Y/11/2025

Samarbetslagen revideras 1.7.2025

• Tröskeln för tillämpning av lagen höjs till företag med 50 arbetstagare.
• Även företag med 20–49 arbetstagare har vissa skyldigheter.
• Minimitiden för omställningsförhandlingar förkortas.
• Alla företag ska reservera tid för utredning av arbetskraftsservice.

I fortsättningen tillämpas samarbetslagen primärt på företag med minst 50 arbetstagare. Vissa skyldigheter gäller dock även företag som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare, dock i underlättad form.

Företag som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare

Den fortlöpande dialogen underlättas

Lagändringen syftar till att underlätta behandlingen av frågor på arbetsplatsen mellan arbetsgivaren och personalen. I fortsättningen behöver samarbetslagens bestämmelser om minimiantalet diskussioner inte längre iakttas. Varje arbetsgivare ska dock skapa egen praxis för en regelbunden och fortlöpande dialog på arbetsplatsen. Existerande praxis kan iakttas också framöver, om den stöder en fortlöpande dialog.

Dialogen förs i regel med en företrädare för personalen. Om arbetsgivaren och företrädaren så avtalar, eller om det inte finns någon företrädare på arbetsplatsen, förs dialogen med hela personalen.

Skyldighet till omställningsförhandlingar endast i vissa situationer

Omställningsförhandlingar ska inledas om arbetsgivaren överväger att vidta åtgärder som berör minst 20 arbetstagare under en period på 90 dagar. Med åtgärder avses uppsägning, överföring till deltidsanställning eller ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker och permittering med uppsägningsgrund.

Om arbetsgivaren överväger permitteringar på grund av tillfällig minskning av arbetet (permitteringar som varar högst 90 dagar), behöver inga omställningsförhandlingar föras.

Om förhandlingsframställningen har getts före 1.7.2025, tillämpas de gamla bestämmelserna.

Nya tider för omställningsförhandlingar i företag av alla storlekar

Minimitiderna för omställningsförhandlingar förkortas enligt följande:

Företag som regelbundet sysselsätter minst 50 arbetstagare:

- 3 veckor när

• förhandlingarna om uppsägning, permittering över 90 dagar eller tills vidare, överföring till deltidsanställning eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet gäller minst 10 arbetstagare

- 7 dagar när

• förhandlingarna gäller uppsägning, permittering, överföring till deltidsanställning eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet för färre än 10 arbetstagare eller
• förhandlingarna gäller permittering i högst 90 dagar eller
• företaget är föremål för ett saneringsförfarande.

Företag som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare:

- 7 dagar när

• arbetsgivaren överväger att vidta åtgärder som berör minst 20 arbetstagare under en period på 90 dagar (uppsägning, överföring till deltidsanställning eller ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller permittering med uppsägningsgrund)

Om förhandlingsframställningen har getts före 1.7.2025, tillämpas de gamla bestämmelserna.

Alla företag ska reservera tid för utredning av arbetskraftsservice

Lagen har kompletterats med en bestämmelse om att tid ska reserveras för utredning av arbetskraftsservice. Bestämmelsen gäller alla företag som omfattas av lagens tillämpningsområde.

Om uppsägningar av minst 10 arbetstagare övervägs, får anställningsförhållandena inte avslutas förrän 30 dagar har förflutit sedan förhandlingsframställningen lämnades till arbetskraftsmyndigheten. Förhandlingsframställningen lämnas till myndigheten i början av förhandlingarna.

Lag om ändring av samarbetslagen (252/2025)

---

by Heidi Nemlander

Y/10/2025

Ändringar som gäller arbetstillstånd i kraft 11.6.2025

• Ny skyldighet för arbetsgivaren att anmäla när anställningen upphör i förtid.
• Rätten att arbeta med arbetstagarens uppehållstillstånd utvidgas.
• Ändringarna gäller inte säsongsarbetare.

Arbetet börjar inte alls eller slutar i förtid

Framöver ska arbetsgivaren meddela Migrationsverket när det sker förändringar i arbetet för en arbetstagare med uppehållstillstånd för arbetstagare.

Arbetsgivaren ska göra en anmälan i följande situationer:

1) Arbetstagaren har inte påbörjat arbetet.
2) Anställningen har slutat i förtid före arbetstagarens uppehållstillstånd går ut.

Anmälan ska göras senast inom 14 kalenderdagar från det att arbetet borde ha börjat eller från det att anställningen har slutat. Uppgifterna lämnas i första hand in via tjänsten EnterFinland. Om arbetsgivaren inte har möjlighet att lämna uppgifterna elektroniskt, kan de lämnas in på Migrationsverkets blankett.

