Y/10/2025
Ändringar som gäller arbetstillstånd i kraft 11.6.2025
- Ny skyldighet för arbetsgivaren att anmäla när anställningen upphör i förtid.
- Rätten att arbeta med arbetstagarens uppehållstillstånd utvidgas.
- Ändringarna gäller inte säsongsarbetare.
Arbetet börjar inte alls eller slutar i förtid
Framöver ska arbetsgivaren meddela Migrationsverket när det sker förändringar i arbetet för en arbetstagare med uppehållstillstånd för arbetstagare.
Arbetsgivaren ska göra en anmälan i följande situationer:
1) Arbetstagaren har inte påbörjat arbetet.
2) Anställningen har slutat i förtid före arbetstagarens uppehållstillstånd går ut.
Anmälan ska göras senast inom 14 kalenderdagar från det att arbetet borde ha börjat eller från det att anställningen har slutat. Uppgifterna lämnas i första hand in via tjänsten EnterFinland. Om arbetsgivaren inte har möjlighet att lämna uppgifterna elektroniskt, kan de lämnas in på Migrationsverkets blankett.
Arbetstagaren blir arbetslös
Om anställningen upphör medan arbetstagarens uppehållstillstånd fortfarande är giltigt, kan arbetstagaren söka nytt arbete enligt följande villkor:
- Nytt arbete kan sökas i tre månader.
- Om personen har haft arbetstillstånd i Finland i minst två år, är tiden sex månader.
- Om uppehållstillståndets giltighetstid är kortare, bestäms ansökningstiden enligt den återstående giltighetstiden.
- Arbetstagaren kan i fortsättningen byta arbetsplats till branscher med arbetskraftsbrist utan att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd. De nationella branscherna med brist på arbetskraft fastställs i Statsrådets förordning. Förordningen kommer att uppdateras regelbundet i samarbete med KEHA-centralen och NTM-centralerna för att säkerställa att listan över branscher alltid motsvarar det aktuella arbetskraftsbehovet i Finland.
- Om arbetstagaren inte hittar nytt arbete, återkallas tillståndet och arbetstagaren måste lämna landet.
Arbetsgivaren anställer en arbetstagare med giltigt arbetstillstånd
Arbetsgivaren kan anställa en arbetstagare som har rätt att arbeta i branschen. Arbetsgivaren kan också anställa en arbetstagare som har rätt att arbeta inom en annan bransch, om det erbjudna arbetet klassificeras som en bransch med brist på arbetskraft. Eftersom arbetsgivaren inte har deltagit i ansökningsprocessen för arbetstillståndet, måste arbetsgivaren göra en anmälan till Migrationsverket senast inom 7 kalenderdagar från det att arbetet inletts. Följande uppgifter ska anmälas:
- arbetstimmar
- anställningens längd
- lön
- det kollektivavtal som tillämpas
Samtidigt ska arbetsplatsens förtroendeman och arbetarskyddsombud få information om arbetstagarens namn och det kollektivavtal som tillämpas.
När arbetsgivaren anställer en arbetstagare som redan har ett giltigt arbetstillstånd, behöver inkomstkravet på 1 600 euro per månad inte beaktas. Migrationsverket kontrollerar att inkomstkravet uppfyllts i samband med ansökan om fortsatt tillstånd. Om anställningen fortsätter och inkomsten understiger 1 600 euro i månaden (t.ex. deltidsarbete och inga andra arbetsgivare), kan det leda till att fortsatt tillstånd inte beviljas.
Säsongsarbetare som arbetar med stöd av lagen om säsongsanställning
Anmälningsskyldigheten gäller inte arbetstagare som arbetar med visum, intyg eller uppehållstillstånd för säsongsarbete.
En säsongsarbetare kan ha flera arbetsgivare. Alla arbetsgivare måste vara angivna i säsongsarbetstillståndet. Det är möjligt att genom ansökan lägga till nya arbetsgivare i ett redan beviljat säsongsarbetstillstånd.
M+P+T+V/2/2025 - 27.3.2025
Sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" genomförs även år 2025
Genom sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" kan grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister, unga i utbildning som handleder för examensutbildning (Hux) och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (Telma) bekanta sig med arbetslivet. Programmet genomförs också på arbetsplatser inom landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, grön- och miljöanläggningsbranschen och pälsproduktionsbranschen.
