Förskottsinnehållning år 2025

Skattekorten för år 2025 träder i kraft genast vid ingången av januari. Tidigare har skattekorten trätt i kraft först i februari. Också inkomstgränsen har nu beräknats på 12 månader. I inkomstgränsen ingår eventuell semesterpremie.

Om arbetsgivaren eller någon annan inkomstbetalare inte kan använda det nya skattekortet i januari, är det möjligt att använda det skattekort som varit gällande i slutet av år 2024. Betalaren ska meddela arbetstagaren vilket skattekort som tillämpas i januari.

Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter år 2025

I tabellen nedan finns socialförsäkringsavgifterna för år 2025. Löneutbetalningsdagen avgör vilken avgiftsprocent arbetsgivaren ska tillämpa. Det har ingen betydelse under vilken tid lönen har intjänats, det är utbetalningstidpunkten som avgör vilken procentsats som ska användas. De nya socialförsäkringsavgifterna gäller fr.o.m. 1.1.2025.

Socialförsäkringsavgifterna år 2025 (procent av förskottsinnehållningspliktig lön):

1. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,87 %

Sjukförsäkringsavgiften betalas för arbetstagare i åldern 16–67 år.

1.1. Arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter ingår i förskottsinnehållningen

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie är 1,06 %.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie är 0,84 % av bruttolönen. Det dagpenningsbelopp som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation. År 2025 uppbärs ingen dagpenningspremie på årsinkomster som understiger 16 862 euro.

2. Arbetslöshets-försäkringspremie

Arbetsgivarens andel Arbetstagarens andel
0,20 % 0,59 %

Premien är 0,20 % för de första 2 455 500 euro av företagets lönesumma och 0,80 % för den överskjutande delen.

Arbetslöshetsförsäkringspremien betalas för arbetstagare i åldern 18–64 år.

2.1. Arbetslöshets-försäkringspremie för delägare i företag

Arbetsgivarens andel Delägarens andel
0,20 % 0,30 %

av de löner som betalas till företagets delägare.

3. Arbetspensionsförsäkringspremier och gränsbelopp 

ArPL-premier:

Avtalsarbetsgivare

  • ArPL-grundpremie 25,28 %
  • eventuell kundåterbäring och omkostnadsrabatt inverkar nedsättande på premien
  • om lönesumman år 2023 var minst 2 337 000 euro, påverkas försäkringspremien av invalidpensionsavgiften enligt avgiftsklassen och nedsättningen av avgiftsförlustandelen.

Tillfällig arbetsgivare
- lönesumman understiger 10 038 euro/6 månader och inga kontinuerligt anställda arbetstagare 26,28 %

Arbetstagarens andel av ArPL-premien

17–52-åringar 7,15 %
53–62-åringar 8,65 %
63 år fyllda 7,15 %

Arbetsgivaren innehåller arbetstagarens ArPL-premie i samband med löneutbetalningen.

Gränsbeloppet för ArPL-premien 70,08 euro/mån.

4. Grupplivförsäkringspremie Arbetsgivarens Arbetstagarens

Arbetsgivarens andel Arbetstagarens andel
i genomsnitt 0,06 % -

Försäkringsbolaget fakturerar i samband med olycksfallsförsäkringspremien.
Närmare information fås från det egna försäkringsbolaget.

5. Olycksfallsförsäkringspremie 

Om arbetstagarnas lön totalt överstiger 1 500 euro per år, är arbetsgivaren skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för sina arbetstagare.
Olycksfallsförsäkringstariffen varierar beroende på olycksfallsrisken i arbetet.


maatalous_vehnäpelto (1)

M+P/1/2025

Sociala villkorligheten träder i kraft 1.1.2025

Vid ingången av år 2025 kommer EU:s odlarstöd att bindas till ett krav som innebär att försummelse av arbetarskydd och arbetsavtal kan leda till förlust av stöd. Det finns inget storlekskrav på gården. Endast de odlare som inte har arbetskraft står utanför bestämmelserna.

I detta skede berörs inte de nationella stöden för växthusproduktion av den sociala villkorligheten, men det finns planer på att den senare ska utvidgas också till dem.