Arbetstagaren blir arbetslös

Om anställningen upphör medan arbetstagarens uppehållstillstånd fortfarande är giltigt, kan arbetstagaren söka nytt arbete enligt följande villkor:

• Nytt arbete kan sökas i tre månader.
• Om personen har haft arbetstillstånd i Finland i minst två år, är tiden sex månader.
• Om uppehållstillståndets giltighetstid är kortare, bestäms ansökningstiden enligt den återstående giltighetstiden.
• Arbetstagaren kan i fortsättningen byta arbetsplats till branscher med arbetskraftsbrist utan att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd. De nationella branscherna med brist på arbetskraft fastställs i Statsrådets förordning. Förordningen kommer att uppdateras regelbundet i samarbete med KEHA-centralen och NTM-centralerna för att säkerställa att listan över branscher alltid motsvarar det aktuella arbetskraftsbehovet i Finland.
• Om arbetstagaren inte hittar nytt arbete, återkallas tillståndet och arbetstagaren måste lämna landet.

Arbetsgivaren anställer en arbetstagare med giltigt arbetstillstånd

Arbetsgivaren kan anställa en arbetstagare som har rätt att arbeta i branschen. Arbetsgivaren kan också anställa en arbetstagare som har rätt att arbeta inom en annan bransch, om det erbjudna arbetet klassificeras som en bransch med brist på arbetskraft. Eftersom arbetsgivaren inte har deltagit i ansökningsprocessen för arbetstillståndet, måste arbetsgivaren göra en anmälan till Migrationsverket senast inom 7 kalenderdagar från det att arbetet inletts. Följande uppgifter ska anmälas:

• arbetstimmar
• anställningens längd
• lön
• det kollektivavtal som tillämpas

Samtidigt ska arbetsplatsens förtroendeman och arbetarskyddsombud få information om arbetstagarens namn och det kollektivavtal som tillämpas.

När arbetsgivaren anställer en arbetstagare som redan har ett giltigt arbetstillstånd, behöver inkomstkravet på 1 600 euro per månad inte beaktas. Migrationsverket kontrollerar att inkomstkravet uppfyllts i samband med ansökan om fortsatt tillstånd. Om anställningen fortsätter och inkomsten understiger 1 600 euro i månaden (t.ex. deltidsarbete och inga andra arbetsgivare), kan det leda till att fortsatt tillstånd inte beviljas.

Säsongsarbetare som arbetar med stöd av lagen om säsongsanställning

Anmälningsskyldigheten gäller inte arbetstagare som arbetar med visum, intyg eller uppehållstillstånd för säsongsarbete.

En säsongsarbetare kan ha flera arbetsgivare. Alla arbetsgivare måste vara angivna i säsongsarbetstillståndet. Det är möjligt att genom ansökan lägga till nya arbetsgivare i ett redan beviljat säsongsarbetstillstånd.

---

by Manuela Tallberg-Nygård

M+P+T+V/2/2025

Sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" genomförs även år 2025

Genom sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant" kan grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister, unga i utbildning som handleder för examensutbildning (Hux) och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (Telma) bekanta sig med arbetslivet. Programmet genomförs också på arbetsplatser inom landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, grön- och miljöanläggningsbranschen och pälsproduktionsbranschen.

De bestämmelser som beskrivs nedan gäller grundskoleelever, elever i tionde klass, gymnasister, unga i Hux- och Telma-utbildning, vilkas anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet "Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant".

1. En anställning enligt sommarpraktikprogrammet omfattar två veckor eller tio arbetsdagar och kan infalla under perioden 1.6–31.8. Den unga kan arbeta endast en period per år enligt denna rekommendation hos samma arbetsgivare.
2. För det genomförda sommarpraktikprogrammet betalar arbetsgivaren en engångslön på 405 euro till den unga år 2025. Lönen innefattar semesterersättning för perioden. För lönen ska lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas beroende på personens ålder.
3. Kollektivavtalens bestämmelser om löner, avlöningsgrunder och övriga förmåner som kan värderas i pengar tillämpas inte inom ramen för detta sommarpraktikprogram. Med undantag av bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd och arbetsskiftsförteckningar, tillämpas inte heller kollektivavtalens bestämmelser om arbetstider, om det försvårar det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet.

För den lön på 405 euro som gäller sommarpraktikprogrammet ska normala socialförsäkringsavgifter betalas. Åldersgränserna beträffande dessa avgifter är:

• Arbetspensionsförsäkringsavgift 17 år
• Arbetslöshetsförsäkringsavgift 18 år
• Sjukförsäkringsavgift 16 år

Bestämmelser som gäller unga arbetstagare

Lagen om unga arbetstagare gäller alla arbetstagare under 18 år. Genom förordningar definieras dessutom vad som avses med lätta arbeten som lämpar sig för unga och å andra sidan arbeten som är farliga och särskilt skadliga för unga arbetstagare.

Hur gammal ska man vara för att kunna anställas?