De bestämmelser som beskrivs nedan gäller grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister, unga i Hux- och Telma-utbildning, vilkas anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant".
- En anställning enligt sommarpraktikprogrammet omfattar två veckor eller tio arbetsdagar och kan infalla under perioden 1.6–31.8. Den unga kan arbeta endast en period per år enligt denna rekommendation hos samma arbetsgivare.
- För det genomförda sommarpraktikprogrammet betalar arbetsgivaren en engångslön på 405 euro till den unga år 2025. Lönen innefattar semesterersättning för perioden. För lönen ska lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas beroende på personens ålder.
- Kollektivavtalens bestämmelser om löner, avlöningsgrunder och övriga förmåner som kan värderas i pengar tillämpas inte inom ramen för detta sommarpraktikprogram. Med undantag av bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd och arbetsskiftsförteckningar, tillämpas inte heller kollektivavtalens bestämmelser om arbetstider, om det försvårar det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet.
För den lön på 405 euro som gäller sommarpraktikprogrammet ska normala socialförsäkringsavgifter betalas. Åldersgränserna beträffande dessa avgifter är:
- Arbetspensionsförsäkringsavgift 17 år
- Arbetslöshetsförsäkringsavgift 18 år
- Sjukförsäkringsavgift 16 år
Bestämmelser som gäller unga arbetstagare
Lagen om unga arbetstagare gäller alla arbetstagare under 18 år. Genom förordningar definieras dessutom vad som avses med lätta arbeten som lämpar sig för unga och å andra sidan arbeten som är farliga och särskilt skadliga för unga arbetstagare.
Hur gammal ska man vara för att kunna anställas?
Den som har fyllt 15 år och har avlagt den grundläggande utbildningen får fastanställas. En 14-åring, eller en 13-åring som fyller 14 under kalenderåret, får anställas i lätt arbete som lämpar sig för unga. En 14-åring får arbeta högst halva tiden av skolans lov. Under pågående skolarbete får den unga vara i tillfälligt eller annars kortvarigt arbete.
Arbetsavtal för unga arbetstagare
En person som fyllt 15 år får själv ingå arbetsavtal. När det gäller personer under 15 år är det vårdnadshavaren som ingår arbetsavtalet på den ungas vägnar eller ger den unga tillstånd att själv ingå avtal. På begäran ska arbetsgivaren ge en skriftlig utredning om anställningsvillkoren innan avtalet ingås.
Lätta arbeten som lämpar sig för unga
Social- och hälsovårdsministeriets förordning (189/2012) innehåller en förteckning med exempel på lätta arbeten som lämpar sig för unga. När det gäller trädgårds- och jordbruksarbete innehåller förteckningen bland annat planterings-, plocknings- och hjälparbete samt utfodring av ofarliga husdjur. Andra lämpliga arbeten är lagerarbete, biträdande byråarbete och förpacknings- och försäljningsarbete. Arbetet får inte kräva större ansträngningar eller ansvar än vad som är skäligt med hänsyn till den ungas ålder och krafter.
Farliga arbeten
Personer under 16 år får inte utföra arbete som kan medföra särskild risk för olycksfall eller men för hälsan. En person som fyllt 16 år kan utföra sådant arbete förutsatt att arbetarskyddsåtgärder vidtagits så att ovan nämnda risker inte föreligger. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren informera arbetarskyddsmyndigheten om det.
SHM:s förordning (188/2012) innehåller en förteckning med exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare och anger olika riskfaktorer. Bland mekaniska riskfaktorer finns till exempel användning av motorsåg och gassvetsmaskiner, traktor utan säkerhetshytt eller traktor med frontlastare eller arbetsmaskin som kräver kraftöverföring, skördetröska och skogsmaskiner samt motordriven gräsklippare i krävande förhållanden. Vid tolkningen av vad som kan betraktas vara farligt arbete kan arbetsgivaren vid behov vara i kontakt med arbetarskyddsmyndigheten (www.tyosuojelu.fi).
Fysikaliska riskfaktorer föreligger i arbeten där det förekommer buller eller skakningar. Som farliga arbeten betraktas också rivning av byggnader och tempoarbete där arbetet utförs mot ackordslön. Ensidigt belastande arbete kan också betraktas som farligt arbete.