Det enda nya är att försummelser i arbetsavtals- och arbetarskyddsfrågor kan leda till förlust av stöd. För de arbetsgivare som redan nu tillämpar gällande lagstiftning och kollektivavtal blir det inga följder.

Kännetecknen för en anställning uppfylls om arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning under dennes ledning och uppsikt mot lön eller annat vederlag. Dessa kännetecken kan också uppfyllas i fråga om en familjemedlem.

I frågor som gäller anställningsvillkor kan du kontakta LAF.

Arbetarskydd

Arbetsgivaren är skyldig att i förebyggande syfte sörja för arbetstagarens säkerhet och hälsa i alla arbetsrelaterade situationer.

Arbetarskyddet ska säkerställas även i det fallet att odlaren inte själv direkt har anställt arbetstagaren, med andra ord gäller detta också hyrd arbetskraft eller till exempel en utomstående avbytare.

I frågor som gäller arbetarskyddet kan du kontakta Arbetarskyddscentralen (TTK).

TTK har också sammanställt material om arbetarskyddet inom jordbruket, största delen av materialet är på finska.

Tillsynsmyndighet

I Finland är det Regionförvaltningsverket (RFV) som sköter tillsynen. Arbetarskyddsinspektionerna fortsätter på samma sätt som tidigare, vilket innebär att det inte kommer nya myndigheter som utför inspektioner på gårdarna.

Stödföljderna bedöms utgående från RFV:s beslut. Vid bedömningen av försummelserna beaktas allvarligheten, omfattningen, kontinuiteten eller upprepningen och avsiktligheten. Anvisningar och uppmaningar som utfärdas för första gången medför inga konsekvenser.

Den som inte följer lagstiftningen kan råka ut för sanktioner på samma sätt som hittills, men om den sociala villkorlighetens krav försummas kan det dessutom bli minskningar i odlarstöden.

 


maatalous_peltomaisema

Y/2/2025

Fpa:s ersättningar via inkomstregistret

Via inkomstregistret kan du redan nu ansöka om sjukdagpenning, föräldradagpenning, rehabiliteringspenning och familjeledighetsersättning. Från och med årsskiftet kan du också ansöka om partiell sjukdagpenning och semesterkostnadsersättning via inkomstregistret.

FPA betalar partiell sjukdagpenning till arbetsgivare som betalar ut lön för heltidsarbete under en period av deltidsarbete. Utöver ansökan ska arbetsgivaren sända uppgifter om avtalet om deltidsarbete till FPA via e-tjänsten för arbetsgivare. Som bilaga behövs ett läkarintyg A eller ett läkarutlåtande B som skrivits av en företagsläkare eller en läkare som på annat sätt är väl insatt i arbetsförhållandena. E-tjänsten för arbetsgivare förnyas 2.12.2024 och samtidigt ändras namnet till Dagpennings- och ersättningstjänsten för arbetsgivare.

Rätt till ersättning för semesterkostnader har de arbetsgivare som är skyldiga att betala semesterlön eller semesterersättning för semester som tjänats in under särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet. Arbetstagaren kan tjäna in semester för sammanlagt högst 160 vardagar under graviditets- och föräldraledigheten. Vid särskild graviditetsledighet tjänar arbetstagaren dessutom in semester under hela denna ledighet.

På inkomstregistrets webbplats (vero.fi/sv/inkomstregistret) finns anvisningar om vilka uppgifter arbetsgivaren ska ange i löneuppgiftsanmälan vid ansökan om partiell sjukdagpenning och ersättning för semesterkostnader. På sidorna finns dessutom anvisningar för ansökan om sjukdagpenning, föräldradagpenning, rehabiliteringspenning och familjeledighetsersättning.

Arbetsgivare som ansöker om FPA-förmåner med eSARA-filer

Det lönar sig att redan nu förbereda sig på att börja ansöka om FPA:s förmåner via inkomstregistret i stället för med eSARA-filer. Användningen av eSARA-filer som skickas via Ilmoitin.fi kommer att upphöra 30.9.2025 på grund av föråldrad teknik.