Den som har fyllt 15 år och har avlagt den grundläggande utbildningen får fastanställas. En 14-åring, eller en 13-åring som fyller 14 under kalenderåret, får anställas i lätt arbete som lämpar sig för unga. En 14-åring får arbeta högst halva tiden av skolans lov. Under pågående skolarbete får den unga vara i tillfälligt eller annars kortvarigt arbete.

Arbetsavtal för unga arbetstagare

En person som fyllt 15 år får själv ingå arbetsavtal. När det gäller personer under 15 år är det vårdnadshavaren som ingår arbetsavtalet på den ungas vägnar eller ger den unga tillstånd att själv ingå avtal. På begäran ska arbetsgivaren ge en skriftlig utredning om anställningsvillkoren innan avtalet ingås.

Lätta arbeten som lämpar sig för unga

Social- och hälsovårdsministeriets förordning (189/2012) innehåller en förteckning med exempel på lätta arbeten som lämpar sig för unga. När det gäller trädgårds- och jordbruksarbete innehåller förteckningen bland annat planterings-, plocknings- och hjälparbete samt utfodring av ofarliga husdjur. Andra lämpliga arbeten är lagerarbete, biträdande byråarbete och förpacknings- och försäljningsarbete. Arbetet får inte kräva större ansträngningar eller ansvar än vad som är skäligt med hänsyn till den ungas ålder och krafter.

Farliga arbeten

Personer under 16 år får inte utföra arbete som kan medföra särskild risk för olycksfall eller men för hälsan. En person som fyllt 16 år kan utföra sådant arbete förutsatt att arbetarskyddsåtgärder vidtagits så att ovan nämnda risker inte föreligger. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren informera arbetarskyddsmyndigheten om det.

SHM:s förordning (188/2012) innehåller en förteckning med exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare och anger olika riskfaktorer. Bland mekaniska riskfaktorer finns till exempel användning av motorsåg och gassvetsmaskiner, traktor utan säkerhetshytt eller traktor med frontlastare eller arbetsmaskin som kräver kraftöverföring, skördetröska och skogsmaskiner samt motordriven gräsklippare i krävande förhållanden. Vid tolkningen av vad som kan betraktas vara farligt arbete kan arbetsgivaren vid behov vara i kontakt med arbetarskyddsmyndigheten (www.tyosuojelu.fi).

Fysikaliska riskfaktorer föreligger i arbeten där det förekommer buller eller skakningar. Som farliga arbeten betraktas också rivning av byggnader och tempoarbete där arbetet utförs mot ackordslön. Ensidigt belastande arbete kan också betraktas som farligt arbete.

Arbetstiden för unga arbetstagare

Arbetstiden för en 15–17-åring får vara lika lång som för en myndig arbetstagare i samma arbete. Maximiarbetstiden får inte överstiga 9 timmar per dag och 48 timmar per vecka. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn.

15–17-åringar får utföra högst 80 timmar övertidsarbete per kalenderår. Inte heller då får maximiarbetstiden överstiga 9 timmar per dygn och 48 timmar per vecka. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 6 och 22.

För 13–14-åringar får arbetstiden under skolornas lov vara högst 7 timmar per dag och 35 timmar per vecka. Övertidsarbete är helt förbjudet. Arbetstagaren måste få en måltidsrast, om arbetstiden överstiger 4,5 timmar per dygn. Den dagliga arbetstiden ska infalla mellan kl. 8 och 20.

Lön till unga

Lönegrunderna för unga arbetstagare fastställs i kollektivavtalens lönebestämmelser.

• Elever i den grundläggande utbildningen, vid gymnasier och yrkesläroanstalter och unga som gått ut grundskolan eller gymnasiet under året i fråga och som arbetar under läroanstalternas lov eller andra ledigheter ska få minst 70 % av lönen i kravgrupp 1.
• Studerande vid yrkeshögskolor eller universitet inom branschen som fullgör sin praktik inom studieprogrammet ska få minst 85 % av lönen i kravgrupp 1.
• Arbetstagare som saknar arbetserfarenhet inom branschen ska för introduktionstiden få minst 90 % av lönen i kravgrupp 1 under en tidsperiod på högst två månader. Om det är fråga om en anställning som varar mindre än fyra månader, kan introduktionstiden utgöra högst hälften av anställningens längd. Till introduktionstiden räknas endast den tid då arbetstagaren de facto introduceras i arbetet och ännu inte klarar av sina arbetsuppgifter självständigt. För att kunna tillämpa denna lön under introduktionstiden ska det avtalas i arbetsavtalet.
• En sådan period av inlärning i arbete som ingår i en yrkesinriktad grundexamen är oavlönad.

Lagstiftningen om unga arbetstagare hittar du också på våra medlemssidor under rubriken Arbetslagstiftning.