Arbetstiden för unga arbetstagare
Arbetstiden för en 15–17-åring får vara lika lång som för en myndig arbetstagare i samma arbete. Maximiarbetstiden får inte överstiga 9 timmar per dag och 48 timmar per vecka. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn.
15–17-åringar får utföra högst 80 timmar övertidsarbete per kalenderår. Inte heller då får maximiarbetstiden överstiga 9 timmar per dygn och 48 timmar per vecka. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 6 och 22.
För 13–14-åringar får arbetstiden under skolornas lov vara högst 7 timmar per dag och 35 timmar per vecka. Övertidsarbete är helt förbjudet. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 8 och 20.
Lön till unga
Lönegrunderna för unga arbetstagare fastställs i kollektivavtalens lönebestämmelser.
- Elever i den grundläggande utbildningen, vid gymnasier och yrkesläroanstalter och unga som gått ut grundskolan eller gymnasiet under året i fråga och som arbetar under läroanstalternas lov eller andra ledigheter ska få minst 70 % av lönen i kravgrupp 1.
- Studerande vid yrkeshögskolor eller universitet inom branschen som fullgör sin praktik inom studieprogrammet ska få minst 85 % av lönen i kravgrupp 1.
- Arbetstagare som saknar arbetserfarenhet inom branschen ska för introduktionstiden få minst 90 % av lönen i kravgrupp 1 under en tidsperiod på högst två månader. Om det är fråga om en anställning som varar mindre än fyra månader, kan introduktionstiden utgöra högst hälften av anställningens längd. Till introduktionstiden räknas endast den tid då arbetstagaren de facto introduceras i arbetet och ännu inte klarar av sina arbetsuppgifter självständigt. För att kunna tillämpa denna lön under introduktionstiden ska det avtalas i arbetsavtalet.
- En sådan period av inlärning i arbete som ingår i en yrkesinriktad grundexamen är oavlönad.
Lagstiftningen om unga arbetstagare hittar du också på våra medlemssidor under rubriken Arbetslagstiftning.
M+P+T+V/1/2025 - 11.3.2025
Lönebetalning för påsken, första maj, kristi himmelsfärdsdag och midsommaren
Påsken, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och midsommaren medför ändringar i arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen. Bestämmelserna nedan gäller kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, pälsproduktionsbranschen och grön- och miljöanläggningsbranschen.
Söckenhelgsersättning
Söckenhelgsersättning betalas till timavlönade arbetstagare i stället för lön när arbetstagaren är ledig under en söckenhelg. Med söckenhelg avses en helgdag som infaller på någon annan veckodag än lördag eller söndag.
Söckenhelgsersättningen består av 8 timmars lön enligt medeltimförtjänsten. Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltimförtjänstens beräkningsperiod.
Söckenhelgsersättning betalas också i det fallet att den aktuella söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen är en normal veckofridag. Om arbetstagaren endast arbetar under en del av söckenhelgen betalas lön för arbetade timmar och söckenhelgsersättning för lediga timmar.
Allmänna förutsättningar för betalning av söckenhelgsersättning är att
- arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga
och
- arbetsgivaren är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbetsdagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgivarens samtycke eller permittering. Utgångspunkten är att det alltid är fråga om arbetsgivarens samtycke, om det inte handlar om olovlig frånvaro.
En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg. Därmed betalas söckenhelgsersättning inte separat.
Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning
Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls:
- i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst 6 månader
och
- arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.
Lördagar under söckenhelgsveckor
Om produktionen kräver att arbete utförs under söckenhelgsveckans lördag ska arbetstagaren få en motsvarande oavlönad fridag vid en annan tidpunkt. Det innebär att arbetstagaren har tre oavlönade fridagar under en annan vecka. Om motsvarande ledighet inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförts den aktuella lördagen. Detta gäller inte påsklördagen (se nedan).
Söckenhelger våren 2025
Långfredagen 18.4 och annandag påsk 21.4
- Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 % och dessutom söckenhelgsersättning.
- Även vecko- och månadsavlönade arbetstagare som arbetar under dessa dagar får förutom ersättning för söndagsarbete också söckenhelgsersättning.