FPA har sammanställt anvisningar för hur övergången till inkomstregistret sker.


maatalous_peltomaisema

Y/1/2025

Beskattningsvärden för naturaförmåner år 2025

Skatteförvaltningen har fattat beslut om de beskattningsvärden som ska tillämpas på naturaförmåner vid förskottsinnehållningen år 2025. Beslutet följer som bilaga.

I beloppen har den förhöjda kostnadsnivån beaktats, till exempel uppgår kostförmånen nu till 8,60 euro per måltid. Telefonförmånens värde är oförändrat, dvs. 20 euro. Bostadsförmånernas värden har stigit.

Skattefria ersättningar för resekostnader år 2025

Skatteförvaltningen har också fattat beslut om skattefria ersättningar för resekostnader år 2025. Beslutet följer som bilaga. Dagtraktamentena och måltidsersättningen stiger.

  • heldagtraktamente 53,00 euro
  • partiellt dagtraktamente 24,00 euro
  • måltidsersättning 13,25 euro

Kilometerersättningen för användning av egen bil stiger till 59 cent per kilometer. När det gäller förmånen att använda bil sjunker ersättningsbeloppet till 12 cent per kilometer.

Besluten finns också på skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi/sv > Detaljerade skatteanvisningar > Beslut.

Obs!

De medlemmar som omfattas av kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen samt grön- och miljöanläggningsbranschen informeras separat om de resekostnadsersättningar som gäller dessa branscher.

Uppgifterna om beskattningsvärden för naturaförmåner och skattefria resekostnadsersättningar finns på våra medlemssidor, både under egna rubriker och bland medlemsbreven.

Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2025

Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2025


talvi-mta

M+P+T+V/3/2024

Arbetsdagar, fridagar och lönebetalning under jultiden

December och årsskiftet medför ändringar i de normala arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen.

Självständighetsdagen

Enligt lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag ska arbetet avbrytas på självständighetsdagen på samma sätt som på söndagar. Trots att arbetet avbryts ska arbetstagaren för självständighetsdagen, om den annars hade varit en arbetsdag, få en lön som motsvarar en hel arbetsdag och som beräknas enligt medeltimförtjänsten.

Om arbete utförs mot dag-, tim- eller ackordslön är förutsättningen för utbetalning av lön att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren oavbrutet i minst 6 arbetsdagar före självständighetsdagen. En arbetstagare med vecko- eller månadslön får lika stor lön varje vecka eller månad och således minskar lönen inte på grund av självständighetsdagen.

I år infaller självständighetsdagen 6.12 på en fredag. Om ovan nämnda förutsättningar uppfylls, ska arbetstagaren få lön för självständighetsdagen.
En arbetstagare som arbetar på självständighetsdagen får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter självständighetsdagen

Lördag 7.12 efter självständighetsdagen är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som en ordinarie arbetsdag i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.

Julafton

Julafton 24.12 infaller i år på en tisdag och är en oavlönad fridag. Om produktionen dock kräver att arbetstagaren arbetar på julafton, betalas lönen förhöjd med 100 %.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får lika stor lön varje vecka eller månad och således minskar lönen inte på grund av julafton.

Söckenhelgsersättning

När en söckenhelg infaller på en annan vardag än en lördag får arbetstagaren enligt kollektivavtalen söckenhelgsersättning för ordinarie arbetstid beräknad enligt medeltimförtjänsten.

Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltimförtjänstens beräkningsperiod.

Söckenhelgsersättning betalas också till en arbetstagare för vilken den aktuella söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen är en normal veckofridag.

Om arbetstagaren arbetar under endast en del av söckenhelgen, betalas lön enligt bestämmelserna för arbetstimmarna och söckenhelgsersättning för de lediga timmarna.

Utbetalning av söckenhelgsersättning förutsätter att

  • arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga och att
  • arbetsgivaren enligt kollektivavtalet är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbetsdagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgivarens samtycke eller permittering.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg.

Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning

Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls samtidigt:

a) i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst sex månader

OCH

b) arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.