 

---

by Heidi Nemlander

M+P+T+V/1/2025

Lönebetalning för påsken, första maj, kristi himmelsfärdsdag och midsommaren

Påsken, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och midsommaren medför ändringar i arbetstidsarrangemangen och lönebetalningen. Bestämmelserna nedan gäller kollektivavtalen för landsbygdsnäringarna, trädgårdsbranschen, pälsproduktionsbranschen och grön- och miljöanläggningsbranschen.

Söckenhelgsersättning

Söckenhelgsersättning betalas till timavlönade arbetstagare i stället för lön när arbetstagaren är ledig under en söckenhelg. Med söckenhelg avses en helgdag som infaller på någon annan veckodag än lördag eller söndag.

Söckenhelgsersättningen består av 8 timmars lön enligt medeltimförtjänsten. Till deltidsanställda betalas söckenhelgsersättningen i förhållande till utförd arbetstid. Beräkningen grundar sig på utförda timmar under medeltimförtjänstens beräkningsperiod.

Söckenhelgsersättning betalas också i det fallet att den aktuella söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen är en normal veckofridag. Om arbetstagaren endast arbetar under en del av söckenhelgen betalas lön för arbetade timmar och söckenhelgsersättning för lediga timmar.

Allmänna förutsättningar för betalning av söckenhelgsersättning är att

• arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet fortgått i minst två månader före söckenhelgen i fråga

och

• arbetsgivaren är skyldig att betala lön för den sista arbetsdagen före söckenhelgen och för den närmast påföljande arbetsdagen. Söckenhelgsersättning betalas även i de fall då frånvaron från arbetet under ena av de ovan nämnda dagarna grundar sig på arbetsgivarens samtycke eller permittering. Utgångspunkten är att det alltid är fråga om arbetsgivarens samtycke, om det inte handlar om olovlig frånvaro.

En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin lön på normalt sätt också för en sådan vecka eller månad som innehåller en söckenhelg. Därmed betalas söckenhelgsersättning inte separat.

Söckenhelgsersättning vid säsongsanställning

Söckenhelgsersättning betalas till säsongsanställda när bägge av följande förutsättningar uppfylls:

• i den nuvarande anställningen och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare under föregående två år har arbetstagaren varit anställd i sammanlagt minst 6 månader

och

• arbetstagaren har omedelbart före den söckenhelg som ska ersättas varit minst två veckor i arbete.

Lördagar under söckenhelgsveckor

Om produktionen kräver att arbete utförs under söckenhelgsveckans lördag ska arbetstagaren få en motsvarande oavlönad fridag vid en annan tidpunkt. Det innebär att arbetstagaren har tre oavlönade fridagar under en annan vecka. Om motsvarande ledighet inte ges, betalas lönen förhöjd med 50 % för arbete som utförts den aktuella lördagen. Detta gäller inte påsklördagen (se nedan).

Söckenhelger våren 2025

Långfredagen 18.4 och annandag påsk 21.4

• Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 % och dessutom söckenhelgsersättning.
• Även vecko- och månadsavlönade arbetstagare som arbetar under dessa dagar får förutom ersättning för söndagsarbete också söckenhelgsersättning.
• Obs! För djurskötsel under dessa söckenhelger betalas lön som för söndagsarbete, men ingen söckenhelgsersättning för arbetade timmar.

Påsklördagen 19.4

• Oavlönad fridag.
• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter påsk 26.4

• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.

Första maj 1.5 (torsdag)

• Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter första maj 3.5

• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.

Kristi himmelsfärdsdag 29.5

• Arbetstagare som är lediga får söckenhelgsersättning, om ovan nämnda förutsättningar för betalning uppfylls.
• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Lördag efter Kristi himmelsfärdsdag 31.5

• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 50 %, om inte ersättande ledighet ges vid en annan tidpunkt.

Midsommaren är ingen söckenhelg

Midsommarafton 20.6

• Oavlönad fridag, inte en söckenhelg.
• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.
• En arbetstagare med vecko- eller månadslön har lika stor lön varje vecka eller månad, och midsommarafton dras inte av från lönen.

Midsommardagen 21.6

• Kyrklig helgdag.
• Arbetstagare som arbetar får lönen förhöjd med 100 %.

Semester under söckenhelgsveckor

När semester tas ut kan söckenhelgerna i kalendern, påsklördagen, midsommarafton och midsommardagen inte räknas som semesterdagar.
Övriga vardagar före en helg, till exempel valborgsmässoafton, kan räknas som semesterdagar.

---

by Heidi Nemlander

Y/9/2025

Inkomstgränsen för arbetstagares uppehållstillstånd är 1 600 euro

 

Tillståndsprocessen överförs helt till Migri

I fortsättningen är det Migri som ska bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare. Den tidigare tillståndsprocessen i två steg, där arbets- och näringsbyrån fattade ett delbeslut, har slopats. Det är fortfarande Utrikesministeriet som behandlar visumen för säsongsarbete. Alla övriga tillstånd för säsongsarbete och uppehållstillstånd för arbetstagare handläggs vid Migri.