- Obs! För djurskötsel under dessa söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, men ingen söckenhelgsersättning för arbetade timmar.
Påsklördagen 19.4
- Oavlönad fridag.
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
Lördag efter påsk 26.4
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.
Första maj 1.5 (torsdag)
- Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
Lördag efter första maj 3.5
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.
Kristi himmelsfärdsdag 29.5
- Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
Lördag efter Kristi himmelsfärdsdag 31.5
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.
Midsommaren är ingen söckenhelg
Midsommarafton 20.6
- Oavlönad fridag, inte en söckenhelg.
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
- En arbetstagare med vecko- eller månadslön har lika stor lön varje vecka eller månad, och midsommarafton dras inte av från lönen.
Midsommardagen 21.6
- Kyrklig helgdag.
- Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
Semester under söckenhelgsveckor
När semester tas ut kan söckenhelgerna i kalendern, påsklördagen, midsommarafton och midsommardagen inte räknas som semesterdagar.
Övriga vardagar före en helg, till exempel valborgsmässoafton, kan räknas som semesterdagar.
Y/9/2025
Inkomstgränsen för arbetstagares uppehållstillstånd är 1 600 euro
Tillståndsprocessen överförs helt till Migri
I fortsättningen är det Migri som ska bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare. Den tidigare tillståndsprocessen i två steg, där arbets- och näringsbyrån fattade ett delbeslut, har slopats. Det är fortfarande Utrikesministeriet som behandlar visumen för säsongsarbete. Alla övriga tillstånd för säsongsarbete och uppehållstillstånd för arbetstagare handläggs vid Migri.
Inkomstgränsen stiger
En person som anländer till Finland med uppehållstillstånd för arbetstagare ska få minst 1 600 euro i lön per månad. Lönen ska dessutom motsvara bestämmelserna i branschens kollektivavtal. Denna summa på 1 600 euro är ett minimikrav – om lönen är lägre beviljas inget uppehållstillstånd.
Som lön beaktas grundlönen utan tillägg. Även naturaförmåner kan beaktas, om de är förenliga med Skatteförvaltningens anvisning och inte är större än penninglönen. Inkomstgränsen tillämpas också på ansökningar om fortsatt tillstånd.
Arbetsgivaren bör kontrollera att det antal veckotimmar som erbjuds säkert ger en inkomst på minst 1 600 euro i den aktuella kravgruppen. Inkomstgränsen granskas dock i genomsnitt per månad och därför är det till exempel möjligt att tillämpa utjämningssystemet.
Inkomstgränsen för arbetstagarens uppehållstillstånd gäller inte säsongsarbete för vilket man ansöker om tillstånd med stöd av lagen om säsongsanställning. När det gäller säsongsarbete är minimiinkomsten 1 430 euro år 2025.
Y/8/2025
Ändringar i lokalt avtalande
Arbetslagstiftningen har reviderats när det gäller lokala avtal. Reformen syftar till att organiserade och icke-organiserade arbetsgivare ska ha samma villkor.
Centrala ändringar:
- Alla har samma möjligheter att ingå lokala avtal på det allmänbindande fältet
Icke-organiserade arbetsgivare har samma möjligheter att ingå lokala avtal som organiserade. Bestämmelserna om lokala avtal i det allmänbindande kollektivavtalet ska dock iakttas. - Företagsspecifika kollektivavtal
Arbetsgivaren har i princip möjlighet att förhandla fram ett eget kollektivavtal med Industrifacket. Ett eget kollektivavtal åsidosätter LAF:s allmänbindande kollektivavtal endast i det fallet att det är en riksomfattande förening som är avtalspart för löntagarna.
Reformen innebär inte total frihet att avtala om anställningsvillkor, utan det är fortfarande både lagstiftningen och kollektivavtalet som fastställer vilka frågor som får avtalas annorlunda och lokalt.
Inbjudan till jubileumskryssning – LAF 80 år
Inbjudan till jubileumskryssning – LAF 80 år
Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF rf fyller i år 80 år. Vi ordnar en jubileumskryssning på Viking Glory 3–4.4.2025 från Åbo till Stockholm.
På programmet står vårmöte, föreläsningar om arbetshälsa (på finska), avkoppling, överraskningsprogram och förstås god mat och trevligt sällskap. Under kryssningen har du möjlighet att träffa andra företagare och LAF:s personal.