Söckenhelgsersättning vid djurskötsel

För djurskötsel under söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, dvs. ingen söckenhelgsersättning. För juldagen betalas dock både söckenhelgsersättning och lön som för söndagsarbete, också i det fallet att juldagen infaller på en lördag eller söndag.

Juldagen

Juldagen 25.12 infaller i år på en onsdag. Om ovan nämnda förutsättningar för söckenhelgsersättning uppfylls, ska arbetstagaren få en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid.

Om arbetstagaren arbetar på juldagen betalas förutom söckenhelgsersättning också lönen förhöjd med 100 %.

Annandag jul

Annandag jul 26.12 infaller i år på en torsdag. Arbetstagare som är lediga då får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls. Arbetstagare som arbetar på annandag jul får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter julen

Lördagen efter julen 28.12 är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.

Nyårsdagen

Nyårsdagen 1.1.2025 infaller på en onsdag och i regel avbryts arbetet. Om ovan nämnda förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning uppfylls, får arbetstagaren en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid. Om arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, betalas lönen förhöjd med 100 %.

Trettondagen

Trettondagen 6.1.2025 infaller på en måndag. Om ovan nämnda förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning uppfylls, får arbetstagaren en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid. Om arbetstagaren arbetar på trettondagen, betalas lönen för utfört arbete förhöjd med 100 %.

Semester under jultiden

Under vecka 52 åtgår tre semesterdagar. Under vecka 1 åtgår fem semesterdagar. Enligt semesterlagen räknas varken julafton eller kyrkliga helgdagar som semesterdagar.

För söckenhelger som infaller under semestern betalas söckenhelgsersättning, om förutsättningarna för betalning uppfylls.

Tjänsteårstillägget år 2024

Tjänsteårstillägg betalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter den 1 december. Beloppet beror på hur länge anställningen varat oavbruten fram till utgången av november samma år.

Tjänsteårstilläggen år 2024:

Landsbygdsnäringarna:
5–9 v 151 euroa
10–15 v 205 euroa
16–19 v 280 euroa
20 v tai yli 373 euroa
Trädgårdsbranschen:
5–7 v  97 euroa
8–11 v 189 euroa
12–15 v 284 euroa
16–19 v 376 euroa
20 v tai yli 480 euroa
Pälsproduktionsbranschen:
8–11 v  99 euroa
12–15 v 193 euroa
16–19 v 290 euroa
20 v tai yli 383 euroa

pexels-pixabay-235767

Kallelse till förbundsmöte 4.12.2024

Kallelse till förbundsmöte

Bästa medlem i förbundet

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF rf håller sitt höstmöte onsdagen den 4 december 2024 kl. 10.00. Plats: Kilta-sali (adress: Lappbrinken 1, 00180 Helsingfors)

Vi behandlar en ändring av grunden för medlemsavgiften för första gången sedan år 1997.

Mötesdagens program

9.30 Anmälning
Kaffeservering

10.00 Höstmöte

  • Mötet öppnas, Anssi Laamanen, ordförande
  • Höstmötets stadgeenliga ärenden

ca 11.15 Social villkorlighet
- Kristel Nybondas, verkställande direktör

11.30 Arbetsmarknadsläget och förhandlingarna
- Markus Äimälä, direktör för juridiska ärenden vid EK

12.15 Lunch

ca 13.30 Styrelsemöte

Välkommen på höstmöte!

Styrelsen

Anmälan till höstmötet

Vänligen anmäl dig till höstmötet senast den 18 november per e-post eller per telefon 09 7250 4500. För att kunna använda din rösträtt vid en eventuell omröstning måste du anmäla dig till mötet senast den 18 november.

På höstmötet behandlas följande stadgeenliga ärenden:

  • budgeten för år 2025
  • ändring av stadgarna
  • medlemsavgifterna för år 2025
  • arvoden och kostnadsersättningar för år 2025
  • val av styrelsens ordförande för år 2025
  • val av nya styrelsemedlemmar för åren 2025–2026 i stället för de medlemmar som står i tur att avgå
  • val av revisor för år 2025
  • val av valutskott för år 2025

Styrelsen


maatalous_vehnä

Y/9/2024

Utbildning i anställningsfrågor - Hösten 2024

Vet du vad företrädesordning betyder eller hur anställningsvillkoren bestäms? Och vet du hur lokala avtal kan ingås på arbetsplatsen?