Inkomstgränsen stiger

En person som anländer till Finland med uppehållstillstånd för arbetstagare ska få minst 1 600 euro i lön per månad. Lönen ska dessutom motsvara bestämmelserna i branschens kollektivavtal. Denna summa på 1 600 euro är ett minimikrav – om lönen är lägre beviljas inget uppehållstillstånd.

Som lön beaktas grundlönen utan tillägg. Även naturaförmåner kan beaktas, om de är förenliga med Skatteförvaltningens anvisning och inte är större än penninglönen. Inkomstgränsen tillämpas också på ansökningar om fortsatt tillstånd.

Arbetsgivaren bör kontrollera att det antal veckotimmar som erbjuds säkert ger en inkomst på minst 1 600 euro i den aktuella kravgruppen. Inkomstgränsen granskas dock i genomsnitt per månad och därför är det till exempel möjligt att tillämpa utjämningssystemet.

Inkomstgränsen för arbetstagarens uppehållstillstånd gäller inte säsongsarbete för vilket man ansöker om tillstånd med stöd av lagen om säsongsanställning.  När det gäller säsongsarbete är minimiinkomsten 1 430 euro år 2025.

 

---

by Manuela Tallberg-Nygård

Y/8/2025

Ändringar i lokalt avtalande

Arbetslagstiftningen har reviderats när det gäller lokala avtal. Reformen syftar till att organiserade och icke-organiserade arbetsgivare ska ha samma villkor.

Centrala ändringar:

• Alla har samma möjligheter att ingå lokala avtal på det allmänbindande fältet
  Icke-organiserade arbetsgivare har samma möjligheter att ingå lokala avtal som organiserade. Bestämmelserna om lokala avtal i det allmänbindande kollektivavtalet ska dock iakttas.
• Företagsspecifika kollektivavtal
  Arbetsgivaren har i princip möjlighet att förhandla fram ett eget kollektivavtal med Industrifacket. Ett eget kollektivavtal åsidosätter LAF:s allmänbindande kollektivavtal endast i det fallet att det är en riksomfattande förening som är avtalspart för löntagarna.

Reformen innebär inte total frihet att avtala om anställningsvillkor, utan det är fortfarande både lagstiftningen och kollektivavtalet som fastställer vilka frågor som får avtalas annorlunda och lokalt.

---

by Heidi Nemlander

Inbjudan till jubileumskryssning – LAF 80 år

Inbjudan till jubileumskryssning – LAF 80 år

Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF rf fyller i år 80 år. Vi ordnar en jubileumskryssning på Viking Glory 3–4.4.2025 från Åbo till Stockholm.

På programmet står vårmöte, föreläsningar om arbetshälsa (på finska), avkoppling, överraskningsprogram och förstås god mat och trevligt sällskap. Under kryssningen har du möjlighet att träffa andra företagare och LAF:s personal.

Kryssningsprogram:

3.4.2025

• 7.30 Samling i Viking Lines terminal i Åbo.
  Landstigningskorten avhämtas i gruppincheckningen.
• 8.10 Ombordstigning och inkvartering i hytterna.
• 8.45 Fartyget avgår och vi börjar med en Mix & Match-frukost i auditoriet
• 9.15 Välkomstord
• 10.00 Vårmöte
• 11.00 Föreläsning om arbetshälsa på finska (Terve ja hyvinvoiva työyhteisö sekä oma jaksaminen – näin huolehdin hyvinvoinnin pöydästäni)
  Föreläsare Essi Juvakka, kommunikationscoach, psykolog PsM, psykoterapeut, familjeterapeut
• 12.00 Lunchbuffé
• 13.30 Essi Juvakkas föreläsning fortsätter
• 15.00 Kaffepaus
• 15.20 Essi Juvakkas föreläsning fortsätter
• 17.00 Dagens program slutar
• 20.00 Middagsbuffé (Obs! Svensk tid)

4.4.2025

• 6.30 Frukostbuffé
• 7.35 Fartyget anländer till Åbo

Säkra din plats i tid!

Kryssningen är gratis för en person per medlemsföretag. Övriga deltagare från medlemsföretaget betalar 60 euro. Det finns 80 platser, så anmäl dig så snabbt som möjligt till jubileumsårets muntraste evenemang.

Vänligen anmäl dig via blanketten nedan. Fyll i alla uppgifter så snart som möjligt, dock senast 24.2.2025, så att vi kan bekräfta antalet hytter. OBS! Alla deltagare skall anmälas enskilt via blanketten. Anmälan är bindande.

Om ni har några frågor angående kryssningen, kontakta kontoret, eller 09-725 04 500.

Hyttinformation

Standard hytt med havsutsikt. Hytt för 1–4 personer på deck 5, 6, 7 och 8. TV och hårtork finns i hytten.