Kryssningsprogram:
3.4.2025
- 7.30 Samling i Viking Lines terminal i Åbo.
Landstigningskorten avhämtas i gruppincheckningen. - 8.10 Ombordstigning och inkvartering i hytterna.
- 8.45 Fartyget avgår och vi börjar med en Mix & Match-frukost i auditoriet
- 9.15 Välkomstord
- 10.00 Vårmöte
- 11.00 Föreläsning om arbetshälsa på finska (Terve ja hyvinvoiva työyhteisö sekä oma jaksaminen – näin huolehdin hyvinvoinnin pöydästäni)
Föreläsare Essi Juvakka, kommunikationscoach, psykolog PsM, psykoterapeut, familjeterapeut - 12.00 Lunchbuffé
- 13.30 Essi Juvakkas föreläsning fortsätter
- 15.00 Kaffepaus
- 15.20 Essi Juvakkas föreläsning fortsätter
- 17.00 Dagens program slutar
- 20.00 Middagsbuffé (Obs! Svensk tid)
4.4.2025
- 6.30 Frukostbuffé
- 7.35 Fartyget anländer till Åbo
Säkra din plats i tid!
Kryssningen är gratis för en person per medlemsföretag. Övriga deltagare från medlemsföretaget betalar 60 euro. Det finns 80 platser, så anmäl dig så snabbt som möjligt till jubileumsårets muntraste evenemang.
Vänligen anmäl dig via blanketten nedan. Fyll i alla uppgifter så snart som möjligt, dock senast 24.2.2025, så att vi kan bekräfta antalet hytter. OBS! Alla deltagare skall anmälas enskilt via blanketten. Anmälan är bindande.
Om ni har några frågor angående kryssningen, kontakta kontoret, eller 09-725 04 500.
Hyttinformation
Standard hytt med havsutsikt. Hytt för 1–4 personer på deck 5, 6, 7 och 8. TV och hårtork finns i hytten.
Välkommen på jubileumskryssning!
LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF
Y/4/2025 - 18.12.2024
LAF:s förvaltning år 2025 och ändring av grunden för medlemsavgiften
Förbundets höstmöte hölls den 4 december i Helsingfors (Kilta-sali). Höstmötet väljer ordförande och styrelse för följande år. Till styrelsens ordförande återvaldes jordbrukaren Anssi Laamanen (landsbygdsnäringarna) för sin andra period.
Styrelsens sammansättning (ordförande + åtta medlemmar) är oförändrad.
Nya ordinarie medlemmar i styrelsen är Aarni Alanne, bärodlare från Pemar (landsbygdsnäringarna), Inari Jansson, verkställande direktör från Tammerfors (trädgårdsbranschen), och Fredrik Snellman, verkställande direktör från Pedersöre (pälsproduktionsbranschen). De tidigare styrelsemedlemmarna Tomi Tahvonen, verkställande direktör från Raseborg (trädgårdsbranschen) och Timo Heikkilä, jordbrukare från Rusko (landsbygdsnäringarna) blir suppleanter. Beslut om styrelsens viceordförande och arbetsutskottets sammansättning fattas vid styrelsens konstituerande möte i januari 2025.
Höstmötet utsåg också en revisor och ett valutskott för år 2025.