Vi erbjuder dig ett utbildningspaket som bland annat besvarar dessa frågor. Vi går igenom frågor med hjälp av exempel och förhoppningsvis blir det också livlig diskussion. Vi erbjuder också en översikt över aktuella frågor på arbetsmarknaden och den sociala villkorligheten.

Föreläsare är förbundets personal Kristel Nybondas, Minna Marttila, Manuela Tallberg-Nygård och förbundets nya sakkunniga Kirsi Hyvönen.

Kirsi Hyvönen ansvarar framöver för förbundets utbildningar. Frågor och förslag som gäller utbildningar kan sändas direkt till .

Utbildningsdag i anställningsfrågor:

  • Tammerfors 21.10.2024, 8.30–16.00 (på finska)
    Lapland Hotels Arena, Ratapihankatu 54, Tammerfors
    sista anmälningsdag 29.9.
  • Vasa 29.10.2024, 8.30–16.00 (på svenska)
    Scandic Vaasa, Rostensgatan 6, Vasa
    sista anmälningsdag 26.9.
  • Kuopio 12.11.2024, 8.30–16.00 (på finska)
    Sokos Hotelli Puijonsarvi, Minna Canthinkatu 16, Kuopio
    sista anmälningsdag 28.10.

Högst 40 deltagare ryms med på utbildningsdagen. Om vi inte får tillräckligt många deltagare, blir vi tvungna att ställa in utbildningen. De som anmält sig får information per e-post om utbildningsdagen ställs in.

Utbildningsmaterialet delas ut på ort och ställe och sänds elektroniskt efter utbildningen.

Preliminärt heldagsprogram

8.30 Frukost

9.00 Nyheter från arbetsmarknaden

10.15 Paus

10.30 Social villkorlighet

11.15 Lunch

12.00 Hur bestäms anställningsvillkoren?

13.45 Kaffepaus

14.00 Lokala avtal och andra frågor som avtalas på arbetsplatsen

ca 16.00 Dagen avslutas

Anmälan till utbildningsdagen

Vänligen anmäl dig till utbildningsdagen via våra medlemssidor tyonantajat.fi/sv > Material och blanketter> Utbildning. Om du har frågor kan du kontakta oss per e-post eller telefon 09 7250 4500.

Välkommen på utbildning!


maatalous_peltomaisema

Y/8/2024

LAGSTIFTNING I ÖVERSIKT

Innehåll:

  • Begränsning av konflikträtten
  • Förteckning över reproduktionsstörande ämnen
  • Ny förordning om skydd för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet
  • Kommande ändringar i lagstiftningen

 

Ändringar i begränsningen av konflikträtten

Ett mål i regeringens arbetsmarknadsreform är att förbättra arbetsfreden. Lagändringarna syftar till att motverka störningar på arbetsmarknaden. Genom ändringarna

  • höjs de böter som döms ut för brott mot fredsplikten
  • begränsas sympatiaktioner
  • begränsas längden på politiska stridsåtgärder
  • utvidgas skyldigheten att anmäla stridsåtgärder.

Böter som döms ut för brott mot fredsplikten höjs

Fredsplikt råder medan kollektivavtalet är i kraft. Under den tiden får inga stridsåtgärder vidtas som gäller det gällande kollektivavtalet. För brott mot fredsplikten utdöms böter.

I och med reformen har beloppet höjts. Beloppet som utdöms är minst 10 000 euro och högst 150 000 euro. Om det finns särskilda skäl kan beloppet sänkas eller också kan man låta bli att döma ut det.

Böter tillämpas också vid brott mot fredsplikten genom en oproportionerlig sympatiaktion eller en politisk stridsåtgärd som pågår längre än tillåtet (se nedan).