Välkommen på jubileumskryssning!

LANDSBYGDENS ARBETSGIVAREFÖRBUND LAF

---

by Heidi Nemlander

Y/6/2025

Utmätning av lön år 2025

Utmätning i korthet

• Huvudregeln är att utmätning görs enligt en progressiv skala på basis av nettolönen, fortfarande i regel högst 1/3 av nettolönen.
• Kom ihåg det skyddade beloppet.
• Räkna ut utmätningsbeloppet med hjälp av räknaren på justitieministeriets webbplats https://asiointi2.oikeus.fi/ulosotto/#/maksukieltolaskuri > På svenska
• Arbetsgivarna bör se över definitionerna i sina löneräkningsprogram.

Utmätning av lön

I regel är det möjligt att utmäta en tredjedel av lönen, pensionen, den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, graviditetspenningen, föräldrapenningen och sjukdagpenningen. Även semesterpremier och naturaförmåner, provisioner och olika arvoden utgör löneinkomst. Det belopp som ska utmätas beräknas på nettoinkomsterna.

För gäldenärens och familjens utkomst måste ett skyddat belopp alltid lämnas kvar åt gäldenären. Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas den äkta maken eller sambon och gäldenärens egna och makens eller sambons minderåriga barn och adoptivbarn som bor i samma hushåll och som försörjs av gäldenären. Som make betraktas en äkta make, en sambo av det andra könet och parterna i ett registrerat partnerskap. Om maken eller barnen har egna inkomster som överstiger det skyddade beloppet (986,40 euro/mån.) beaktas dessa personer inte när det skyddade beloppet fastställs.

Beräkningen av det belopp som utmäts av regelbunden inkomst

Vid utmätning avses med lön eller annan inkomst den nettolön eller nettoinkomst som blir kvar efter förskottsinnehållningen av skatt och andra motsvarande innehållningar. Från ingången av år 2025 är det skyddade beloppet som ska lämnas åt gäldenären 32,88 euro per dag för gäldenären själv och 9,61 euro per dag för en person som är beroende av gäldenärens underhåll.

Det skyddade beloppet beräknas på så sätt att det dagliga beloppet multipliceras med antalet dagar för vilka lön eller annan inkomst betalas.
Om lönen eller annan inkomst betalas för en kalendermånad, är antalet dagar alltid 30.

Det skyddade beloppet per kalendermånad fr.o.m. 1.1.2025

• Gäldenären ensam                                        986,40 euro
• Gäldenären + 1 beroende av underhåll    1 274,70 euro
• Gäldenären + 2 beroende av underhåll    1 563,00 euro
• Gäldenären + 3 beroende av underhåll    1 851,30 euro

Belopp som ska utmätas

1. Om nettolönen är mindre än det skyddade beloppet utmäts ingenting.
2. Om nettolönen överstiger det skyddade beloppet, men är högst två gånger det skyddade beloppet, utmäts två tredjedelar från skillnaden mellan nettolönen och det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning 2/3 x (lön - skyddat belopp)).
3. Om nettolönen är större än två gånger det skyddade beloppet, men högst fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts en tredjedel (1/3) av nettolönen.
4. Om lönen är större än fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts en tredjedel (1/3) av det lönebelopp som motsvarar fyra gånger gäldenärens skyddade belopp, och dessutom fyra femtedelar (4/5) av det överstigande lönebeloppet. Av lönen får dock högst hälften (1/2) utmätas.

Se exempel bakom följande länk: https://www.ulosottolaitos.fi/sv/index/informationomutsokningen/informationtillgaldenaren/hurberaknasbeloppetsomskautmatas_1.html  

Lindringar i utmätningen och fria månader

Vid utmätningen kan man beakta gäldenärens sjukdom, arbetslöshet, underhållsbidrag som gäldenären betalar, osedvanligt stora kostnader för inkomstens förvärvande eller något annat särskilt skäl. Av dessa orsaker kan utmätningen skjutas upp, avbrytas för viss tid eller också kan utmätningsbeloppet begränsas.

De bestämmelser om utmätning som anges i detta brev tillämpas även i det fallet att arbetsgivaren kvittar arbetstagarens lön. Kvittning kan tillämpas till exempel då en arbetstagare avbryter anställningen utan att iaktta uppsägningstiden.

---

by Manuela Tallberg-Nygård

Y/5/2024

Beskattning och socialförsäkringsavgifter för utländska arbetstagare år 2025

I detta medlemsbrev behandlar vi följande frågor:

• beskattning av begränsat skattskyldiga
• socialförsäkringsavgifter
• beskattning av hyrda arbetstagare
• uppdragsgivarens skyldigheter

Två alternativ vid beskattningen av begränsat skattskyldiga

En utländsk arbetstagare som vistas högst 6 månader i Finland är begränsat skattskyldig. Det finns två alternativ för beskattningen: a) källskatt eller b) att personen i stället för att betala källskatt ansöker om ett skattekort hos Skatteförvaltningen för beskattning av förvärvsinkomst på samma sätt som en allmänt skattskyldig person i Finland.