Medlemmar i styrelsen 2025
Ordförande: Anssi Laamanen, jordbrukare, Juvan Muumaa Ay, Juva, och Jokiniemen Kartano Oy, Lovisa; landsbygdsnäringarna
Landsbygdsnäringarna:
Mikael Jensen, förvaltare, Söderlångvik Gård, Kimitoön
suppleant: Aarne Schildt, jordbrukare, Bosgård Oy, Borgå
Aarni Alanne, bärodlare, Alanteen tila, Pemar
suppleant: Timo Heikkilä, jordbrukare, Heikkilän tila, Rusko
Tiina Hildén, personalchef, Munax Oy, Letala
suppleant: Hanna-Mari Mähönen, jordbrukare, Koivurannan tila, Kuopio
Trädgårdsbranschen:
Juha Oksanen, verkställande direktör, Oksasen Puutarha Oy, Åbo
suppleant: Sakari Tamsi, verkställande direktör, Matti Tamsi Oy, Östermark
Jenni Rantanen, ekonomichef, Huiskulan puutarha Oy, Åbo
suppleant: Anselmi Hakkarainen, verkställande direktör, Ansari-Yhtymä Oy, Luumäki
Inari Jansson, verkställande direktör, Harviala Oy, Tammerfors
suppleant: Tomi Tahvonen, verkställande direktör, Puutarha Tahvoset Oy, Raseborg
Grön- och miljöanläggningsbranschen:
Mikko Jaakkola, verkställande direktör, Viherrakenne Jaakkola Oy, Forssa
suppleant: Katja Hyvönen, ekonomi- och personalchef, Viherpalvelut Hyvönen Oy, Lahtis
Pälsproduktionsbranschen:
Fredrik Snellman, verkställande direktör, Torp Frys Ab, Pedersöre
suppleant: Esa Rantakangas, verkställande direktör, Höltin Minkki Oy, Lappajärvi
Revisor
KPMG Oy: Mikko Laijoki, revisor, CGR
Revisorssuppleant: KPMG Oy utser vid behov en person.
Valutskottet
Valutskottet består av styrelsens ordförande och viceordförande samt Olavi Järvenpää, verkställande direktör (grön- och miljöanläggningsbranschen), och Henrik Jensen, jordbrukare (landsbygdsnäringarna), som bägge valts vid höstmötet.
Kollektivavtalsutskotten
Styrelsen utser utskott för de olika avtalsbranscherna. Utskotten deltar i beredningen av kollektivavtalen i samband med förhandlingarna. Beslut om utskottens sammansättning år 2025 fattas vid styrelsens konstituerande möte.
Förvaltningsorganens sammansättning finns på vår webbplats under rubriken Förbundet > Förvaltning.
Medlemsavgifterna ändras 2025
Avgiftsgrunden ändras i enlighet med styrelsen förslag och kommer att vara 0,42 % av lönesumman för föregående år. Minimiavgiften ändras till 160 euro (lönesumman understiger 38 095 euro per år) och det nya avgiftstaket är 6 300 euro (lönesumman överstiger 1 500 000 euro per år). Avgiften för hyrd arbetskraft är oförändrad, dvs. 0,26 % av de kostnader som arbetsgivaren betalat för hyrd arbetskraft.
Lämna in årsanmälan
På samma sätt som tidigare ber vi alla medlemmar besvara vår begäran om årsanmälan som sänds i januari och efterfrågar den utbetalda lönesumman år 2024, eventuella kostnader för hyrd arbetskraft och antalet arbetstagare.
Vänligen skicka in årsanmälan senast 28.2.2025. Faktureringen sker vid samma tidpunkt som tidigare.
Vänligen fyll i årsanmälan på vår webbplats via länken Kom ihåg årsanmälan.
Vi fakturerar medlemsavgiften på basis av den lönesumma som arbetsgivaren uppger.
Kom också ihåg att meddela om din e-postadress ändras, eftersom e-posten är en viktig informationskanal mellan oss och våra medlemmar. Vi sänder bland annat information om nya medlemsbrev per e-post. Kom också ihåg att meddela om det sker ändringar i företagets uppgifter och om företaget har en nätfaktureringsadress.
År 2024 är det sista året då vi sänder papperspost. Från och med år 2025 sänder vi medlemsbreven per post endast till de medlemmar som särskilt begär om det.
Vi tackar för gott samarbete under det gångna året och önskar våra medlemmar en fridfull jul och ett gott nytt år 2025.
Y/2/2025
Fpa:s ersättningar via inkomstregistret
Via inkomstregistret kan du redan nu ansöka om sjukdagpenning, föräldradagpenning, rehabiliteringspenning och familjeledighetsersättning. Från och med årsskiftet kan du också ansöka om partiell sjukdagpenning och semesterkostnadsersättning via inkomstregistret.
FPA betalar partiell sjukdagpenning till arbetsgivare som betalar ut lön för heltidsarbete under en period av deltidsarbete. Utöver ansökan ska arbetsgivaren sända uppgifter om avtalet om deltidsarbete till FPA via e-tjänsten för arbetsgivare. Som bilaga behövs ett läkarintyg A eller ett läkarutlåtande B som skrivits av en företagsläkare eller en läkare som på annat sätt är väl insatt i arbetsförhållandena. E-tjänsten för arbetsgivare förnyas 2.12.2024 och samtidigt ändras namnet till Dagpennings- och ersättningstjänsten för arbetsgivare.