Om en domstol i sin dom har konstaterat att en arbetsinställelse är lagstridig, och en arbetstagare fortsätter arbetsinställelsen även efter att arbetsgivaren skriftligen informerat arbetstagaren om domen, är arbetstagaren skyldig att betala 200 euro i kompensation till arbetsgivaren. Rätten till kompensation förutsätter inte att domen har vunnit laga kraft. Arbetsgivaren har rätt att kvitta kompensationen från lönen endast med arbetstagarens uttryckliga samtycke. I annat fall kräver kvittningen att kompensationen har dömts ut till betalning med en lagakraftvunnen dom.

Finlex:
Lag om ändring av 3 kap. och 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (248/2024)
Lag om ändring av lagen om kollektivavtal (246/2024)

Oproportionerliga sympatiaktioner begränsas

Genom sympatiaktioner stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Under rådande fredsplikt begränsas sympatiaktioner till sådana som inte medför oproportionerligt skadliga konsekvenser för utomstående arbetsgivare och deras samarbetsparter. Största delen av de sympatiaktioner som hittills förekommit är tillåtna också framöver. Begränsningen gäller inte branscher som saknar ett gällande kollektivavtal.

Sympatiaktioner får inte ordnas om den konflikt som stöds syftar till något annat än att ingå kollektivavtal och arbetsgivaren eller dess avtalsparter orsakas oproportionerlig skada. Arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet får inte begränsas mer än vad som är nödvändigt för att lösa konflikten. Bestämmelsen gäller också sympatiaktioner som inte direkt kan påverka i de företag som är delaktiga huvudtvisten. Bestämmelsen är avsedd att skydda utomstående arbetsgivare och arbetstagare från onödig skada och trygga att stridsåtgärderna är rimliga.

Längden på politiska stridsåtgärder begränsas

Den maximala längden på politiska stridsåtgärder begränsas vid rådande fredsplikt. En politisk stridsåtgärd syftar till att påverka det politiska beslutsfattandet på nationell, regional eller kommunal nivå.

Arbetsinställelsen får inte fortsätta efter att 24 timmar förflutit från det att den inleddes. En politisk stridsåtgärd som genomförs i form av arbetsinställelse kan pågå högst två veckor. Det kan till exempel vara fråga om övertids- eller skiftbytesförbud. En politisk stridsåtgärd får inte ordnas om den verkställande föreningen inom 12 månader de facto fortsätter en politisk stridsåtgärd som den tidigare ordnat för att nå samma mål.

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas till att också omfatta politiska stridsåtgärder och sympatiaktioner som genomförs i form av arbetsinställelse. I fortsättningen ska dessa anmälas senast sju dagar innan de inleds och utvidgas. Orsakerna starttidpunkten och omfattningen meddelas skriftligt till riksförlikningsmannens byrå. När fredsplikt råder ska en politisk stridsåtgärd också meddelas kollektivavtalsparten. Vid sympatiaktioner meddelas den arbetsgivare som är föremål för stridsåtgärden och kollektivavtalsparten.

Finlex: Lag om ändring av lagen om kollektivavtal (246/2024)

 

Förteckning över reproduktionsstörande ämnen

I fortsättningen ska arbetsgivaren föra en förteckning också över reproduktionsfarliga faktorer och arbetstagare som utsätts för dem. Uppgifterna ska sparas i 5 år. Ändringen har kommit in i lagen om förteckningar och ett register över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom (ASA-lagen).

När arbetsgivaren avslutar sin verksamhet ska uppgifterna överlämnas till arbetarskyddsmyndigheten för den tid som återstår av femårsperioden. I arbetsgivarens förteckning ska för varje arbetsavdelning och kalenderår antecknas:

1) uppgifter om arbetsgivaren,
2) de agenser som medför risk för cancersjukdom som använts och som förekommer och de mutagena och de reproduktionstoxiska agenser som använts och som förekommer,
3) de produkter som innehåller ett cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt ämne och dessa produkters årliga användningsmängder,
4) användningssättet för den agens som medför risk för cancersjukdom eller den mutagena eller den reproduktionstoxiska agensen eller andra orsaker till exponeringen för agensen,
5) den uppmätta exponeringsnivå som arbetstagarna utsätts för, om uppgiften finns tillgänglig,
6) de exponerade arbetstagarnas namn, personbeteckningar och yrken samt grunderna för exponeringsuppgiften.