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande innebär att skatten för begränsat skattskyldiga beräknas på basis av lagen om inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Utöver det får de begränsat skattskyldiga dra av utgifterna för inkomstens förvärvande på samma sätt och enligt samma tidtabell som de allmänt skattskyldiga. De kan också få skattefria ersättningar för resekostnader.

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande är möjligt om arbetstagaren bor i en EES-stat eller i en stat eller ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden.

Utländska arbetstagare ansöker om skattekort

För att en utländsk arbetstagares inkomster ska kunna beskattas progressivt behöver arbetstagaren ge den finländska arbetsgivaren ett skattekort för begränsat skattskyldiga. När arbetstagaren ansöker om ett skattekort för begränsat skattskyldiga hos Skatteförvaltningen, ska personen i fråga visa upp ett intyg som utfärdats av en myndighet i hemviststaten eller en annan tillförlitlig redogörelse för skattepliktiga inkomster i hemviststaten och avdrag från dessa. I Finland betalas skatt endast på de inkomster som tjänats i Finland, men de skattepliktiga inkomster som tjänats i hemviststaten höjer skatten på inkomsterna från Finland.

Mer information om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande finns på Skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi/sv > Detaljerade skatteanvisningar.

Beskattning enligt källskattelagen

Om en begränsat skattskyldig utländsk arbetstagare inte ansöker om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande eller om personen inte visar upp de utredningar över inkomster och avdrag som krävs, tillämpas bestämmelserna om en källskatt på 35 %.

Beskattningen av en begränsat skattskyldig utländsk arbetstagare verkställs med en källskatt på 35 % också i det fallet att arbetstagaren inte bor i något av de länder som anges i förteckningen över skatteavtal och vistas högst 6 månader i Finland. Innan källskatt innehålls på lönen avdras 510 euro per månad. Om inkomstperioden understiger en månad är avdraget 17 euro per dag. Avdraget får tillämpas endast om skattebyrån antecknat det på arbetstagarens källskattekort.

Utländska arbetstagare som vistas i Finland längre än 6 månader beskattas för förvärvsinkomst på samma sätt som personer som bor i Finland. Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning enligt det skattekort som fås på skattebyrån.

Socialförsäkringsavgifter

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter uppbärs även på lön som betalas till utländska arbetstagare. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för anställda som är försäkrade i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Arbetstagaren är sjukförsäkrad i Finland oavsett vistelsens längd, om personens lön är minst 800,02 euro per månad.

År 2025 är arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,87 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut av arbetstagaren är 0,84 % av löneinkomsterna, om löneinkomsterna uppgår till sammanlagt minst 16 862 euro per år. I annat fall är arbetstagarens dagpenningspremie 0,00 %. Den dagpenningspremie som tagits ut ska framgå av arbetstagarens lönespecifikation, även i det fallet att arbetstagaren har ett progressivt skattekort.

Om arbetstagaren är begränsat skattskyldig i Finland (kommer till Finland för högst 6 månader) och sjukförsäkrad (den lön som personen får är minst 800,02 euro per månad), uppbärs utöver källskatten också sjukförsäkringens sjukvårdspremie på 1,06 %, och om lönen överstiger 16 862 euro/år uppbärs dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie på 0,84 %. Om arbetstagaren har ansökt om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga, ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Om arbetstagaren är allmänt skattskyldig i Finland (vistas längre än 6 månader i Finland) och sjukförsäkrad (lönen minst 800,02 euro/månad), ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och innehålls då inte separat av lönen.

Sjukförsäkringsavgifter behöver inte betalas om arbetstagaren kommer från EU/EES-området eller Schweiz och har hemlandets intyg A1 eller E101 för utstationerade arbetstagare.

Uutländska hyrda arbetstagare och beskattningen i finland

Allmänt

I Finland beskattas sådana hyrda arbetstagare som kommer från Island, Norge, Sverige, Danmark, Lettland, Litauen, Estland, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Guernsey, Isle of Man, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet, Cypern, Tadzjikistan, Tyskland, Turkmenistan, Spanien, Albanien eller från ett land med vilket Finland inte har skatteavtal och som vistas i Finland i högst 6 månader. Hyrda arbetstagare från Bulgarien kan i Finland beskattas enligt samma villkor, om en person som bor i Bulgarien arbetar för någon annan arbetsgivare än en bulgarisk.