Rätt till ersättning för semesterkostnader har de arbetsgivare som är skyldiga att betala semesterlön eller semesterersättning för semester som tjänats in under särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet. Arbetstagaren kan tjäna in semester för sammanlagt högst 160 vardagar under graviditets- och föräldraledigheten. Vid särskild graviditetsledighet tjänar arbetstagaren dessutom in semester under hela denna ledighet.
På inkomstregistrets webbplats (vero.fi/sv/inkomstregistret) finns anvisningar om vilka uppgifter arbetsgivaren ska ange i löneuppgiftsanmälan vid ansökan om partiell sjukdagpenning och ersättning för semesterkostnader. På sidorna finns dessutom anvisningar för ansökan om sjukdagpenning, föräldradagpenning, rehabiliteringspenning och familjeledighetsersättning.
Arbetsgivare som ansöker om FPA-förmåner med eSARA-filer
Det lönar sig att redan nu förbereda sig på att börja ansöka om FPA:s förmåner via inkomstregistret i stället för med eSARA-filer. Användningen av eSARA-filer som skickas via Ilmoitin.fi kommer att upphöra 30.9.2025 på grund av föråldrad teknik.
FPA har sammanställt anvisningar för hur övergången till inkomstregistret sker.
Y/1/2026
Beskattningsvärden för naturaförmåner år 2025
Skatteförvaltningen har fattat beslut om de beskattningsvärden som ska tillämpas på naturaförmåner vid förskottsinnehållningen år 2025. Beslutet följer som bilaga.
I beloppen har den förhöjda kostnadsnivån beaktats, till exempel uppgår kostförmånen nu till 8,60 euro per måltid. Telefonförmånens värde är oförändrat, dvs. 20 euro. Bostadsförmånernas värden har stigit.
Skattefria ersättningar för resekostnader år 2025
Skatteförvaltningen har också fattat beslut om skattefria ersättningar för resekostnader år 2025. Beslutet följer som bilaga. Dagtraktamentena och måltidsersättningen stiger.
- heldagtraktamente 53,00 euro
- partiellt dagtraktamente 24,00 euro
- måltidsersättning 13,25 euro
Kilometerersättningen för användning av egen bil stiger till 59 cent per kilometer. När det gäller förmånen att använda bil sjunker ersättningsbeloppet till 12 cent per kilometer.
Besluten finns också på skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi/sv > Detaljerade skatteanvisningar > Beslut.
Obs!
De medlemmar som omfattas av kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen samt grön- och miljöanläggningsbranschen informeras separat om de resekostnadsersättningar som gäller dessa branscher.
Uppgifterna om beskattningsvärden för naturaförmåner och skattefria resekostnadsersättningar finns på våra medlemssidor, både under egna rubriker och bland medlemsbreven.
Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2025
M+P+T+V/3/2024
Arbetsdagar, fridagar och lönebetalning under jultiden 2024
December och årsskiftet medför ändringar i de normala arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen.
Självständighetsdagen
Enligt lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag ska arbetet avbrytas på självständighetsdagen på samma sätt som på söndagar. Trots att arbetet avbryts ska arbetstagaren för självständighetsdagen, om den annars hade varit en arbetsdag, få en lön som motsvarar en hel arbetsdag och som beräknas enligt medeltimförtjänsten.
Om arbete utförs mot dag-, tim- eller ackordslön är förutsättningen för utbetalning av lön att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren oavbrutet i minst 6 arbetsdagar före självständighetsdagen. En arbetstagare med vecko- eller månadslön får lika stor lön varje vecka eller månad och således minskar lönen inte på grund av självständighetsdagen.
I år infaller självständighetsdagen 6.12 på en fredag. Om ovan nämnda förutsättningar uppfylls, ska arbetstagaren få lön för självständighetsdagen.
En arbetstagare som arbetar på självständighetsdagen får lönen förhöjd med 100 %.