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarnas representanter om att förteckningen förs. Arbetstagarna och arbetstagarnas representanter har rätt att ta del av uppgifter på gruppnivå, utan angivande av namn och personbeteckningar.

Arbetshälsoinstitutet har på sin webbplats sammanställt ett informationspaket om kemiska agenser och en sammanfattning av arbetsgivarens skyldigheter och företagshälsovårdens roll.

Arbetsgivaren ska anmäla uppgifter om arbetstagarnas exponering för cancerframkallande och mutagena agenser till ASA-registret där uppgifterna sparas i 80 år i enlighet med ASA-lagen. Anmälan till ASA-registret ska i första hand göras genom Arbetshälsoinstitutets elektroniska anmälningssystem.

Finlex: Lag om ändring av ASA-lagen (117/2024)

 

Ny förordning om skydd för arbetstagare mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet

Förordningen preciserar och förtydligar det skydd som gäller säkerheten och hälsan i arbetet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Förordningen gäller alla arbetsplatser och alla branscher.

I förordningen föreskrivs om bedömningen av riskerna och de riskfaktorer som ska beaktas. I förordningen föreskrivs också om arbetsgivarens skyldighet att informera om riskerna, de faktorer som medför särskild risk och åtgärder som vidtas för att eliminera riskerna.

Den nya förordningen ersätter statsrådets förordning om agens och andra faktorer i arbetet som medför risker för den reproduktiva hälsan och om avvärjande av risker.

Jämfört med tidigare har följande lagts till i förordningen:

  • Arbetstagare som ammar och nyligen fött barn.
  • Fysikaliska och fysiska agenser och andra faktorer som är kända för att medföra risk för arbetstagare som är gravida eller nyligen fött barn eller för graviditeten: buller, icke-joniserande strålning, extrem kyla och hetta, stötar, vibrationer och rörelser, manuell hantering av laster, arbetsrörelser och arbetsställningar, förflyttningar, psykisk eller fysisk uttröttning och annan fysisk belastning som sammanhänger med de arbetsuppgifter som utförs av arbetstagaren.
  • Arbetsförhållanden som är kända för att medföra risk för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar eller för graviditet eller amning, såsom nattarbete och rök- och kemikaliedykning.
  • I förteckningen över kemikaliska faktorer har lagts till mangan, aluminium, svetsrök, sådana kemiska agenser som är kända för att vara farliga och som kan upptas genom huden och de arbetsmetoder som anges i förordning 113/2024 och medför risk för cancersjukdom.

Finlex: Statsrådets förordning (143/2024)

 

Kommande ändringar i lagstiftningen

Tidpunkten för följande ändringar har ännu inte klarnat.

Utveckling av förhandlingssystemet

Regeringen har i sitt program fastställt riktlinjer för utvecklingen av förhandlingssystemet på arbetsmarknaden. Målet är att stärka den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen för att öka Finlands konkurrenskraft på lång sikt. Avsikten är att fastställa en allmän linje för lönejusteringarna och klarlägga metoder för att förebygga arbetskonflikter och främja frivillig medling.

Mer lokala avtal

En av regeringens reformer som syftar till att göra arbetsmarknaden i Finland mer flexibel är att främja användningen av lokala avtal. Avsikten är att stödja sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen. Regeringen har som mål att lokala avtal ska vara möjliga på lika villkor i alla företag.

Snabbare process för arbetstillstånd

Avsikten är att förenkla processen för arbetstillstånd. Målet är att avveckla den tvåstegsprocess där arbets- och ekonomibyrån fattar ett delbeslut till arbetstagarens uppehållstillstånd och att överföra processen helt till Migrationsverket. De föreslagna ändringarna påverkar både arbetstagarens uppehållstillstånd och tillstånden för säsongsarbete.

Ändring av samarbetslagen

Regeringen har som mål att ändra samarbetslagen så att den tillämpas på företag och sammanslutningar som regelbundet sysselsätter 50 arbetstagare. Dessutom är avsikten att förkorta minimitiden för omställningsförhandlingar.