Skatten (källskatt eller progressiv skatt enligt lagen om beskattningsförfarande) på de löneinkomster som en hyrd arbetstagare från de ovan nämnda länderna erhåller i Finland betalas i form av förskottsskatt. Därför ska arbetstagaren kontakta skattebyrån på arbets- eller vistelseorten genast när arbetet i Finland börjar, dock senast före utgången av den månad som följer efter den månad då arbetet inleddes.

När det gäller hyrda arbetstagare från övriga skatteavtalsländer (t.ex. Ukraina, Ryssland) beskattas lönen i Finland, om arbetstagaren vistas här längre än 183 dagar under 12 på varandra följande månader eller under ett kalenderår.

Skatteavtalen finns här och på Skatteförvaltningens sidor: vero.fi/sv, med sökordet "skatteavtal". Närmare information hittas även vid sökning på "utländska arbetstagare".

Finländska uppdragsgivare skyldiga att anmäla företag som hyr arbetskraft

En finländsk uppdragsgivare som anlitar hyrda arbetstagare från ovan nämnda länder ska till Skatteförvaltningen lämna en anmälan om de utländska företag från vilka uppdragsgivaren hyr in utländsk arbetskraft för arbete i Finland. Anmälan ska innehålla identifierings- och kontaktuppgifter om företaget och uppgifter om företagets bransch. Uppdragsgivaren ska också lämna identifierings- och kontaktuppgifter om den utsedda företrädaren i Finland som avses i lagen om utstationerade arbetstagare.

Ovan nämnda uppgifter ska lämnas in till Skatteförvaltningen när den hyrda arbetstagaren inleder arbetet hos uppdragsgivaren, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer efter det att arbetet inleddes. Även ändrade uppgifter ska anmälas före utgången av den månad som följer efter ändringen.

Uppdragsgivaren ska dessutom anmäla den tidpunkt då uppdragsavtalet går ut eller när de hyrda arbetstagarnas arbete hos uppdragsgivaren helt och hållet upphör (tillfälliga avbrott behöver inte anmälas). Uppdragsavtalet anses ha gått ut eller det utländska företagets arbetstagare anses ha slutat arbeta helt och hållet hos uppdragsgivaren när det utländska företagets arbetstagare inte arbetat för uppdragsgivaren under de senaste 6 månaderna.

Anmälan och ändringar ska lämnas in via MinSkatt före utgången av följande kalendermånad. Alternativt kan uppgifterna lämnas in på blanketten ”Inhyrarens anmälan om användning av hyrd utländsk arbetskraft” (6146r).

Om uppdragsgivaren försummar att lämna in anmälan eller lämnar in den för sent, kan en försummelseavgift om högst 15 000 euro påföras. Fysiska personer kan inte påföras försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av skyldighet att lämna uppgifter i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk.

Utländska arbetsgivare skyldiga att anmäla uppgifter till inkomstregistret

En utländsk arbetsgivare ska lämna anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret i följande situationer:

Lön betalas till en inkomsttagare som arbetar i Finland och något av följande kriterier uppfylls:

• Inkomsttagaren är försäkrad i Finland.
• Inkomsttagaren vistas i Finland över 6 månader, även om inkomsttagaren inte är försäkrad i Finland.
• Inkomsttagaren arbetar i Finland som uthyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland. Uppgifter ska lämnas när skatteavtalet mellan arbetstagarens hemviststat och Finland tillåter att den uthyrda arbetstagarens lön beskattas i Finland eller när det inte finns något skatteavtal.

Om en utländsk arbetsgivare har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland, ska denna arbetsgivare lämna uppgifter till inkomstregistret på samma sätt som en finländsk arbetsgivare.

Löneuppgifterna ska lämnas in till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

Den utländska arbetsgivaren ska dessutom till inkomstregistret lämna in de uppgifter om den uthyrda arbetstagaren som krävs i etableringsanmälan för hyrda arbetstagare. Uppgifterna i etableringsanmälan för hyrda arbetstagare ska lämnas in senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats till den hyrda arbetstagaren.

Uppdragsgivarens skyldighet att innehålla skatt

På arbetsersättning som betalas till utländska företag ska uppdragsgivaren innehålla en källskatt på 13 procent (aktiebolag, andra samfund och sammanslutningar) eller 35 procent (näringsidkare). Källskatten betalas till Skatteförvaltningen med det egna kundspecifika referensnumret tillsammans med övriga arbetsgivaravgifter. Arbetsersättningen och innehållen källskatt anmäls till inkomstregistret

Skatt behöver inte innehållas om det utländska företaget finns med i förskottsuppbördsregistret eller visar upp ett källskattekort med 0 % eller någon annan utredning som hindrar att skatt innehålls. Uppdragsgivaren kan avgiftsfritt kontrollera om det utländska företaget finns i förskottsuppbördsregistret antingen via FODS-informationstjänsten (www.ytj.fi/sv) eller genom att ringa Skatteförvaltningens servicenummer 029 497 007.

---

by Heidi Nemlander