Lördag efter självständighetsdagen
Lördag 7.12 efter självständighetsdagen är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som en ordinarie arbetsdag i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.
Julafton
Julafton 24.12 infaller i år på en tisdag och är en oavlönad fridag. Om produktionen dock kräver att arbetstagaren arbetar på julafton, betalas lönen förhöjd med 100 %.
En arbetstagare med vecko- eller månadslön får lika stor lön varje vecka eller månad och således minskar lönen inte på grund av julafton.
Söckenhelgsersättning
När en söckenhelg infaller på en annan vardag än en lördag får arbetstagaren enligt kollektivavtalen söckenhelgsersättning för ordinarie arbetstid beräknad enligt medeltimförtjänsten.
Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltimförtjänstens beräkningsperiod.
Söckenhelgsersättning betalas också till en arbetstagare för vilken den aktuella söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen är en normal veckofridag.
Om arbetstagaren arbetar under endast en del av söckenhelgen, betalas lön enligt bestämmelserna för arbetstimmarna och söckenhelgsersättning för de lediga timmarna.
Utbetalning av söckenhelgsersättning förutsätter att
- arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga och att
- arbetsgivaren enligt kollektivavtalet är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbetsdagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgivarens samtycke eller permittering.
En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg.
Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning
Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls samtidigt:
a) i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst sex månader
OCH
b) arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.
Söckenhelgsersättning vid djurskötsel
För djurskötsel under söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, dvs. ingen söckenhelgsersättning. För juldagen betalas dock både söckenhelgsersättning och lön som för söndagsarbete, också i det fallet att juldagen infaller på en lördag eller söndag.
Juldagen
Juldagen 25.12 infaller i år på en onsdag. Om ovan nämnda förutsättningar för söckenhelgsersättning uppfylls, ska arbetstagaren få en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid.
Om arbetstagaren arbetar på juldagen betalas förutom söckenhelgsersättning också lönen förhöjd med 100 %.
Annandag jul
Annandag jul 26.12 infaller i år på en torsdag. Arbetstagare som är lediga då får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls. Arbetstagare som arbetar på annandag jul får lönen förhöjd med 100 %.
Lördag efter julen
Lördagen efter julen 28.12 är en fridag, om inte tvingande produktionsrelaterade orsaker kräver något annat. Lördagen i fråga kan antecknas som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen så att motsvarande ledighet ges vid en senare tidpunkt. Om ledigheten inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförs under den aktuella lördagen.
Nyårsdagen
Nyårsdagen 1.1.2025 infaller på en onsdag och i regel avbryts arbetet. Om ovan nämnda förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning uppfylls, får arbetstagaren en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid. Om arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, betalas lönen förhöjd med 100 %.
Trettondagen
Trettondagen 6.1.2025 infaller på en måndag. Om ovan nämnda förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning uppfylls, får arbetstagaren en söckenhelgsersättning som motsvarar ordinarie arbetstid. Om arbetstagaren arbetar på trettondagen, betalas lönen för utfört arbete förhöjd med 100 %.
Semester under jultiden
Under vecka 52 åtgår tre semesterdagar. Under vecka 1 åtgår fem semesterdagar. Enligt semesterlagen räknas varken julafton eller kyrkliga helgdagar som semesterdagar.
För söckenhelger som infaller under semestern betalas söckenhelgsersättning, om förutsättningarna för betalning uppfylls.
Tjänsteårstillägget år 2024
Tjänsteårstillägg betalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter den 1 december. Beloppet beror på hur länge anställningen varat oavbruten fram till utgången av november samma år.
Tjänsteårstilläggen år 2024:
| Landsbygdsnäringarna: | |
| 5–9 v | 151 euroa |
| 10–15 v | 205 euroa |
| 16–19 v | 280 euroa |
| 20 v tai yli | 373 euroa |
| Trädgårdsbranschen: | |
| 5–7 v | 97 euroa |
| 8–11 v | 189 euroa |
| 12–15 v | 284 euroa |
| 16–19 v | 376 euroa |
| 20 v tai yli | 480 euroa |
| Pälsproduktionsbranschen: | |
| 8–11 v | 99 euroa |
| 12–15 v | 193 euroa |
| 16–19 v | 290 euroa |
| 20 v tai yli | 383 euroa |